Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Kommer framtidens teknologi att rädda oss?

Produkter
(logga in för att koppla)
qvirre skrev:
Intressant info, hur har du lyckats komma fram till det? Eller var det bara en fördom?

Jag ser det dagligen här på FS. Kan i viss mån även gälla Nikonanvändare.

Kan även vara en fördom men jag lovar dig att om du kikar på vad Pentax & KM-användarna har för gluggar till sina DSLR:s så förstår du vad jag menar...

//Fördomsfulle Larsa som tar betäckning;-)

EDIT: Ser för övrigt att du tagit Sigma till ditt hjärta! :)
 
För att återgå till huvudtråden så kan det mycket väl bli så att sensorerna i framtiden blir så ljusstarka så att ljusstyrkan inte blir så viktig. Ang. kort skärpedjup så bör man någon gång kunna lösa detta på elektronisk väg, svårare då åt det andra hållet...

Oberoende av detta så kommer det dock inte att bli bättre bilder...

//Larsa
 
.Z. skrev:
Jag ser det dagligen här på FS. Kan i viss mån även gälla Nikonanvändare.

Kan även vara en fördom men jag lovar dig att om du kikar på vad Pentax & KM-användarna har för gluggar till sina DSLR:s så förstår du vad jag menar...

//Fördomsfulle Larsa som tar betäckning;-)

EDIT: Ser för övrigt att du tagit Sigma till ditt hjärta! :)

Hehe, glömde en smiley i slutet, var menat som ett lite skämtsamt inlägg. Jag är dock lite allergisk mot indelning i grupper (även om vi alla funkar så lite granna).

Jepp jag tycker sigma oftast ger mest för pengarna, ser till resultat och inte märke (hoppas jag iaf).
 
.Z. skrev:
För att återgå till huvudtråden så kan det mycket väl bli så att sensorerna i framtiden blir så ljusstarka så att ljusstyrkan inte blir så viktig. Ang. kort skärpedjup så bör man någon gång kunna lösa detta på elektronisk väg, svårare då åt det andra hållet...

Oberoende av detta så kommer det dock inte att bli bättre bilder...

//Larsa

Jag är rätt övertygad att sensorna inte kan bli så mycket ljusstarkare än typ 2 steg (se mitt inlägg tidigare ang. fotonisk brus). Men det lär ju visa sig.

Hur menar du att fixa skärpedjup elektroniskt? Menar du som lensblur i photoshop? Har svårt att se hur det ska funka iom att skärpedjup är 3D och bilden man fångar är 2D.
 
qvirre skrev:
Hur menar du att fixa skärpedjup elektroniskt? Menar du som lensblur i photoshop? Har svårt att se hur det ska funka iom att skärpedjup är 3D och bilden man fångar är 2D.

Detta diskuterade vi för några år sedan på kompaktdigitalarna & jag förstår att med den teknologi vi idag har så är det inte möjligt att göra på ett bra sätt utan det blir som du säger, "photoshop lensblur".

Jag är absolut ingen tekniker & kunde för 10 år sedan inte i min vildaste fantasi tänka mig hur teknologin skulle explodera som den gjort. Därför så är jag helt öppen för gissningar över hur det kan se ut i framtiden.

Som vanligt så ställer man väl för stora förväntningar på vissa saker medan man helt missar andra, kanske mer fantastiska saker som kommer...

På tal om teknologi så brukar jag läsa gamla fototidningar & det är oerhört roligt att läsa vad man förutspådde i slutet av 80-talet. Digitalkameran var på projektstadiet & man kallade den för stillvideo. När man läser vad experterna då trodde & sedan ser hur det blivit så förstår man att man nog aldrig ska säga aldrig...

//Larsa
 
Ja det är alltid skoj att läsa framtidsutsikter och skratta åt hur fel det blev. Hoppas att jag kan skratta åt mitt inlägg om 20 år, men jag betvivlar det starkt.

Men som du säger så finns det alltid saker som man förbiser som kan utvecklas enormt framöver, sensorns ljuskänslighet tror jag dock är körd iom den fysikaliska begränsningen. Alla saker som inte begränsas av den teoretiska maxpunkten är jag övertygad om att det bara är en tidsfråga innan maxpunkten uppnås.

