Annons

Film för svartvitt?

Produkter
(logga in för att koppla)

dumbo

Aktiv medlem
Jag har en Nikon FE2 på ingående som jag tänkte testa att fota lite analogt med. Framför allt är det väl att fota svartvitt som lockar, för att senare även testa på lite mörkrumslek.

Nu undrar jag såklart vad för film som är "bra".
Tri-X och T-Max verkar vara två populära val, men varför är de det? :)
T-Max är finkornigare vad jag förstått, vilket borde göra den lite bättre som allroundfilm, tycker jag.

Vissa filmer verkar ha bättre teckning i högdagrar och andra har bättre i lågdagrar osv?

Jag är alltså nyfiken på vilka olika egenskaper olika filmer har på en lite mer allmän basis.

Vilken är din favoritfilm och varför?
 
Tri-X är bäst på lågdagrar och T-Max är bäst på högdagrar.

Tänk på att matcha med rätt papper. Ilford Multigrade har låg kontrast i högdagrarna och matchar därför T-Max bra som har hög kontrast, med Tri-X blir resultatet platt i de ljusa partierna.

Vid pressning av Tri-X funkar Multigrade däremot utmärkt eftersom kontrasten i högdagrarna lätt sticker iväg vid pressning. T-Max är inte så lätt att pressa, men visst går det.

Generellt kan man säga att T-Max är en fantastisk fin film, men kräver mycket testande och nogranget för att bli bra. Tri-X har mer slarvmån och är lättare att rädda.

Min favvis har blivit Ilford Delta som är finkornig som T-Max men med en neutral kurva mellan Tri-X och T-Max.

Själv har jag kört mycket Svartvitt C-41 de senare åren för att det är så himla bekvämt och resultatet blir toppen. Dessutom funkar dessa filmer bättre i skannrar med ICE. (dammborttagning)
 
T-max 100 och T-max 400 har rätt olika karraktär om man kikar på filmkurvor. T-max 400 är den som anses vara högdagerseparerande. T-max 100 är rakare.

Några i klubben har precis testat Fuji Acros som de tycker är finkornigare än T-max 100.

T-max 100 har varit min favoritfilm för småbild och mellanformat.

För storformat där korn och filmhastighet inte är så kritiskt kör jag helst med Efke PL100M som är matt både på emulsionssidan och filmbassidan vilket gör att newtonringar inte blir något problem om det kommer ett damkorn mellan glasad hållare och filmbas. Efke PL100 har dock en lägre känslighet än EI100 för min normalframkallning.

Man ska vara rätt nogran med framkallning för att karaktärsskilnad mellan olika filmer (av samma känslighet iallafall) ska vara betydande.
T-kornsfilmer som T-max har bättre reciprocitetsegenskaper än traditionella filmer såsom Efke, Tri-x och Plus-x.

Nogran och utprövad exponering och framkallningsprocess är viktigare än filmval IMO.
 
Jag håller med samtliga forumsinlägg ovan.Tmax är mer PRECIS än Tri-x som du i princip kan göra vad som helst med och ändå lyckas få bilder på.

Sammanfattning:


T-max
+ finkornig
- dyr
- lättrepade negativ


Tri-x
+ Lättarbetad
+ Lätt att pressa till ISO 1600
- Kornig


Jag rekommenderar dig Tri-x ändå pga slarvmånen är bättre,priset lägre ISO 400 ger dig stora möjligheter till ljus.

Dock vill jag påpeka att Tmax400 är en USEL film.Riktigt usel. Tom tri-x 400 har finare korn .


Niklas af Wibom
www.niklaswibom.com
 
hmmm

Har vi ngn som är så duktig att man kan göra en sammanställning över olika filmer?

SJälv anv. jag Trix om jag inte vet vad det skall bli för ljus.
Delta 100 / 400
Mycket ljus: Pan F+

Tmax filmerna har jag aldrig varit kompis med.
 
Min favorit är nog plus-x som jag brukar framkalla i rodinal. Jag gillar det "klassiska" uttrycket och att den är lättframkallad. Andra filmer jag använder frekvent är Tri-x och Ilford FP4.
 
Tack alla för svaren hittils (fortsätt gärna tycka!).

Det verkar ju som att Tri-X kan vara lämpligt att börja med iaf, för att sedan testa sig vidare när man blivit lite mer varm i kläderna?

Magnus:
C-41 innebär att det är svartvit film som framkallas i färgprocess va? Man skulle kunna använda sådan film och skicka in till vilket labb som helt, om man vill?
 
dumbo skrev:
Magnus:
C-41 innebär att det är svartvit film som framkallas i färgprocess va? Man skulle kunna använda sådan film och skicka in till vilket labb som helt, om man vill?
Problemet är att om du vill ha svartvita bilder så måste labbet ha just de svartvita papperna som finns framtagna men sällan existerar hos labben.

Oftast får alltså kopiorna ng form av färgton.

Å andra sidan om du önskar en blå/röd/gul/orange/-tonad kopia så är detta helt rätt val.

