Lägesrapport
Lånade en 1Ds från min lokala kamerahandlare över helgen och fick en ergonomichock. Man tycker att nu när det går så bra för Canon borde de ha råd att avsätta åtminstone
en ingenjör att jobba lite på användargränssnittet. Fast det verkar som om alla är fullt upptagna med att utveckla stora, feta CMOS-sensorer. Och det tycks ju räcka fint för att locka över många yrkesfotografer.
Ursäkta den raljanta tonen, men det var faktiskt värre än jag trodde. Canon har mycket grejor för sig som jag inte gillar alls. Huset känns jätteklumpigt jämfört med Nikons D2-hus (och D1-hus också för den delen). Bara att slå på kameran kräver ett tvåhandsgrepp(!). Autofokussystemet med sina 45 mätpunkter är inte på långa vägar lika bra och lättanvänt som CAM2000-modulen som sitter i D2

rna och F6:an.
Tråkigt nog läste jag i en (översatt) japansk intervju med någon av nikonhöjdarna att det knappast blir fullformat de närmaste tre åren, men att de jobbar på det. Men det får kanske lov att räcka för mig att FF-frågan åtminstone står på dagordningen i Nikonhögkvarteret. Därmed lutar det nog åt att jag uthärdar med Nikon och väljer mellan D2x och Kodak SLR/n hellre än att byta system. Jag har inte råd att byta igen om tre år, och när Nikon/Sony väl är ikapp Canon i sensorkvalitet så skulle jag sannolikt att vilja byta tillbaka.
Nåväl. Hoppas inte på några billiga nikongluggar från den här fotografen i första taget.
P.S. Men det måste ändå sägas: Bildfilerna från 1Ds:en är verkligen fina vid rimliga ISO. Och vad skönt att plåta med en fullformatssökare igen. Men som sagt, man kan inte få allt.