Jag tror att det redan finns sensorer som utnyttjar den fysikaliska begränsningen till nära nog max (~100% utnyttjande av kiselarean samt nerkyld för att minimera termisk brus). Så där finns det nog rätt bra koll på vad som kan uppnås.
 
Du har garanterat klart mer koll på sensorer än vad jag har men jag undrar vad det är som säger att man inte kan utveckla nåt helt nytt, för oss idag, helt oförståeligt. Något som kan ersätta dagens sensorer?

För ett par år sedan så fanns här folk på FS som sa att det var helt omöjligt att bygga in bildstabilisering i en DSLR då massan i sensorn var för stor för att det skulle fungera med stabilisering via den. Vi vet hur det gick...

Dom som skrev detta var mycket mer tekniska än mig, jag var helt enkelt för dum för att förstå svårigheten ;-)

//Larsa
 
Jag ser det såhär: Säg att det finns en naturlag som säger att ljusets hastighet är x kilometer i sekunden (vilket det också finns:). Då är den snabbaste farkost du kan bygga en som går i just x kilometer i sekunden.

Däremot om någon säger: du kan inte bygga en farkost som går i x kilometer per sekund för förbränningsmotorn klarar inte det. Då kan du räkna med att någon bygger en annan motortyp som klarar det, det är bara en tidsfråga. Däremot kan ingen bygga en motor som övervinner den fysikaliska begränsningen, hur lång tid du än har på dig.

I sensorns fall så begränsas den av fysikaliska lagar (det fotoniska bruset). Dvs oavsett teknik kan man bara komma så långt som naturen medger.

I inbyggd antiskakfunktionsfallet (långa ord blir det på svenska) så var det endast en teknisk begränsning (tung sensor, långsamma motorer), sådanna begränsningar övervinns alltid förr eller senare, vilket också visade sig vara fallet.

Man är inte dum för att man tvivlar och är öppen för nya ideer, det är ju en förutsättning för utveckling. Jag är absolut ingen expert på sensorer och allt jag skriver måste givetvis kollas upp innan det tas som en sanning (men det gäller såklart allt och alla).

/Daniel
Bara 4h timmar kvar på jobbet :)
 
qvirre skrev:
Jag ser det såhär: Säg att det finns en naturlag som säger att ljusets hastighet är x kilometer i sekunden (vilket det också finns:).

Bara för skojs skull så kan jag berätta att ljushastigheten är definierad till 299 792 458 m/s!!! Man "vet" alltså ljushastigheten exakt exakt exakt! Sekunden också definierad. Vad man däremot inte riktigt vet är hur lång en meter är.

Avdelningen för meningslös kunskap :)
 
qvirre skrev:
Jag ser det såhär: Säg att det finns en naturlag som säger att ljusets hastighet är x kilometer i sekunden (vilket det också finns:). Då är den snabbaste farkost du kan bygga en som går i just x kilometer i sekunden.
Rättelse: Då är den snabbaste farkost du kan bygga en som går strax under x kilometer i sekunden. (för vi talar väl om en farkost med viss massa?)

:)
 
TheJaff skrev:
Rättelse: Då är den snabbaste farkost du kan bygga en som går strax under x kilometer i sekunden. (för vi talar väl om en farkost med viss massa?)

:)

Jo så blir det såklart, tänkte lägga till det men det kändes onödigt. Det var bara principen om naturlig begränsning vs. teknisk begränsning som jag ville illustrera.

Med det är ju bra att det blir rätt annars kanske någon blir besviken när de inte får upp sin nya raket i utlovad toppfart ;-)
 
Man kan kanske tänka sig att kombinationen optik + elektronik kan ge nya förutsättningar i framtiden. Den tanke som dyker upp spontant är att de designas som en enhet och att elektroniken används för att justera/kompensera optiska egenskaper t.ex vissa typer av distorsion. Kanske kan det ge billigare och/eller mindre objektiv?

(Kamerans processor får information om vilket objektiv som är monterat, avstånd, bländare, bränvidd etc och processar informationen baserat på detta för att skapa en distorsionsfri bild.)
 
Som Daniel och andra sagt så finns det gränser som inte kan överskridas. Man kan se det som så att dagens brisfälliga teknik förstör mycket av de fotografiska grundförutsättningarna och att alla tekniska förbättringar därför syftar till att förstöra mindre av dessa förutsättningar.

