Hur ser bildens framtid ut?

[norda72]

Vad ska man göra med sina gamla negativ i dag? Ska man ha dem kvar? Snart finns inga labb som kan göra bilder från dem. Här i Hälsingland vet jag bara en fotoaffär som fortfarande kan framkalla film och behandla negativ, jag tror att det är den enda. Jag syftar på före detta Wåhlstedts Foto i Bollnäs som i dag heter Elon Ljud & Bild. De tar 16 kronor styck för bilder från negativ, lägre pris ju fler man beställer. Jag har negativ arkiverade sedan mitten av 1980-talet och fram till 2016 då jag helt slutade med film, mycket av kostnadsskäl. Det är dyrt att framkalla i dag, en 24-bildersfilm kostar omkring 200 kronor oavsett på hur lång tid. Jag vet inga billigare labb heller, Lofoto har gått i konkurs.

Men visst, negativen är inte i vägen för mig, de ligger i pärmar och samlar på sig damm. Jag har haft nytta av dem nu i sommar när jag digitaliserat en hel del av mina analoga bilder, jag har dock inte skannat negativen utan papperskopiorna. Jag har i alla fall kunnat se hur bilderna knäppts och anpassat skanningen efter det. Besvärligt läge när alla labb slutar med film och man har en bild man vill ha på papper och inte har den digital. Man måste digitalisera allt innan det är för sent. Men när man skannar negativ är bildstorleken ganska begränsad eftersom ytan på en bildruta bara är 24x36 mm. Man kan dra upp bilden i max 1 800 pixlar horisontellt, annars blir den pixlig. Skannar man däremot 10x15 pappersbilder kan man göra dem större. Jag brukar välja storleken 6 000 pixlar horisontellt så att de får samma upplösning som bilderna från min Nikon D7100. Men det kanske blir fel. Pixliga blir de inte, däremot kan man se skräp och damm tydligare.

Att framkalla digitalt är inte heller billigt i butik numera. De flesta tar ut startavgift och expressavgift. Sen måste man upp i 100 bilder för att få ner kopiepriset till någorlunda nivå. Brukar bli runt 2 kronor då. Man kan beställa på nätet, då blir det billigare, men kanske inte lika bra. Papperet är ofta sämre.

Men om man inte gör digitala bilder på papper är risken större att de försvinner i framtiden då digital lagring är så pass osäker.

De unga i dag har inga negativ att bekymra sig för. De knäpper enbart med mobilerna och dessvärre är det få som laddar över filerna till dator eller surfplatta. Den enda lagring utanför mobilen de använder är Facebook, Instagram m m. Det verkar som att våra bilder i dag inte blir kvar i framtiden. I alla fall inte många. Ingen lagrar på cd-skiva längre, knappt ens i datorn.

Med vänliga hälsningar
Pär Nordqvist, Bollnäs

 

[Tonyeagle]

Du har inte funderat på att fotografera av dem med din digitalkamera. Snabbt och mycket bättre än den scanner du har. Finns 100-tals sätt att göra detta och hur mycket info och videos som helst på nätet. Och så kan man ju köpa en begagnad filmscanner för några tusen, långsamt men fungerar fint och de billigaste märkesfilmsannerna som brukar säljas (Minolta och nikon) ger betydligt mer än de 1800 pixlar på längden du nämner. Jag har gjort kopior i 30x40 och 40x60 och man kan definitivt inte se varken pixlighet eller filmkorn på lågkänsliga filmer typ 50-100 ASA. På filmer med lite högre känslighet är det lätt att trolla bort i efterbehandlingen om det skulle uppstå (ifall man inte vill ha det).

Och så skulle jag vilja påstå att det blir klart bättre om man beställer på nätet via t.ex. Crimson där man kan styra hur bilden ska se ut utan extra automatik. 2 spänn för en 10x15 och billigare när du beställer många.

 

[Peeter Reep]

Jag tror ändå att framtiden för bilden och analogfoto ser ganska ljus ut.

Film till kameror, både 35 mm, mellanformat samt storformatskameror säljs ju fortfarande, och exempelvis Leica säljer ju fortfarande analoga M-kameror.

