Oväntat besök

Denna pippi satt på min gamla Honda hemma på gården idag. Den flyttade till uthustaket efter en stund.
Vilken slags rovkråka det är har jag ingen aning om. 

Ett larvigt djur

Vilken sort har jag ingen aning om. Med tanke på storleken borde det bli en fjäril med ett par decimeter mellan vingspetsarna, men vad jag vet finns inga såna.

Den larvade sig fram över min garageinfart idag. Efter fotografering fick den transport till en plats på gräsmattan där den var mindre utsatt för hungriga fåglar och en lekfull katt.

Den här gången var det inte nya kamerna Sam jag använde, utan jag hämtade min Pentax W90. Den är nog faktiskt bättre på makro. Det översta fotot kanske jag hade kunnat ta med Sam, men absolut inte det nedre.

 Vet du vad för larv det är så skriv en rad.

Åkdon och Termos. 10-årsjubileum. (Många foton)

10-årsjubileum alltså, för denna träff i Leksand som bara växer och växer.
Ett mycket trevligt sätt för oss motorintresserade att träffas. Man bara tar sitt intressanta åkdon och lite fika, parkerar, går runt och kika på andra åkdon, fikar, snackar, fotar...
Jubileet prickades in en av de få kvällar denna sommar som faktiskt hade sommarväder. Deltagarrekord blev det också, 478 åkdon.

Klippt från Åkdon och Termos hemsida:

Den anspråkslösa träffen startades av fyra ideella krafter; 
Lasse Gudmundson, Olle Jobs, Reidar Olsen och Kjell Åkesson. 
2002 var det premiär med en handfull bilar.

Allt som går att åka på, med, i eller efter, som är ett entusiast fordon är välkommet 
Tanken med träffen är att göra det enkelt för alla med åkdonsintresse att träffas. 
Fika får man ta med sig själv och sedan är det bara att strosa runt, så kallad "STROSING" och snacka med likasinnade. 
Inget inträde - en öppen träff för både fordonsägare och intresserade besökare. 

Konstigt att ingen kom på det tidigare. 

Vad det hela går ut på - Åkdon och termos. 

Mitt eget lilla åkdon. Termosen på sadeln. 

Massor av finbilar och fika.

 
En komplett butik med sybehör, underkläder, nattsärkar och div. kemiska produkter.

Cadillac Eldorado. 1953 tror jag. 

En hel del arbetsfordon fanns på plats. Både den röda traktorn och lastbilen  bakom såg nya ut!

Plymouth Roadrunner. Gissar på 1971.

 
Fler än jag åkte hoj. Här är några av dem.

Två stycken Charger 1970. Vackra bakdelar! Kanske de allra snyggast från hela muskelbilseran. 

Fulda. Mindre vacker, men ett intressant åkdon är det ju. 

Stort! På fotot finns fortfarande platser kvar, men det blev helt fullt.

En verkligt sällsynt sak. En Cord. Replikor finns, byggda av moderna komponenter, men denna verkar vara äkta. Tillverkades 1936-37.

Motorn i Corden, en härlig sidventils-V8. 

 
Allt som glimmar är nog guld, eller..?

Lotus Super Seven och nåt grönt. 

Min farsa envisades alltid med att ha såna istället för en riktig bil här när jag växte upp. Jag gillade dem inte då, och jag gillar dem inte nu, men den kan ju få vara med på bild. 

 
Den lilla, lilla järnbiten till vänster är något som SAAB kallade motor. 

Klart att grabben ska ha en likadan. 

Chevrolet Impala 1958 och termos.

Två blå. Jag har haft massor av gamla riktiga VW från tiden innan de satte motorn fram. Kul bilar, härliga att köra. Ännu roligare att busköra i skogen med. (Man gjorde så på den tiden.) Tyvärr hade jag inte vett att behålla någon.

Några som absolut hade platsat på gräsplanen, men det blev knökfullt. Det gäller att komma i tid...

Ett par Ferrari fanns på plats. 

Cheva skolbuss.

Hundkoja? Corvette nån gång 1958-62.

Bedford och Cheva lastbilar. 

Snygg häck!

Färger, färger... 

Han som har hand om'et, eller i alla fall en av dem. Fabrikör'n,  dagen till ära iklädd cylinderhatt, sköter utlottningen av presenter, sponsrade av lokala företag.

Alla foton tagna med Sam, min nya lilla alltid-ha-med-kamera. Se tidigare bloggdel om Sam.

Sommaren slutar när den börjar

I går körde vi sista kryssningen på turlistan med Gustaf Wasa. Sommaren är alltså slut.
I går blev också den första dagen med riktigt sommarväder. Varmt, vindstilla, sol. OK, vi hade 3-4 fina dagar i maj också, men från juni och fram till nu är det den värsta skitväderssommar jag har varit med om.

Jag och min dam firade sommarens slut/början med att äta på Jöns Andersgården i Rättvik.
En lite märklig restaurang - genuin dalamiljö, men istället för tråkig svensk husmanskost är det god italiensk mat som gäller.

På väg från Leksand till Rättvik

Vårt bord med utsikt över Siljan

Genuin dalamiljö

Kryddodling

Ett rofyllt bröllop

Detta fina bröllopsfölje fotograferade jag i älven i Leksand för en timme sen.
Självklart hyllade jag brudparet med ett långt tuuuut från Gustaf Wasas gamla ångvissla (som numera drivs med tryckluft).