OmTag. Lite om det svartvita.

Bestämde mig för ett tag sedan, som jag skrivit om tidigare, att försöka hitta tillbaks till det svartvita. Under många år plåtade jag uteslutande med svartvit film i olika format och det är ganska annorlunda. Jag börjar redan märka att jag, trots att jag fortfarande inte ”tänker” svartvitt, börjar styra om bilderna lite.

Vissa bilder funkar i både färg och svartvitt, men det blir olika stämning i dem tycker jag. En svartvit bild blir betydligt enklare att renodla, det är också därför det är så populärt med svartvitt inom vissa genrer. Sedan finns givetvis en del bilder som funkar bättre i färg.

Men för mig är det viktigt att försöka ”tänka” i svartvitt om jag plåtar svartvitt. På filmtiden gav sig detta själv, man hade den film i kameran som man hade. När man plåtar digitalt blir det lätt att man tänker att man kan bestämma i efterhand om man vill konvertera till svartvitt eller inte. Men det funkar ganska dåligt tycker jag.

Det är ganska olika att plåta i färg jämfört med svartvitt anser jag som sagt och det handlar en hel del om olika sätt att ”se”. Man skulle kunna säga att man har seendet inställt för färg eller svartvitt redan innan man tar bilden. För mig blir det knepigt att skifta detta fram och tillbaka, därför måste jag välja att köra det ena eller andra under en ganska lång period för att det skall bli hyfsat.

Nu har jag bara hållit på att plåta svartvitt igen en ganska kort stund, så jag går fortfarande i hög utsträckning runt och tar ”färgbilder” som jag konverterar till svartvitt. Det handlar alltså inte om att ”bara” se hur det blir i svartvitt när jag skall ta bilden, då hade det funkat att ställa om sökaren till svartvitt, det handlar mer om hur man ser sina motiv generellt när man är ute med kameran. Färg eller svartvitt, två ganska olika sätt att fotografera. 

OmTag. En sen promenad i Tantolunden.

Det blev en sen sväng runt Tantolunden för mig och Tobbe (min hund). Tantolunden är en ganska stor park på västra Södermalm här i Stockholm och en plats där många av oss till och från rastar våra hundar. Nu var vi så sent ute att vi inte träffade på några andra hundar eller människor heller för den delen.

Jag kan dock varmt rekommendera ett besök i parken för dem som inte redan känner till den, speciellt på våren och sommaren är det fint med alla koloniträdgårdar och den fina utsikten från flera platser. 

OmTag. Fisknät på tork.

Det finns flera fina skulpturer på Reimersholme, Nils Dahlgrens Fisknät på tork är en av dem. Det var rikligt med dimma i natt. Dimman, som i detta fall döljer det upplysta Cementa på andra sidan vattnet ger en vacker friläggning av motivet tycker jag.

OmTag. Broar och olika bildformat.

Jag bor vid vattnet i Bergsundsområdet vid Hornstull i Stockholm. Vattnet och broarna har ofta fått vara fotomotiv, eller snarare är det väl så miljön här ser ut så det är inte så konstigt. Jag har ju Liljeholmsbron, Årstabroarna, Västerbron liksom de mindre broarna Reimersholmsbron, Långholmsbron och Pålsundsbron i närområdet, så det finns att välja på.

Här är två bilder av Liljeholmsbron: Den ena tagen på natten med storformatskameran och den andra tagen med digitalaren tidigare idag. Två ganska olika bilder på alla sätt.

Storformatsbilden är tagen på Kodak TMax 100 bladfilm 4” * 5” alltså ett negativformat som är 15 ggr så stort som ett småbildsnegativ eller fullformat som man kallar det i sensorvärlden. Exponeringstiderna blir långa både beroende på filmens känslighet och att man måste blända ned en hel del för att få det skärpedjup man behöver trots storformatskamerans alla möjligheter att jobba med skärpeplanet. Exponeringstiden för denna bild låg på ca 12 minuter på bländare f/22 (om jag inte missminner mig).

Den digitala bilder är plåtad handhållen i dagsljus med min Nikon Z6 II 1/160 sek, iso 100 på bländare f/5,6 och bilden är konverterad till svartvitt i Silver EFEX. Normalobjektiv användes till bägge bilderna, 150 mm på storformatskameran och 50 mm på småbilds-/fullformats-kameran.

När man diskuterar olika bildkvalitet m.m. så blir det ganska missvisande om man jämför bilder med ganska begränsad upplösning på nätet. De flesta gör inte sina bilder större än kanske 1500 pixlar på långsidan och i de storlekarna och på skärm ser man knappt någon skillnad oavsett om bilden är tagen med en mobilkamera/billig kompaktkamera eller en storformatskamera eller någon värstingdigitalare.

När det gäller att fotografera med större format, speciellt på natten, handlar det för mig mycket om att det är en helt anan typ av fotografering. Det finns en meditativ komponent i det i och med att det är så långsamt och tar så mycket tid som jag inte funnit i någon annan typ av fotografering.

Sedan om man gör en kopia i lite större format, eller även mindre format faktiskt så får man en helt annan följsamhet i gråskalorna och väldigt fina tonövergångar där det större formatet är helt avgörande. Det finns de som hävdar att större format kan ersättas av högre upplösning/finare korn. Jag har testat detta och min erfarenhet är att jag får finare tonövergångar från en Ilford HP5+ i Hasselbladaren 6 * 6 cm än vad jag får från småbildskameran laddad med Fuji Acros även om upplösningen kanske till och med blir högre på Acros trots det mindre formatet, detta gäller det analoga, om det funkar på samma sätt med det digitala vet jag inte. Jag tänker inte diskutera detta, jag vet att det finns dem som hävdar motsatsen, men som sagt det är min egen erfarenhet och jag har verkligen testat.

Annars är det ganska vanligt att många med tvärsäkra åsikter inte har egen erfarenhet utan att man snarare tror på någon anan som tror på någon annan osv. 😉

OmTag. Dimma.

Att fotografera i dimma är speciellt, dimman bjuder ofta på lite mystik i bilderna. Tog några bilder nyss när jag var ute med hunden, två fick bli svartvita men en fungerade bara i färg tyckte jag.