Brännviddsförlängning bara av ondo?

[flutte]

I många diskussioner pratas det mycket om brännviddsförlängningen på DSLR-kameror jämfört med 135-film som något dåligt.

Visst, särskilt med tanke på att alla kameror har olika förlängning är det svårt att göra jämförelser mellan objektiv och kameror.

Men, visst måste det finnas fördelar också:

1) Kameran behöver inte bli så blodigt dyr, eftersom en 24*36 CMOS eller CCD är enormt svår att tillverka.
2) Teleobjektiv. Ett "billigt" 200-mm tele kan användas som om det vore ett 300-mm med samma ljusstyrka utan konverter. Ett Canon 200/2.8L är ju inte gratis, men inte oöverkomligt, till skillnad från ett 300/2.8L IS.
3) Vinjettering. Om jag har förstått brännviddsförlängningen korrekt, så borde vinjetteringen hamna "utanför" kretsens bildyta, och således inte synas lika mycket.

Men, jag har säkert missförstått alltihopa, och det finns inga fördelar alls med brännviddsförlängninen, eller?

/Fredrik (har ingen digitalkamera, så jag vet egentlign inte vad jag pratar om )

 

[Toste]

Den stora frågan är vad som begränsar upplösningen. Både Canon D30 och D60 har en sensorstorlek på ung 22x15 mm. D30 har 3,3 och D60 6,3 millioner pixlar. D60 kan återge detaljer bättre. Så för D30 begränsas upplösningen inte av objektivet utan av upplösningen på sensorn. I detta fall är det ju vettigt att behålla sensorstorleken med fler pixlat istället för att göra sensorn större. Om man ökade antalet pixlar ytterligare, säg till 9 millioner pixlar på samma yta, 22x15mm, så är det inte säkert att upplösningen blir bättre eftersom begränsningen mycket väl i detta fall kan ligga i objektiven. Då måste man öka storleken på sensorn istället. Jag kan tänka mig att en full-frame (36x24 mm) sensor på 12 millioner pixlar är ganska optimalt.
Själv föredrar jag en kamera med 6.3 millioner pixlar som har brännviddsförlängning före en fullframe med samma antal pixlar eftersom jag använder tele flitigt.
Det finns "kompakt" digitalkameror med 5 millioner pixlar som har sensorer som är typ 10 mm stora. I dessa fall undrar jag om sensorerna utnyttjas fullt ut och att begränsningen ligger i objektivet.

 

[Linmajon]

Det är svårt att diskutera sensorstorlekar/upplösning eftersom så många faktorer hänger ihop.
En egenskap stora sensorer har är också kort skärpedjup, en "killer-application" för DSLR-husen. Med pyttesmå sensorer blir oftast allt skarpt, mer eller mindre.
Ett ytterligare bekymmer med fullstora sensorer är att hörnens pixlar får problem eftersom kanten på bakersta linsen inte bryter in ljuset mot pixlarna där särskilt bra. Sensorn har ett tunt glasskikt (eller skiva) framtill som ställer till det.

Sensorer i APS-format verkar vara en ganska bra kompromissad storlek i alla avseenden. Den "enda" stora nackdelen är faktiskt vidvinkelproblemet. Älskar man sin 20mm glugg får man nog ta med analoghuset ett tag till...

Många väntar dock på Minolta/Kodak-samarbetet. De kan släppa en bomb på Photokina i höst. Ett helt nytt system för DSLR-kameror med ny objektivserie och andra smarta lösningar.

 

[Olle]

Brännviddsförlängning bara av ondo?

Ja!

Om objektiven för digitala kameror var gjorda för att endast teckna ut det format som används skulle dom vara betydligt mindre, lättare och billigare.
Att använda småbildsobjektiv på dagens digitalkameror är ungefär som att använda mellanformatsobjektiv på en småbildskamera. Jag ser ingen fördelar med det.

Jag förstår inte varför man inte gör speciella objektiv för digitalkameror. Nikon som använder samma fattning för småbild och APS tog fram några objektiv som endast täckte APS-formatet. Detta trots att brännviddsförlängningen för APS endast är ca 1,25 (detta att jämföra med 1,5 - 1,6 för digitalkameror) och trots att APS systemkameror aldrig har varit särskilt populära.

Sen är det ju förstås bra att småbildsobjektiven också går att använda, trots brännviddsförlängningen, om man nu redan har såna.

 

[Hassan]

Linmajon skrev:

Många väntar dock på Minolta/Kodak-samarbetet. De kan släppa en bomb på Photokina i höst. Ett helt nytt system för DSLR-kameror med ny objektivserie och andra smarta lösningar.

Jag trodde det var Olympus/Kodak som samarbetade.

Dpreview May news:
This new sensor is of particular interest if you think back (quite a way) to February 2001 when Kodak and Olympus announced their new alliance to develop a new D-SLR standard (and cameras) based on the 4/3 inch sensor format.

 

[Lex]

2) Teleobjektiv. Ett "billigt" 200-mm tele kan användas som om det vore ett 300-mm med samma ljusstyrka utan konverter. Ett Canon 200/2.8L är ju inte gratis, men inte oöverkomligt, till skillnad från ett 300/2.8L IS.

Det är ju ett känt talesätt att "det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen". Alltså i det här fallet, det du vinner på att få "billigare" teleobjektiv förlorar du på vidvinkelobjektiven. Om du fotograferar med 1,6 gångers brännviddsförlängning och vill ha ett objektiv som motsvarar 24mm i småbild måste du ha ett 15mm raktecknande vidvinkelobjektiv på digitalkameran. Vad kostar ett sånt? Därför känns dagens digitala systemkameror som ofullgångna komprommisser, i stället för färdiga produkter. Detta gör att många fortfarande väntar på en "fullstor" variant eller en helt nykonstruerad digitalkamera med objektiv gjorda speciellt för formatet.