Jag fotograferar analogt 35 mm och mellanformat i stor utsträckning, och använder mig av både Odenlab och Crimson.

Det finns ett stort antal lab som fortfarande framkallar filmer.

Intresset för analog fotografering har dessutom ökat på senare år, så jag är inte allt för negativt inställd till framtiden.

 

[velocio]

Jag förstår inte varför folk vill ha tillbaks det analoga. Jag inledde mitt fotointresse med det, men jag är oerhört glad att jag slipper den skiten i dag. Det är väldigt dyrt, väldigt långsamt, väldigt utrymmeskrävande, logistiskt krävande (dunkar med vätskor, stora lådor med fotopapper, saker ska lämnas på miljöstation), och rent bildmässigt sämre än digitalt, sett till dynamiskt omfång, färgåtergivning och upplösning.

Men då kanske jag kan bli av med min fina förstoringsapparat som samlar damm i ett förråd, om det nu är så att folk vill ha dessa föråldrade pjäser...

 

[Fotosmurfen]

Jag älskar analogt.
Får använda mina gamla kameror exempel
Leica M 5, Nikon F4 och mina Olympus Om2
och halvformat. Det är mycket spännande att se negativen efter framkallning. Scannar in bilderna med en billig kodak scanner 2.000kr. Bilderna duger för nätet och bilder upp till 18x 24. En film kostar med framkallning ca 100kr.
Det jag upplever med det analoga är att jag
är mer eftertänksam innan jag tar bilden.
Fotosmurfen

 

[esbtse]

Tror MF och framförallt SF har en framtid för film. Det finns nya och begagnade filmskannrar att köpa om du vill digitalisera bilderna. Har själv sålt av alla 135mm kameror och köpt på mig begagnade MF kameror. Fungerar bra och är tillräkligt billig för amatörer. Har även sålt av mitt mörkrum mest beroende av brist på plats. Har en begagnad filmskanner men riktigt jobbigt att skanna in film på grund av damm som behöver åtgärdas i PS. Skall bygga en låda som täcker skanner och som suger bort dammet. LF har jag ägt några år men för jobbigt och dyrt att använda om du inte får betalt för bilderna och jag bytte utrustningen till en HB kamera med optik, letar digitalt backstycke till denna.

Man skannar enbart in de negativ/positiv som är värt besväret. SV kan du framkalla hemma men problemet är förvaring av Fix, får ej slängas hur som hälst, och att göra rent efter sig, undvik att fix torkar i labbet. Analogt är trevligt om man inte behöver producera stora mängder film. Förstoring på papper är en trevlig hobby men tar upp tid. Det är lärorikt att tvingas tänka på exponering när man fotograferar analogt vilket man också har nytta av när man fotograferar digitalt. Jag använder spott mätning och Ansel Adams Zoon systemet för negativ och 5 finger metoden vid dia fotografering

Fler och fler fotograferar analogt. Nu börjar även dia film komma tillbaka. Det finns flera labb i södra Sverige och några har nämns i tråden. Det finns även ett i Helsingborg Väla http://valaphoto.com/prislista.html som vi ofta har använt på kurser.

 

[Kim Westlund]

Det du ska göra med dina gamla negativ är att spara dem.

Även om du inte vet vad du ska med dem till (just nu) så kan det vara en skatt för kommande generationer.

Gällande framkallning av film så behöver det inte vara så dyrt och svårt. Som skrivits tidigare så finns fortfarande många labb som både framkallar, scannar och kopierar även om dessa kanske främst finns i storstäderna. I Göteborg kunde jag framkalla C41 för 60 kr/rullen (utan scanning och papperskopior). Vill man komma undan ännu billigare så är det inte så svårt att framkalla själv hemma. Så länge vi har digitalkameror och makroobjektiv så kommer vi kunna digitalisera negativ. Dessa digitaliserade bilder är det smidigt att jobba med i datorn jämfört mot mörkrum (om man nu inte älskar mörkrumsarbetet) och enkelt och ganska billigt att beställa kopior på.

Analogt är som sagt på uppgång igen. Det är roligt och annorlunda jämfört mot ett helt digitalt arbetsflöde.

