Mycket om fördel/nackdel mellan FF och APS-C utgår från att kort skärpedjup är bra.
Jo jag vet att SVerige har många som sätter en ära i att köra med kort skärpedjup.
Nu finns det motiv som makro där det är tvärtom. Jag har ägt Canon 85/1,2 och i början tyckte jag det var kul att prova det extremt korta skärpedjupet.
Fast för seriös fotografering fotade jag halvporträtt mest på bländare 4, 5,6. eller kanske till och med bländare 8.
Folk vill inte ha porträtt där både nästippen och öronen är oskarpa.
Ett klassiskt porträtt tas inte med bländare 1,2.
Däremot var bländare 1,2 bra att ha när man fotade på gränsen av vad kameran klarade.
Sedan har vi många som på grund av storlek och tyngd på objektiven väljer maxblänadare 4.0 på sina FF-objektiv. En rygga med ett FF hus och 16-35/2,8, 24-70/2,8 och 70-200/2,8 blir ganska tung att släpa på en hel dag.
Ärligt talat kan man oftast få till det där släppet mot bakgrunden även med objektiv som inte är så ljusstarka. Det är mer viktigt att objektiven har en snygg bokeh.
Är bakgrunden inte tillräckligt suddig så flytta huvudmotivet längre ifrån bakgrunden eller använd ett objektiv längre objektiv.
Jag har fotat med FF kameror sedan 5D kom ut på marknaden. Jag har ägt alla modeller utom den senaste 5D MKiV. Min senaste var 5Ds R.
Sedan tog jag steget över till Fuji efter mycket testande mot mina Canon kameror. Något jag inte ångrat.
I praktisk fotografering har jag inga problem att få till bilder med samma bokeh och släpp som jag gjorde med 5DS R.
Det är ingen människa som ser skillnad på vad jag fotat med 5DS R eller X-T2.
Mina bilder är lika bra eller dåliga som när jag använde FF.
Så matematik runt ekvivalens är teori. I praktiken kan jag ändra förutsättningarna på stället och se till att jag får ett likvärdigt resultat.
Det finns definitivt gränser för det här resonemanget.
En mobilkamera har en så liten sensor att den i princip ger hyperfokalavstånd på det mesta.
Idag med MF varande ungefär dubbla priset mot en Canon 5Ds R bör vi nog se alla som möjliga alternativ för en seriös hobbyfotograf och 4/3 som den nedre.
Den som är en erfaren fotograf kommer hitta hem i djungeln av alternativ. Den som helt förstår de olika alternativen och dess förutsättningar kommer bli nöjd med sitt val av av utrustning.
Det som kallas ekvivalens går genom hela skalan av sensorformat.
Det är en flytande gråskala av vad som är bäst för var och en.
Man måste själv kunna välja mellan de olika systemens för och nackdelar.
Jag kunde köpt en Hasselblaldare H6D mycket billigt men gjorde aldrig det eftersom det är en kamera som passar mitt sätt att fotografera och vad jag fotograferar.
Vi måste var och en hitta fram till en kamera och ett system som passar oss.
Jag ser ofta personer som blivit lockade av Fuji och köpte en kamera och sedan snabbt gör sig av med den för de inte kan fotografera sina springande barn och få skarpa bilder.
Att få den utrustning man har att fungera kräver kunnande och erfarenhet. Det går alldeles utmärkt att få skarpa bilder med Fuji på springande barn om man vet vad man gör.
Ekvivalens är samma sak. Det går utmärkt att kompensera för bara man vet vad man gör.
