Bokbindare sökes

[Canalog]

Jag hittade av en tillfällighet i min bokhylla en häftad A5 fotobok i ganska dåligt skick...för att kunna bevara den till eftervärlden, är det någon som har ett tips på en bra men inte alltför dyr bokbindare som kan åta sig boken? Här i Östersund finns det nog inte längre nån kvar i det skrået...
Tacksam för tips...
mvh
/B

 

[martley]

Jag får nog hänvisa till Eniro eller hitta.se för proffs i branschen. Är det inte så väldigt noga kan man använda limpistol som jag brukar göra när jag ska häfta ihop egenhändigt utprintade manualer eftersom det sällan medföljer utskrivna manualer till prylar numera (Canon skyller på att de vill spara träd, men jag misstänker att det mera är en ekonomisk fråga). Man lägger de utprintade sidorna (utskrivna dubbelsidigt) så som de ska ligga i kläm mellan exempelvis två brädbitar med ryggsidan precis kant i kant med brädorna och drar åt med några skruvtvingar och sedan är det bara att köra på med limpistolen på ryggen. Man kan eventuellt behöva renskära de andra 3 sidorna på pappersbunten efteråt. Sen kan man även lägga på en bokrygg utanpå limmet som man värmer fast med strykjärn och sist limmar man dit ytterpärmar i lite tjockare papper och eventuellt omslagsbild på dem.

 

[Canalog]

Jag får nog hänvisa till Eniro eller hitta.se för proffs i branschen. Är det inte så väldigt noga kan man använda limpistol som jag brukar göra när jag ska häfta ihop egenhändigt utprintade manualer eftersom det sällan medföljer utskrivna manualer till prylar numera (Canon skyller på att de vill spara träd, men jag misstänker att det mera är en ekonomisk fråga). Man lägger de utprintade sidorna (utskrivna dubbelsidigt) så som de ska ligga i kläm mellan exempelvis två brädbitar med ryggsidan precis kant i kant med brädorna och drar åt med några skruvtvingar och sedan är det bara att köra på med limpistolen på ryggen. Man kan eventuellt behöva renskära de andra 3 sidorna på pappersbunten efteråt. Sen kan man även lägga på en bokrygg utanpå limmet som man värmer fast med strykjärn och sist limmar man dit ytterpärmar i lite tjockare papper och eventuellt omslagsbild på dem.

Tack för tipset...men jag tror att jag söker ett bokbinderi i stället, som jag bor nu har jag varken nåra verktyg eller plats att hålla till på...
Men ditt förslag är säkert användbart för händiga bokmalar!
mvh
/B

 

[Canalog]

Jag har funnit en bokbindare med goda referenser.

 

[törnan]

Jag har funnit en bokbindare med goda referenser.

Har du möjlighet att lägga upp kontaktuppgifter eller i alla fall namn här så vore det toppen i händelse av att någon har samma fråga framöver.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jag hittade av en tillfällighet i min bokhylla en häftad A5 fotobok i ganska dåligt skick...för att kunna bevara den till eftervärlden, är det någon som har ett tips på en bra men inte alltför dyr bokbindare som kan åta sig boken? Här i Östersund finns det nog inte längre nån kvar i det skrået...
Tacksam för tips...
mvh
/B

Det känns lite konstigt att berätta detta men när jag tror vi gick i tredje klass i Enskede Röda gamla skola i Stockholms södra närförorter så fick vi alla gå på "pappslöjd" i den mycket större "högstadieskolan" i närheten, som vi då kallade "Enskede Vita". Den ligger fortfarande där på andra sidan Nynäsvägen.

Där fick vi lära oss bokbinderi helt från grunden genom att binda in gamla böcker hemifrån som hade enklare limmade ryggar i original. Alla ungar i 10 årsåldern fick alltså träning i detta i denna skola. Hur konstigt låter inte det idag? Vi satt alltså alla där och sydde fast dessa vikta bokark mot de uppspända snören som hölls sträckta i särskiilda bokbinderiramar vi fick använda.

I en skitäcklig gryta puttrade ett riktigt motbjudande benlim vi använde till limningen av ryggar och pärmar. Jag tror ingen gillade pappslöjden men de dåvarande skolmyndigheterna måste väl ansett att dessa övningar var nyttiga och karaktärsdanande för det då uppväxande släktet. Det är ju lite kul att det fortfarande finns folk som behärskar tekniken att binda in vackra böcker. Jag har nog trott att det varit en utdöd verksamhet sedan länge, åtminstone utanför museivärlden. Vem har råd att betala privat för sånt hantverk idag?

Tiderna förändras uppenbarligen för jag kan väl aldrig tro att de sysslar med sånt i den skolan idag, f.ö. den skola där min numera coronapausade fotoklubb har sina månadsmöten.

 

[Canalog]

Har du möjlighet att lägga upp kontaktuppgifter eller i alla fall namn här så vore det toppen i händelse av att någon har samma fråga framöver.

Han får väl göra min bok klar först så jag får se om hans arbete är värt att rekommendera.

 

[martley]

Jag minns att jag som barn band in Kalle Anka-tidningar i två band per årgång med varierande resultat. De senare blev väl lite bättre än det första försöket. Jag tror inte att jag följde någon vedertagen praxis utan provade mig fram. Jag såg ju hur färdiginbundna böcker var gjorda, med snören som höll ihop pappersbuntarna och klurade ut en metod att sy ihop tidningarna på egen hand, och klistrade sedan på pärmar och rygg som jag klädde med självhäftande plast. Jag gjorde hål i buntarna med syl och hammare vill jag minnas. Jag hittade senare en bok om bokbinderi på biblioteket och insåg att även om jag hade fått grundprinciperna ganska rätt så hade jag missat en del detaljer. Det fanns väl även den del att ha synpunkter om angående noggrannhet och detaljarbete, men faktum är att de där böckerna finns kvar fortfarande, ca 50 år senare, nedpackade i en kartong nånstans.

 

[Canalog]

Har du möjlighet att lägga upp kontaktuppgifter eller i alla fall namn här så vore det toppen i händelse av att någon har samma fråga framöver.

Robert Töreki, Halmstad är bokbindaren som jag rekommenderar. Han gjorde ett jättebra jobb åt mig.
/B