 

[Nils-Erik Eriksson]

Jag förstår inte varför folk vill ha tillbaks det analoga. Jag inledde mitt fotointresse med det, men jag är oerhört glad att jag slipper den skiten i dag. Det är väldigt dyrt, väldigt långsamt, väldigt utrymmeskrävande, logistiskt krävande (dunkar med vätskor, stora lådor med fotopapper, saker ska lämnas på miljöstation), och rent bildmässigt sämre än digitalt, sett till dynamiskt omfång, färgåtergivning och upplösning.

Men då kanske jag kan bli av med min fina förstoringsapparat som samlar damm i ett förråd, om det nu är så att folk vill ha dessa föråldrade pjäser...

Tråkigt att du kallar det analoga fototekniken för skit. Ur bevarandesynpunkt för eftervärlden, så kan man kalla den digiitala delen för skit. mängden bilder saknar betydelse för mig,det är kvalite´n son har betydelse för mig och då väljer jag den analoga tekniken

 

[apersson850]

Kvalitén på bilderna kommer med övning. Något som är mycket lättare idag, när vi slipper den kemiska skiten. De bilder jag tar idag blir mycket bättre, eftersom jag utan vidare har råd att öva med tiotusentals bilder, istället för hundratals, som det var förr.
Om någon annan är intresserade av mina bilder när jag väl gått hädan, det vet jag inte. Men backuper finns här i flera nivåer, så möjligt kommer det att vara.

 

[Flash Gordon]

Jag är inte oroad för bildens framtid. Det tas ju fler bilder nu än någonsin förr. Att många kommer förlorar sina bilder när mobiler stjäls drunknar och att många fotografer inte har back-up av bilderna och de försvinner när hårddiskar kraschar är personliga tragedier.
Många kommer förlora bilderna från när barnen var små, av fina semesterresor osv.
Detsamma gäller diabilder, negativ som inte tas om hand korrekt. Jag har sett på mina egna när jag skannat in alla som är värda att ta hand om. Åtminstone många av mina äldre diabilder har förlorat färger och är svåra att hantera . LIte olika beroende på den film jag använt.

Mina bilder är nu alla inskannade för 3:dje gången och jag har kastat alla färgnegativ och diabilder så jag inte får för mig att göra om det hela igen. MIna svartvita negativ har jag fortfarande kvar i en pärm som lagras korrekt för att överleva. Skälet är att jag ännu inte orkat gå igenom dem.

Det låter ju väldigt bra att kunna fota av diabilder och negativ. Fast en stor del av jobbet är att före man fotar ta bort damm och eventuella slöjor från att de suttit i diaramar.

Lättas att hantera i en skanner är definitivt pappersbilder.

Tycker definitivt att det är värt jobbet men det kräver många hundra timmars jobb att gå igenom både historiska bilder som man samlats på sig av äldre fotografer inom eller bilder tagna av dåtidens professionella fotografer av familjen fram till ens egna bilder.

Bilderna har ofta inget kommersiellt värde men de har ett stort affektionsvärde för släkt och familj. Eftersom vi som fotar mycket har otroligt många bilder numera så bör man ta sig tid att paketera de viktigaste bilderna för efterlevande så att de tas om hand och kan leva vidare.
Att någon skulle orka gå igenom alla mina 90 000 bilder jag har efter flera rensningar kommer ingen av mina efterlevande någonsin orka gå igenom. Vem orkar gå igenom alla mina lanskapsfoton. semesterbilder halvlyckade bilder av barnbarn osv.

Jag måste själv gå igenom allt och paketera mina skannade bilder från mina barns uppväxt, ta med det väsentligaste av vad andra fotografer dokumenterat före mig som är intressant för familjen samt de lite proffsigare bilder jag tagit av mina barnbarn.
Ett projekt som definitivt kommer ta flera hundra timmar. Förhoppningsvis kommer det som nu är mina unga barnbarn sända mig en tanke och tacka mig för jag såg till att bilder blev bevarade från deras olika åldrar och att det finns gamla bilder som visar bilder av deras förfäder, hur de levde och hur de såg ut.

