Sensommarminnen

Lite strödda bilder, insekter och lite från trädgården. Som vanligt är jag inte speciellt återhållsam med färger och kontraster, men sån är jag. 

Först en blomfluga, bilderna tagna med 600mm.det är en hanne som försöker imponera på en hona.En riktigt liten spindel i solenVacker sorts trollslända, tolkar det som grön mosaiktrollslända.En annan sort med slitna vingar. Art: vet ej (non scitis)En titt ner i motornoch ögonenAmiralenMossros en tidig morgonVäxer i gruset utanför dörren i skugganTill sist den dagliga tomatskörden när det var som mest en period. Nu ligger tomatkrukorna upp och ned.

Här kommer det ljus!

Då mörkrets tider kommer smygande, vill jag här leverera en omgång ljus jag fångade i min magiska låda. Ljuset har sedan lagrats någon månad på hårddisk och känns nu mer tilltalande.

Jag börjar med ljusets källa, en livsnödvändig termonukleär reaktor som hänger till synes svävande där uppe utan någon som helst myndighetskontroll. Den öser strålning rakt över oss, och vi är tacksamma i den mån vi har förstånd att vara det. Ljuset kommer oftast indirekt, genom reflektion. De allra första strålarna, när solen återvänt, och dagen är ny igen. Söker sig fram, far runt som i glädje.Ritar lekfulla streckOch förgyller tillvaron.T.o.m. ett visset gammalt strå får sin del av det.Men denna bild visar, att nu går vi mot mörkret och troll, vättar och oknytt härjar åter i skogen. Där bakom någonstans skymtar vi det vi längtar efter. 

Trädkryparen

Själv är jag för gammal för att krypa i träd, men denna fågel gör det till fulländning. Trädkryparen är en undanglidande typ, som gärna vistas i skumma miljöer, och smälter in i omgivningen. Säger inte mycket. Hörs och syns sällan. Lever i det tysta kan man säga, undanskymt. Utrustad för sin uppgift med smal böjd näbb och stödjande styva stjärtfjädrar. Långa barkgreppande klor. Rasande vacker ryggteckning med mönster som bakgrunden.

Certhia familiaris på latin. Finns i skogar över norra halvklotet. Klättrar och söker uppåt, flyger sedan till basen av nästa träd. Stannar i landets sydliga delar under vintern. Flyger lite märkligt ojämnt. Blir oftast 2 år, kan bli åtta år gamla. Hälften av vuxenfåglarna äts upp varje år av rovdjur. 

        Flyger inte speciellt långt eller mycket.Snygg frisyr.

4 olika fåglar

Här har jag samlat 4 olika sorters fåglar, fotograferade vid samma tillfälle.  Vid dammar med mycket bladvass, omgivet av klibbal, pil och videväxter. En rik fågelmiljö, där man får ihop en samling som denna på 15 minuter, om man har tur. 

Kanske är det 5 olika sorters fåglar, man vet aldrig. Jag startar med att söka in i vassen.  Detta är nog en sävsångare.Här vet jag inte säkert, rör, vass eller sävsångare?Detta är nog en vassångareMen är det säkert?Sen fortsätter jag sökandet i de mörkaste mest igenväxta partierna med höga ISO. Plötsligt dyker en riktig favorit upp, gärdsmygen. Jag har inte många sekunder på mig - borta!Jag går några steg och ser upp på telefontrådarna. Där satt en lång rad, väntande på höstflytten. Staren är en stilig fågel, åtminstone tycker jag att det vuxna är det. Ser ännu högre, ljudet avslöjar dem. En rad tranor. Kan det vara så, att den äldre bakom berättar för den yngre? Säkert har de sitt eget språk. Nu är de helt borta sedan 2 veckor. 

Småfågelmix

Det är skönt att ha bildlagret att ta av när jag sitter här småfebrig och vindarna piskar träden utanför. Här är lite överblivna fågelbilder som inte passade in någon annanstans. Tagna under en kort stund medan värmen fortfarande var kvar.

En sångare tar morgonens första solbad och blir varm igen. Jag vet inte arten, svårt att se så här.Blåmesen smälter väl in bland klibbalens grenar. Klibbalen är ett väldigt betydelsefullt träd, både för natur och människor. Och en fantastisk miljö för småfåglarna. Gott om mat och gömsle. Mindre bra teknisk bildkvalite tyvärr dock. En bofink från i år är lite nyfiken. Vildlevande pilfink, de är ganska skygga. Trivs utmärkt bland buskarna i våtmarkerna. Sådan frisyr kan en stressad sliten förälder ha.En lövsångare i ett jolsterträd möjligen.Blåmesen förekommer ofta i vassområdena.Bara en enstaka gren på ett pilträd eller en klibbal är en hel liten värld att utforska för en liten talgoxe.I skyddad miljö i törnbusken. Så liten, så vacker, men jag vet inte vad det är för art. Bilden gillar jag själv, skarp pippi i fokus i sin naturliga miljö.