lukin
Aktiv medlem
Såhär när julen närmar sig vill man ju ge bort något roligt, och vad gillar äldre släktingar mer än fotografier på sina unga släktingar. Min flickvän tyckte således att jag skulle ta några fina bilder på oss två, eller be någon göra det. Jag tänkte att jag därför skulle berätta historien om det, vilken också är historien om att koka soppa på en spik. Skulle vara kul att höra om någon annan har liknande historier att berätta.
Be någon?, tänkte jag. Det låter onödigt, min gamla fina canon AV-1 (ärvd av pappa) är ju faktisk bestyckad med självutlösare. Hursomhelst så ville jag göra nåt lite bättre än bara en ekel självutlösarbild med rakt-på-blixt (min enda blixt har ledtal 16 och är inte vridbar på något sätt). Hursomhelst hade jag läst om bygglampor och att de gav mycket ljus, så jag åkte ner och köpte en 500 Wattare på Clas Ohlson.
Plötsligt kom jag på vad jag egentligen ville göra. Jag ville göra en bild på mig och min flickvän mot helt vit bakgrund (sådär som man tror att man bara kan göra i en riktig studio). Sagt och gjort, jag hängde två lakan över gardinstången i mitt datorrum, riktade bygglampan mot den....Och ljus blev det! Ett par meter framför riggade jag upp en gitarr på en stol, den fick tills vidare agera modell. Ganska snart insåg jag att ASA 100-film inte skulle räcka långt.
Eftersom min kamera enbart har bländarautomatik, och inget manuellt läge utan 1/60 så var jag tvungen att ordna film så att jag kunde exponera motivet rätt med den slutartiden, och helst med bländare 4. I brist på en riktig ljusmätare satte jag fast mitt 200 mm Tamronobjektiv (inköpt för 50 :- på tradera) på kameran och började mäta mot fonden. Kom fram till att om modellen ska kunna exponeras med 1/60 så måste bakgrunden vara minst 3 steg över, d v s kamerans mätare måste visa 1/500 när jag mäter mot fonden. För att uppnå detta var jag tvungen att använda mig av EI800. Så det blev ett nytt besök på Clas Ohlson, och den här gången fick jag med mig en rulle Agfa APX 400, som jag avsåg att pressa ett steg.
Hur skulle jag då lysa upp modellerna...Hittade två skrivbordsarmaturer med kompaktlysrör, dessa fick duga. Den ena sattes fast på skrivbordet, den andra i en strategiskt placerad fåtölj. Nu visade det sig vid närmare experiment att bygglampan inte på något sätt gav ett jämnt ljus, så jag var tvungen att komplettera den med något. Jag travade helt enkelt ut i hallen och hämtade min uplight från IKEA, vilken jag lade mot en stol och riktade mot fonden...PERFEKT! Nu var hela ordentligt upplyst.
Nu var det dags för flickvännen att få agera modell (för oss båda) medan jag ställde in skrivbordslamporna, det var lite kinkigt att få dem på ett korrekt avstånd så att jag fick exponeringstiden på 1/60 som jag eftersträvade. Lyckades till slut med detta. Men vad skulle jag mäta emot, som jag visste var hyffsat medelgrått...Sprang ut till kylskåpet (det är ju där gråkorten finns) och hittade en apelsin, på fotosidan har jag lärt mig att det går bra med en sådan.
Nästa problem kom när jag satte på 35-70-zoomen på kameran, tanken var att ta bilderna med den i det längsta läget. Upptäckte att detta inte skulle funka, då bildvinkel gjorde att fonden inte räckte till. Dags för plan B, tog mitt 135 mm Tokinaobjektiv (köpt för 75:- på Tradera), och försökte få ett lämpligt utsnitt. Lite lurigt, men om jag placerade kameran ute i hallen utanför dörren gick det bra.
Placera kameran ja. För tillfället är jag stativlös, vilket innebär att det var läge för mera improvisation. Den här gången löste det sig med ett CD-ställ och en rejäl boktrave. Dags att plåta!
Efter idogt mätande med hjälp av flickvännens händer och kamerans sökare lyckades jag hitta en kameraposition (i hallen), och en position i bilden som jag snabbt kunde inta. Meddelst hurtigt springande mellan kameran och min flickväns sida knäppte vi sedan upp en rulle.....Dags för mörkrumsarbete.
Mitt mörkrum (läs: badrum) är väldigt begränsat, och saknar vitala delar såsom multigradefilter, avmaskningsram, exponeringsur och fokusskop (Exponeringsur känns lite onödigt, det går bra att räkna tick från en högljudd klocka). Men bilder blev det iaf, och resultatet blev helt ok, något kornigt kanske, men det får till viss del skyllas på filmvalet. Släktingarna blir nog glada iaf....Ska försöka lägga upp nån bild på fotosidan också så snart jag hittar en scanner.
Vad vill jag säga med detta då? Jo! Man behöver inte några lyxiga toppmoderna kameror med dyra objektiv för att ta bra bilder. Man behöver heller inte köpa allt på en gång, det man inte äger får man istället ersätta med improvisation....