För forskare och historiker kommer vi lämna över en bildskatt som är enorm och speglar alla skrymslen av vår tid.
Vårt personliga ansvar som fotografer och intresserade av bild gäller det att hantera vår närmaste omgivning och familj.

Tycker du skall börja skanna in de bilder du vill lämna efter dig och kan vara av värde för efterlevande.
Ett jobb som nog passar en höst med covid-19 och en vinter soch vår som är ännu mer präglad av isolering.

Jag har provat att fota av bilder och att skanna. Föredrar defintivt skannern. Där kan jag ladda in 6 bllder av klippta filmremsor och ladda dessa. Gå och göra något annat för ett par minuter. Få fram en förhandsbild och välja vad som är värt att skanna i hög upplösning
Slutar ofta i 2 av 6 eller liknande.
Att fota av dem kräver at man ständigt är aktiv.
Ett bra projekt att syssla med under den mörkare årstiden.

Ett par exempel.

 

[Ventures]

Att hålla på med foto är för de flesta en hobby. Det är processen som är nöjet. Ser man inget nöje i det så är det inget tvång att hålla på. Släng negativen om de är värdelösa. Dock kan andra kanske se värde i dem. Det finns som sagt andra sätt att göra negativen till betraktningsbara bilder än med framkallningsvätskor idag. Det billigaste är kanske en "negativskanner" från Kjell och hans kompani. Den fotar av negativen på ett enkelt sätt och kostar bara några hundralappar. Inte det bästa men man ser åtminstone vad det är på negativen. Har du ett makroobjektiv redan och lite pysselintresse så går det också. Guldkornen kan lämnas in om man inte kan åstadkomma tillräcklig kvalitet själv.
Kanske lite raljerande ton i inlägget men det är upp till var och en att göra som de vill med sina bilder.
Framtiden är för närvarande digital, men filmanvändandet ökar. Inte minst bland yngre.
Digital lagring är så pass tillförlitlig att våra statliga myndigheter är på väg att bli helt digitala. Snart får riksarkivet bara in pdf-filer istället för pappersoriginal att förvara "för all framtid".

 

[fotobollfoto]

Bilder, oavsett teknik, kommer alltid att ha ett värde. Om än inte ekonomiskt.
Dels som nu, när vi delar med oss av ögonblick i stunden. Och dels som alltid för att återväcka minnen av det förflutna.
Digitalt lagrade bilder kommer kunna automatkatalogiseras med någon form av artificiell intelligens. Oavsett hur de ligger lagrade på disk idag. Ansikts- och motivigenkänning kommer bara att bli bättre och bättre.
Våra smarta telefoner idag lyssnar på vad vi säger och läser av våra ansiktsuttryck för att ge oss riktad reklam. Samma teknik kan lätt användas för att hitta rätt bilder i våra privata bildarkiv, bilder vi inte ens kom ihåg att vi hade, om bara någon ser ekonomin i en sådan produkt.
Men de fysiskt lagrade negativen och papperskopiorna måste även i fortsättningen katalogiseras och ögnas igenom manuellt för att kunna hitta de bilder någon i framtiden möjligen söker efter.

 

[VargenW]

Kanske är det mesta klokt redan sagt, men jag vill gärna delge dig mina erfarenheter.
Min mamma var en en hyfsad amatörfotograf och jag har alla hennes negativ från 1922(!) och fram till 90-talet. Dessutom har jag mina egna från 60-talet fram till slutet av 90-talet.
Det är en liten skatt! Det tar, som du säger själv, inte mycket plats, och ju längre tiden går, desto värdefullare tidsdokument blir det, alldeles bortsett från estetiska värden som säkert också finns i materialet. Det är också en guldgruva för släkten, eventuella kommande generationer.
Släng inga negativ!!!

Jag håller med de som skriver att fota av negativen med makroobjektiv mot ljusbord är den bästa metoden. Skaffa en luftspray så slipper du mycket av dammprickar. Lite blir det alltid, går att ta bort i bildbehandlingen.
Ett råd till utifrån mina erfarenheter: Ta inte ett för stort grepp direkt, för då blir det oöverstigligt. Plocka istället ut typ topp 50 genom tiderna och fixa dem. Sen kan du vänta lite, någon månad eller så, om du är trött på detta jobb och sen ta nästa topp 50. Till slut har man väldigt många bra bilder.
Jag har själv skannat och reprofotat c:a 1700 dia, sv neg och en liten del färgneg. Men det har tagit bortåt 20 år och därför har det inte känts jobbigt.