Det fixar labbet enkelt på din begäran.

APX 100/400 anv jag oxå. Dew har inte delta-kornen, alltså ett litet mer klassikst stuk.
 
Efkes filmer är toppen när man är ute efter finkornigare än Trix. Billiga är de också och så är de väldigt tåliga för felexponeringar, felframkallning.
Finns i iso 25,50,100 och 400, men 400:an är samma bas som Ilfords HP5+.
Jag framkallar dem oftast i Acutol.
 
Jag slår också ett slag för TriX. Den ger en fin must åt bilderna och är väldigt allround. Den klassiska reportagefilmen. Som jag för tillfället övergett för Fuji Neopan 400. Vet inte vilken jag gillar bäst ännu.

Min favorit är Fuji Neopan 1600. Den är kanske lite nichad i användningsområdet, men jag får alltid lättkopierade och fina neg från den filmen. Kornet är snyggt och diskret. Jag framkallar i Kodak Xtol. Dock håller den inte 1600 iso på riktigt, utan snarare 640. Men alternativet för mig är pressad TriX, och då föredrar jag helt klart Fuji. Används mycket på konsert och andra tillfällen med svagt ljus.

Men att Tmax 400 skulle vara usel håller jag verkligen inte med om. Men som sagt, Tmaxfilmerna är känslig för hanteringen. Jag har sett bilder på Tmax 100 som är betydligt kornigare än vad jag får från Fuji Neopan 1600, men det beror bara på hanteringen (för hård agitering, för lång tid eller så).

Snart har du alla filmer uppradade. Något förvirrande kanske...
 
Senast ändrad:
Hör väl kanske inte hemma i denna forumdel egentligen, men när jag ändå startat en tråd om svartvit film och det tagits upp lite framkallningsprat åxå så passar jag på att fråga vad som skiljer olika framkallare.
Att det skiljer i framkallingstid och så förstår jag, men ger olika framkallare andra skillnader? Blir bilderna mer kontrastrika med den ena eller andra eller blir det ingen skillnad?
 
Kornet i T-Max är inte så mycket mindre egentligen det är bara ett annat mönster på kornet som ser finkornigare ut.
Jag har haft lite problem med T-Max och D76/ UniFIX
med att negativen blir lilatonade. Tmax verker också funka bäst med Kodaks T-MAX framk.

Finns Fuji Neopan fortfarande?

Hur är Ilfords filmer?
 
dumbo skrev:
Tack alla för svaren hittils (fortsätt gärna tycka!).

Det verkar ju som att Tri-X kan vara lämpligt att börja med iaf, för att sedan testa sig vidare när man blivit lite mer varm i kläderna?

Magnus:
C-41 innebär att det är svartvit film som framkallas i färgprocess va? Man skulle kunna använda sådan film och skicka in till vilket labb som helt, om man vill?

Jag är inbiten AGFA-användare när det gäller film. Använder sällan andra märken, men om någon skulle fråga mig vilken film (svartvit) som man skall börja med som nybörjare så är dewt faktiskt tri-x. Orsaken är att den är bra och enkel och som nybörjare skall man börja med den, då man måste vara ett diplomerat klantarsle om man skall misslyckas. Dessutom kan du framkalla tri-x i de flesta framkallare, kör den från ISO 50 till 6400 och ändå får hyffsade bilder.

Niklas af Wibom
www.niklaswibom.com
 
Jag skulle rekommendera Tri-X som första film. Den är fantastisk bra. Upplösning och skärpa är väldigt bra för känsligheten och oftast går den att kombinera även med skuggseparerande papper som t.ex K888 och Fineprint. Tri-X och Varycon är en perfekt kombination då högdagrarna får en bättre separation. Framkallad i Acutol 1+9 blir resultatet mycket bra, så bra att jag för tillfället övergett D76. Jag har en nytagen Tri-X-bild i ganska stor storlek här där du kan se att Tri-X ger fin upplösning och detaljskärpa, men givetvis krävs (som vanligt) en tillräckligt bra optik. Jag upplever också Tri-X kornstruktur som snygg och inte alls störande eller risig, vilket man ibland hör om denna film.
 
Har provat mig fram med sju olika svartvita filmer de senaste två åren, och den jag fastnat mest för är faktiskt den senaste: Ilford FP4 Plus 125. Vet inte riktigt varför jag gillar den, men jag tror det handlar om att filmen återger gråskalan på ett sätt som jag gillar.
Ilfords HP5 Plus 400 gillar jag också, mest för kornet.
Slutligen tycker jag klassiska Tri-x ISO 400 också är trevlig att jobba med.

Har hittills framkallat alla filmer i D76 1+1, och har ingen erfarenhet av andra framkallare. Ska väl prova Rodinal också eftersom jag har några Agfa Apx 400 i kylen.

På bottenlistan finns just nu Agfa Apx 400 och Fuji Neopan 400. Säger inte att de är dåliga, jag har bara inte kommit underfund med dem än.
 
ANNONS
Götaplatsens Foto