Be någon?, tänkte jag. Det låter onödigt, min gamla fina canon AV-1 (ärvd av pappa) är ju faktisk bestyckad med självutlösare. Hursomhelst så ville jag göra nåt lite bättre än bara en ekel självutlösarbild med rakt-på-blixt (min enda blixt har ledtal 16 och är inte vridbar på något sätt). Hursomhelst hade jag läst om bygglampor och att de gav mycket ljus, så jag åkte ner och köpte en 500 Wattare på Clas Ohlson.
Plötsligt kom jag på vad jag egentligen ville göra. Jag ville göra en bild på mig och min flickvän mot helt vit bakgrund (sådär som man tror att man bara kan göra i en riktig studio). Sagt och gjort, jag hängde två lakan över gardinstången i mitt datorrum, riktade bygglampan mot den....Och ljus blev det! Ett par meter framför riggade jag upp en gitarr på en stol, den fick tills vidare agera modell. Ganska snart insåg jag att ASA 100-film inte skulle räcka långt.
Eftersom min kamera enbart har bländarautomatik, och inget manuellt läge utan 1/60 så var jag tvungen att ordna film så att jag kunde exponera motivet rätt med den slutartiden, och helst med bländare 4. I brist på en riktig ljusmätare satte jag fast mitt 200 mm Tamronobjektiv (inköpt för 50 :- på tradera) på kameran och började mäta mot fonden. Kom fram till att om modellen ska kunna exponeras med 1/60 så måste bakgrunden vara minst 3 steg över, d v s kamerans mätare måste visa 1/500 när jag mäter mot fonden. För att uppnå detta var jag tvungen att använda mig av EI800. Så det blev ett nytt besök på Clas Ohlson, och den här gången fick jag med mig en rulle Agfa APX 400, som jag avsåg att pressa ett steg.
Hur skulle jag då lysa upp modellerna...Hittade två skrivbordsarmaturer med kompaktlysrör, dessa fick duga. Den ena sattes fast på skrivbordet, den andra i en strategiskt placerad fåtölj. Nu visade det sig vid närmare experiment att bygglampan inte på något sätt gav ett jämnt ljus, så jag var tvungen att komplettera den med något. Jag travade helt enkelt ut i hallen och hämtade min uplight från IKEA, vilken jag lade mot en stol och riktade mot fonden...PERFEKT! Nu var hela ordentligt upplyst.
Nu var det dags för flickvännen att få agera modell (för oss båda) medan jag ställde in skrivbordslamporna, det var lite kinkigt att få dem på ett korrekt avstånd så att jag fick exponeringstiden på 1/60 som jag eftersträvade. Lyckades till slut med detta. Men vad skulle jag mäta emot, som jag visste var hyffsat medelgrått...Sprang ut till kylskåpet (det är ju där gråkorten finns) och hittade en apelsin, på fotosidan har jag lärt mig att det går bra med en sådan.
Nästa problem kom när jag satte på 35-70-zoomen på kameran, tanken var att ta bilderna med den i det längsta läget. Upptäckte att detta inte skulle funka, då bildvinkel gjorde att fonden inte räckte till. Dags för plan B, tog mitt 135 mm Tokinaobjektiv (köpt för 75:- på Tradera), och försökte få ett lämpligt utsnitt. Lite lurigt, men om jag placerade kameran ute i hallen utanför dörren gick det bra.
Placera kameran ja. För tillfället är jag stativlös, vilket innebär att det var läge för mera improvisation. Den här gången löste det sig med ett CD-ställ och en rejäl boktrave. Dags att plåta!
Efter idogt mätande med hjälp av flickvännens händer och kamerans sökare lyckades jag hitta en kameraposition (i hallen), och en position i bilden som jag snabbt kunde inta. Meddelst hurtigt springande mellan kameran och min flickväns sida knäppte vi sedan upp en rulle.....Dags för mörkrumsarbete.
Mitt mörkrum (läs: badrum) är väldigt begränsat, och saknar vitala delar såsom multigradefilter, avmaskningsram, exponeringsur och fokusskop (Exponeringsur känns lite onödigt, det går bra att räkna tick från en högljudd klocka). Men bilder blev det iaf, och resultatet blev helt ok, något kornigt kanske, men det får till viss del skyllas på filmvalet. Släktingarna blir nog glada iaf....Ska försöka lägga upp nån bild på fotosidan också så snart jag hittar en scanner.
Vad vill jag säga med detta då? Jo! Man behöver inte några lyxiga toppmoderna kameror med dyra objektiv för att ta bra bilder. Man behöver heller inte köpa allt på en gång, det man inte äger får man istället ersätta med improvisation....
Känner delvis igen det också, även om jag nu mer har ett rum färdigriggat med min provisoriska utrustning. Kul att du verkar nöjd med resultatet för det vore ju sorgligt efter allt du lagt ner om filmen blivit oexponerad eller nåt sånt katastrofalt.. Hoppas du lägger upp nån bild också.
