"Mjuka" objektiv - är det bra? ;-)

[acke]

Tack för all input i denna tråd.

Det står utom allt tvivel att ”mjukt” och ”mjuktecknande” är synnerligen diffusa ord i den optiska världen. Uttrycken tolkas olika beroende på fotograf och även beroende på sammanhang.

Somliga får 100% negativa vibbar och sätter likhetstecken mellan mjukhet, oskärpa och dålig kvalité. Andra får något drömskt i blicken och associerar mjukhet till gamla objektivs unikt oskarpa skärpa (eller skarpa oskärpa) som är sällsynt vacker för ögat och vida överlägsen moderna konstruktioner, men tyvärr svår att beskriva i mätbara och objektiva termer.

Jag startade tråden av nyfikenhet på semantiken i ordet mjuk och tror nu att den delen av ämnet är uttömd. Vi kan nog enas om att ordet mjuk saknar skärpa i definitionen.

Fortsätt gärna att diskutera skärpa/oskärpa i alla dess former. Mjuka, hårda, vassa, fula, ...

 

[Bengf]

Mjuktecknande porträttobjektiv fanns väl redan på sjuttiotalet, eller minns jag fel?

Att smeta vaselin på ett uv-filter för drömeffekt lekte jag med någon gång på åttiotalet- utan vidare framgång

Ja det är säkert så, har inte googlat nu. kreativa fotogubbar/kvinnor, skrämdes nog inte eller av att dom använde och provade lite sämre objektiv för konstnärliga bilder, i den stora mängden objektiv genom åren så fanns så klart väldigt många objektiv som var lite softa/mjuka utan att tillverkaren tänkt sig det som special objektiv. Har det inte också varit populärt med gamla ryska objektiv i vissa perioder. Sony hade två varianter av 135r ett tag i modern tid har jag för mig, är väl inte för alla att betala 20000 kr för ett oskarpt objektiv.