Gotlands blommande vägkanter
På 1970-talet användes kemiska bekämpningsmedel för att få bort blomstren över hela landet. Men inte på Gotland.
Att blommorna skulle bort hade Vägverket bestämt. De skymde ju sikten. Det här var ju långt innan nollvisionen kom på plats. Framkomligheten prioriterades över det mesta.
Fattiga Gotland hade inte råd med hormoslyr. Vägverket eller någon inlejd bonde höll nere det värsta maskinellt. Sen kom nån på att köra växelbruk. Varannan sträcka om några hundra meter mejas ner innan blomstren hunnit sätta frö, men varannan lämnas i fred länge nog att blommorna gått i frö. Så fungerar det fortfarande! Så här i efterhand misstänker jag att gutarna i hemlighet var överens om att behålla blomstren, fast Vägverket befallt att de skulle bort.
Önskar er en fin midsommar!




Ha en bra midsommar!
Hej Sten! Visst är det trevligt och bra! Borde tillämpas överallt.
Hej Peter! Här på Gotland låter man alltså delsträckor stå kvar tills blommorna fått frön. Viljan och kunskapen verkar finnas kvar. Hoppas att det blir bra igen i Skåne!
Hej Mats! Kalkhalten i jorden och att vägarna inte saltas skulle jag tro bidrar en hel del till fägringen.