Ha det bra!

 

[Flash Gordon]

Jag tog mig igenom 15 000 bilder på 6 månader. JAg hittade några fina bilder på vägen. Fast med din prova sig fram metod skulle jag inte bli klar före jag var begravd.

Jag har kvar alla mina svartvita bilder att skanna. Tyvärr gjorde jag inte kontaktbilder av varje film.
Därför är det tusentals negativ som måste skannas 6 å gången för att hitta någon pårla.
Även på den tiden kunde jag med tur få till en bra bild.

 

[PMD]

Digitalt lagrade bilder kommer kunna automatkatalogiseras med någon form av artificiell intelligens. Oavsett hur de ligger lagrade på disk idag.

Sånt gör min telefon redan.

Ansikts- och motivigenkänning kommer bara att bli bättre och bättre.

Ja, min telefons kategorisering av bilder behöver förbättras. Den är redan användbar, men ibland får jag ingen träff på min sökning.

 

[VargenW]

Det var ingen "prova sig fram metod", jag har kontaktkartor på alla svartvita, och projektor så jag kan gå igenom dia.

Jag tog mig igenom 15 000 bilder på 6 månader. JAg hittade några fina bilder på vägen. Fast med din prova sig fram metod skulle jag inte bli klar före jag var begravd.

Jag har kvar alla mina svartvita bilder att skanna. Tyvärr gjorde jag inte kontaktbilder av varje film.
Därför är det tusentals negativ som måste skannas 6 å gången för att hitta någon pårla.
Även på den tiden kunde jag med tur få till en bra bild.

 

[Fotosmurfen]

Ni som fotograferar digitalt kommer ni
att ha kvar era bilder i 57 år som jag har med vanlig film. Vart 5:e år har dataexperter sagt till mig att man måste kopiera om bilderna annars förstörs de långsamt. Mina negativ som är över 50 år ser fortfarande ut som om de var nya. Om man vill bevara gamla bilder verkar vissa dvd-skivor vara bästa lagringsmedia.
Fotosmurfen

 

[fotobollfoto]

Ni som fotograferar digitalt kommer ni
att ha kvar era bilder i 57 [...]

Den som lever får se. Jag lever inte i 57 år till.
Mina bilder ligger lagrade på NAS. Lite då och då behöver jag större disk eller ny NAS, så de blir ”omlagrade” med ganska jämna intervall. Om det nu skulle göra skillnad.

 

[VargenW]

Jag har nästan 100 år gamla neg som jag inte kan se att de har förändrats. Men man ska nog vara lite noga ändå med hur man förvarar dem, syrafria negativfickor t ex.
Det finns inga säkra lagringsmedia, och definitivt inte dvd. Experternas råd är att ha flera kopior och uppdatera lagringsmedia allteftersom det kommer nya. Jag har mina bilder på datorns hårddisk, och på två externa hårddiskar, varav den ena finns utanför hemmet och uppdateras några ggr om året, den i hemmet uppdateras kontinuerligt.
SSD-hårddisk är säkrare, men fortfarande dyra.

Ni som fotograferar digitalt kommer ni
att ha kvar era bilder i 57 år som jag har med vanlig film. Vart 5:e år har dataexperter sagt till mig att man måste kopiera om bilderna annars förstörs de långsamt. Mina negativ som är över 50 år ser fortfarande ut som om de var nya. Om man vill bevara gamla bilder verkar vissa dvd-skivor vara bästa lagringsmedia.
Fotosmurfen

 

[PMD]

Det viktigaste är att göra backup regelbundet och att byta ut diskar som börjar rapportera fel. De flesta diskar har inbyggt "S.M.A.R.T."-diagnostic för att upptäcka om disken börjar må dåligt. Hur man användet det beror på vilket operativsystem kan kör.