Om skarvarna startar koloni i stan, vad göra?
Häromdan bodde en (1) skarv vid Strömmen i Norrköping. Höll till på en sten. Kan vara från skarvkolonier på ett par öar långt in i Bråviken strax utanför Norrköping. Där har ena ön blivit helt kal. Bara guano finns kvar. På den andra börjar träden dö.
I går var dom två. Kanske ett fästepar?
Verkar känna sig för. Den ena stack i väg på en fisketur, kom tillbaks genomblöt, bara halsen stack upp.
Full fart mot en sten. fast en annan sten!
Vill nog vara för sig själv och torka vingarna.
Och kanske kolla om läget är nåt att satsa på? Här en lite utzoomad bild.
Uppe i huset finns balkonger och tak att sitta på! Och i Strömparken mittemot finns träd!
Många träd faktiskt. Stenstan har gröna oaser!
En skarv är ju intressant. Två kan bilda par och skaffa ungar, gulligt. Tvåhundra som tar över och dödar träden med sin spillning, då blir det konflikt! Vad göra?









Hälsn!
Jag är ju samhällsbyggare till yrket med stark lutning åt bevarande. Så jag tycker att vi ska vara rädda om husen och inte heller låta skarvarna ta över parken.
Skarvar som slår ut öar i skärgården --- inte mitt bord men jag förstår dom som inte gillar det.
Såg min första skarv på Vänersnäs kring 1995. Var det en storskarv eller mellanskarv? Då kunde jag inte ta reda på det, nu finns Fotosidan och andra källor.
Ser ingen direkt koppling mellan skarv och havsörn. Dom räddades från utplåning genom att ta bort kvicksilver som betmedel för utsäde. Metallen spred sig och anrikades samtidigt uppåt i näringskedjan tills den började slå ut örnarna. Effektiva stödåtgärder med icke-kontaminerad utfodring och stenhårt skydd gjorde resten. På Gotland hölls boplatserna minst lika hemliga som de militära installationerna. Nu kan man få se örn emellanåt. Staten ersätter bönder som blir av med lammungar.