Fotografins fysikaliska gränser för fotoniskt brus, skärpedjup och diffraktion bestäms helt av bildvinkeln, objektivets ingångspupill samt slutartiden. Det handlar alltså om att fotografen väljer ut vilka delar av motivets alla ljusstrålar som ska användas. Hur bra kamerors och objektivs innanmäte än är/blir så är det på vägen från motivet till objektivets ingångsöppning som den fotografiska bildens grundförutsättningar bestäms. Så länge två kameror har samma bildvinkel och ingångspupill så är dessa grundförutsättningar exakt lika.

En helt annan sak är att en konstnär (i olja eller med photoshop) kan använda ett brusigt foto med enormt skärpedjup och kraftig diffraktion som FÖRLAGA för att skapa en ICKE-fotografisk bild som naturligtvis kan vara helt brusfri, ha litet skärpedjup och sakna spår av diffraktion. Men hur fotolik en sådan bild än blir så är det inget fotografi vi njuter av utan ett annat slags konstverk. I en framtid kan denna konstnär kanske/troligen bestå av en intelligent dator med ett äkta känsloliv som med våra mediokra foton som förlaga skapar de mest underbara (ickefotografiska) konstverk.
 
.Z. skrev:

Jag är absolut ingen tekniker & kunde för 10 år sedan inte i min vildaste fantasi tänka mig hur teknologin skulle explodera som den gjort. Därför så är jag helt öppen för gissningar över hur det kan se ut i framtiden.
//Larsa

Detta gillar jag, det enda man vet om framtiden är att man kommer att bli överaskad! Det bästa är nog att vara öppen för möjliga lösningar. Jag känner mig rätt så trygg med Canons B-serie (som Jesper uttryckte det), jag är nöjd och får fortfarande beröm för mina bilder. Fast det fick jag ju redan med min Ixus 400 :) Men visst är det lätt att skapa missnöje framför datorn i 100% vy.
Vad ni än skriver om fotoner och fysiska begränsningar så är jag hellre visionär och tror att framtiden kommer att rädda mig från att spendera för mycket idag. Gillar inlägget om videokillen och dörren :-D
 
janc skrev:
Man kan kanske tänka sig att kombinationen optik + elektronik kan ge nya förutsättningar i framtiden. Den tanke som dyker upp spontant är att de designas som en enhet och att elektroniken används för att justera/kompensera optiska egenskaper t.ex vissa typer av distorsion. [/i]

Detta är ju en utveckling som redan inletts. Titta på t ex DxO råkonverterare, som gör just detta. Genom att läsa EXIF-informationen kan programmet kompensera för vignettering, distorsion, kromatisk abberation automatiskt.

Om man ser framför sig en tid när denna typ av korrigering är självklar, då kan optikkonstruktören inrikta sig på att korrigera andra objektivfel bättre.

MVH/Stefan
 
Ha, när jag läste denna tråd så kom jag på hur vi löser skärpedjupsproblemet. Det var inläggen om 2D vs 3D som väckte tanken.

Förutsättningar:
- Sensor tekniken har nått så pass långt att man med en relativt liten senssor har låga brusnivåer och hög detaljrikedom.
- Optiken till dessa sensorer är väldigt skarpa och fortfarande små och behändiga(inga problem, med fysiken här).

Då kommer vi till tricket:
Plasera en bunt senssorer med var sin optik i en cirkulär array med ett extra paket i centrum.
Vid foto ögonblicket så fyras samttliga senssorer av samtidigt och skappar paralella avbildningar, fast men en liten sido/höjd förskjutning.

Man kan sedan i datormijlö klistra/stacka ihopp dessa bilder och beroende på vilken detalj i motivet som man väljer att ha som referens så kommer de övriga i motivet att få lite snygg oskärpa. Det är perfekt, man kan alltså i efterhand välja vart fokuspunkten samt hur stort skärpedjupavstånd man vill ha.
 
Någonstans bland alla trådar finns en som handlar om nån experimentell kamerateknik som hanterar just variabel fokus. Från en bild kan man i efterhand välja var fokus ska placeras. Letade runt, men hittade den tyvärr inte.
 
ANNONS
Götaplatsens Foto