Vintersemester i Äkäslompolo

På årets vintersemesterresa bar det av till Äkäslompolo i Kolari kommun. I år packade jag enbart ner några analoga kameror och iLuren fick stå för digitala delen. Bilderna jag visar här är alltså alla telefonbilder och kvalitén inte kanske den bästa.

Äkäslompolo är kännt för Ylläsbackarna, av de största i Finland. Men här finns också ca 300 km uppkörda spår för terrängskidning. Spåren körs i regel var tredje dag, men de mest populära körs ännu oftare.

Det var en ren njutning att staka på i de här spåren. För mej blev det 108 km på fyra skiddagar.

Inget större fel på utsikten från spåren heller...

Det finns också gott om pausstugor som man kan vila sig en stund i värmen. Det fanns eldstäder och ved i alla och möjligheter att grilla. I de flesta var det varmt och skönt och en brasa sprakade efter förra besökaren.

Några cafér fanns det också ute i terrängen. Det här är "Kesänkijärven keidas" (ungefär = Kesänkisjöns oas). Här bjöds på allt från kaffe, söta och salta bakverk och rensoppa till öl och congnac. Rätt som mycket folk som synes på de mest populära rutterna. Här är det bara att välja bästa paren och snabbt som attan staka iväg mot solnedgången...

Ca 15 km med snöskor blev det också. Här är vi på väg upp på Kukastunturi i strålande väder. Fjället är bara dryga 400 m ö h, men kalt på toppen med en otrolig utsikt åt alla vädersträck.

Bakom knuten på vårt hotell gick en annan snöskoled upp på Kuertunturi, lite lägre än Kukastunturi, men också trädlöst på toppen. Vi hade bra ca 1,5 km upp. Bergen i horisonten är på svenska sidan. Pajala ligger på andra sidan älven, granne till Kolari.

En dag ägnade vi åt att turista och åkte runt lite i grannkommunen Kittilä. Dagen började med ett besök i Reidar Särestöniemis konstgalleri, en plats värd att besöka! Tyvärr har enbart bilder på film därifrån och de är ännu oframkallade. Här har vi i alla fall en lokal caféföretagare i Levi.

Utanför bybutiken i Äkäslomplo finns vad de kallar för världens största ren och den är nog rätt så präktig. Har har frun i huset förevigat er bloggare.

Kanske kommer ett inägg med analoga bilder i ett senare skede. Trevlig fortsättning på påskhelgen!

Storformatsträning

Ett par 4x5 bilder hemifrån som storformatsövning. Biderna här på asparna är nummer 13 och 14 med Tachiharan. Det tar sin tid innan man blir du med arbetsflödet, men någonting har i alla fall fastnat på filmen som i det här fallet är Fomapan 100 exponerad enligt ISO 100 och framkallad i D76 1:1. Objekitvet var ett 150 mm Schneider-Kreutznach.

Cirkeln sluts

I ett av mina första blogginlägg skrev jag hur allt fick sin början på en fjällvandring 1981 med en lånad Praktica, min första beröring med en systemkamera. Efter det har rätt så många kameror kommit och gått och en hel del också stannat hos mej. På senare år har jag försökt klura ut vilken modell av Praktica jag hade med mig på den resan, utan resultat dock, det finns massor av dem. Men genom uteslutningsmetoden har jag kommit till en handfull alternativ. Tanken var att skaffa en likadan kamera, mest av nostalgiskäl. Nu dök det upp ett av alternativen (ett mycket troligt sådant) till salu här hemma i Finland på tori.fi vår motsvarighet till blocktet.se. Då kameran dessutom var i näst intill nyskick utvändigt gick det inte att låta bli. Priset på € 50,- inklusivet objektiv och postavgift var heller inget hinder. Den ser precis ut så som jag minns och funktionera är de samma. Det kan alltså handla om samma modell, en Praktica MTL 3 med Pentacon 50 mm 1.8.

Den tillverkades 1978 - 1984 så även det passar in. Kameran är inte direkt nån raritet, det gjordes över 800 000 st av den! Ett minus är att den skall ha 1,35V kvicksilver batterier som inte mera går att få tag på. Ännu före ukrainakriget gick det att få tag på sådana från Ryssland, men nu kan också det vara svårt. Jag har en adaper som tar ner spänningen från ett 1,5V batteri som jag avänt bl.a i OM-1:an med tillfredställande reslutat.

Som följande skall den laddas med film för test. Jag laddade ett antal rullar med endast 20 exp för sådana här tillfällen. Skall vara interssant att se hur tiderna håller och om ljustätningarna håller tätt. Åtmintone den på gångjärnssidan av bakstycket skall jag byta ut, den ser eländig ut.

Här syns er bloggare i Tärnafjällen september 1981 med lånad Praktica, Adidas vindjacka, Levi´s jeans och Nokia gummistövlar. Men bra gick det och roligt var det. På den resan tändes gnistan för fotografi och fjällvärlden och har den hållits vid liv (med varierande intensitet) allt sedan dess. Min kompis Micke har tagit bilden.

God Jul

Nu är julgranen insläpad och pyntad, snapsen på kylning och 10 km på skidor bakom som aptitretare. 

Nu kan man alltså med bättre samvete fira julmatens undergång!

Jag önskar er alla en fridfull julhelg.

Självständighetsdag och vintern kom till djupa södern.

Idag firar vi vår 106. självständighetsdag. Vintern kom hit till "djupa södern" också för ett par veckor sedan. I går när jag steg upp hade vi -17, men idag var det bara -4. Enligt 10 dagarsprognosen skall temperaturen inte gå över nollsträcket en endaste gång. Vi håller tummarna för att vintern håller i sig, skulle var trevligt om det blev ordentliga isar.

Ledig dag som börjar med att flaggan skall ut.

Börjar som sagt bli lite småvintrigt här också.

Då det är ledigt och så här pass vackert väder kändes det som ett måste med en liten promenad. Tanken var att rasta digiolympusen, men den hade tomt batteri, så i-luren fick duga till bloggbilderna. Några bilder ett stycke hemifrån.

Den mest fosterländska (blå-vita) kameran fick följa med för att fånga det vackra också analogt.

Tillbaka i stugvärmen igen väntade Sotis. Han var av den åsikten att -4 ännu är onödigt kallt...

Som följande, efter kaffet, står en skidtur på programmet. Sedan till middagen blir det eventuellt en "marskens snaps" för att fira.

På flaskan står det:

"Marskalken av Finland Carl Gustaf Mannerheims berömda snaps. Snapsen serveras enligt Chevaliergardets tradition väl avkyld i ett till brädden fyllt snapsglas. Tillverkad enligt St Michelsklubbens traditionella recept". Det ni!

Skål och grattis!