Nja...jag menade den fina bilden av dig bakom rattenJo, det är klart att Bolt äger såväl ideell som ekonomisk upphovsrätt om inte han och kameraägaren avtalat annorlunda, och det hann de nog inte med
Har jag påstått annorlunda?
Om du menar bilden av mig och min bil så såg jag ingen springa före mig och fotografera på broeländet
(Och nej, ingen har försökt.)Du sätter ljuset på en vanlig källa till diskussioner och konflikter mellan fotografer och olika arrangörer: Vem äger rättigheterna till någon slags föreställning eller event? Det är ju inte ovanligt att fotografer blir gramse när de inte fritt får fotografera konserter eller sportevenemang, men faktum är att det i de flesta fall är upp till arrangörern att tillåta, neka eller på olika sätt inskränka om man får fotografera, hur mycket, varifrån osv. Ta den allmänan normen att man under spelningar bara fotograferar framifrån diket under de tre första låtarna. Eller över huvud taget bara tar bilder under de tre första låtarna. Eller att bara i förväg ackrediterade fotografer får ta bilder under en spelning eller ett sportevenemang.
Åjo, det är jag nästan till 100% säker på att du kan. Det är lagen om personer i reklam du referar till och det är upp till reklamskaparen att hålla reda på medgivandena, för varje tillfälle. Om man fått medgivande för en reklamkampanj är den inte giltig för ytterligare en reklamkapanj. Men mig veteligen är det inte fotografens problem men det är kanske lättare att sälja en bild om modellen har medgivande redan i försäljningen. Rätta mig gärna om jag har fel....I det senare fallet kan jag faktiskt inte sälja bilderna utan att människor i bilderna som kan identifieras har gett sitt medgivande - genom en modellrelease (som kan vara muntlig).
[...snip...]
Men jag kan inte sälja den för kommersiellt bruk (t.ex. reklam) utan att ha en modellrelease från varje person i bilden som går att identifiera ...
Med bilder kan man nog komma undan med detta, men med video blir det vad jag har förstått betydligt klurigare.Du sätter ljuset på en vanlig källa till diskussioner och konflikter mellan fotografer och olika arrangörer: Vem äger rättigheterna till någon slags föreställning eller event? Det är ju inte ovanligt att fotografer blir gramse när de inte fritt får fotografera konserter eller sportevenemang, men faktum är att det i de flesta fall är upp till arrangörern att tillåta, neka eller på olika sätt inskränka om man får fotografera, hur mycket, varifrån osv. Ta den allmänan normen att man under spelningar bara fotograferar framifrån diket under de tre första låtarna. Eller över huvud taget bara tar bilder under de tre första låtarna. Eller att bara i förväg ackrediterade fotografer får ta bilder under en spelning eller ett sportevenemang.
Det finns ju konsert- eller sportarrangörer som försöker skriva in i ackrediteringsvillkoren att de automatiskt får kommersiella rättigheter till bilder från spelningar eller matcher. Något de flesta fotografer oftast vägrar. Det händer därför då och då att media vägrar att täcka event eller rapporterar utan bilder just för att arrangörerna ställer villkor man upplever som oacceptabla.
Ovanstående är ju vanligt också vid fototävlingar där arrangören ofta ger sig själv orimligt stora ekonomiska rättigheter till inskickade bidrag.
Men tillbaka till ditt exempel med hundar eller en mimartist: om vi dyker upp och börjar fota och ingen protesterar eller gör invändningar, då har de så vitt jag kan förstå accepteratatt vi tar bilder - vilket nog i de flesta fall också innebär att de har accepterat att vi kan sälja bilderna. Exemplet med mimartisten samma sak: Så länge arrangörern (antagligen mimaren själv - de brukar inte ha så stor ensemble) inte uttryckligen säger till att man inte får ta bilder eller att de vill ha del i eventuell bildförsäljning, ja då har de nog accepterat saken.
Däremot, vilket är viktigt att komma ihåg i situationer som de ovan, så finns det en stor skillnad att ta bilder för journalistiska ändamål (t.ex. att jag eller någon annan skriver en artikel om hundarna eller mimartisten) eller om jag tar bilder för kommersiellt bruk (t.ex. att de används i annonser). I det senare fallet kan jag faktiskt inte sälja bilderna utan att människor i bilderna som kan identifieras har gett sitt medgivande - genom en modellrelease (som kan vara muntlig). Ett typexempel, den här bilden
http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=827822
som jag tog under Stockholm Maraton för några år sedan, kan användas i en artikel om eventet utan problem, den kan visas här på Fotosidan, på en blogg, Facebooksida, hemsida eller liknande. Men jag kan inte sälja den för kommersiellt bruk (t.ex. reklam) utan att ha en modellrelease från varje person i bilden som går att identifiera ...
Men, och nu börjar det bli krångligare, hade jag varit en officiellt ackrediterad fotograf (hos de som arrangerar Stockholm Maraton) så kan det vara så att jag får sälja bilden utan att uttryckligen fråga - varför? Jo, för att ofta när man deltar i ett arrangemang så har man ofta (men långt ifrån alltid) via anmälan medgett att arrangörern (eller en av denne anlitad fotograf) får sälja bilder för kommersiellt bruk. T.ex. för att göra reklam för nästa års Stockholm Maraton.
Det blir fotografens problem eftersom ingen reklamköpare skulle chansa och betala för en bild med människor om fotografen inte intygar att det finns modellreleaser - det kan nämligen bli groteskt dyrt för dem ...
Det är riktigt, jag är själv lite oklar över hur reglerna generellt ser ut kring video, men det är så vitt jag vet mycket striktare där. Det är ju i de flesta fall helt olika ackrediteringar för stillbildsfoto (med ganska avslappnade villkor) och för videoupptagning (med mycket striktare villkor).
Sedan är det en massa mer upphovsrätter som kommer med på video än vad som kommer med på bild. Om jag filmar dig när du ligger hemma i hammocken och sjunger någon gammal Celin Dion-dänga så har förmodligen den som skrev stycket upphovsrätt på den sången oavsett vem som sjunger den. Så då räcker det inte att jag har en modellrelease påskriven av dig.
Nej, inte "produkter". Ja, om "formen" räknas som ett verk (t ex en skulptur). (Jag förutsätter då att det är svenska förhållanden vi diskuterar.)
Lagarna måste återspegla den stora massans version av sunt förnuft annars blir dom oftast ändrade. Vare sig sunt förnuft eller lagarna är statiska med tiden.
Japp. Det är det som är demokratiskt beslutade lagar.
Jo, jag blandar ihop dessa begrepp hela tiden. Det är klart att den som tagit bilden skall ges kredit för det - inget snack. Däremot ville jag ju ha det till att jag ägde bilderna. Vissa härinne säger att jag gör det, vissa säger att den som knäppte av även äger dem.
