895 - snabbtur

Ute en timme med skotern, fotoväskan hängande över axeln. Först ut på ängarna, där fanns denna art av arktisk Calidrisvadare, det finns en 3-4 arter som liknar fåglarna på bilden under, jag kan inte säga något mer bestämt.

Ute på ett näs hade svanarna samlats för kvällsputsning.

De vanliga vitkindade gässen på sin vanliga plats

En glada kom

landade

de är ganska svårupptäckta när de sitter still i landskapet

Sen ut till dammarna, rådjur där de brukar vara, get med kid

Såg några björktrastar

Sen hem igen, åkte till storkarnas tillhåll de senaste dagarna, vid gårdsbutiken, men just när jag kom var alla borta, nåja, de återkommer. 

894 - strandpromenad 2

Så fortsätter promenaden med bilderna i den ordning som de togs, kronologisk ordning. 

Här är det med stor försiktighet konstnären närmat sig duken, en sorts minimalism. Några försiktiga streck som sökande sträcker sig över, sedan mycket sparsamt med små diskreta färgklickar. Återhållsamhet.

Strandvy där jag försökt placera de linjer som ögat följer med balans så gott det gick

Bara en bild av hav och himmel, strukturer av vatten, flytande och gasformigt. Det börjar mulna upp.

Ett avtryck, troligen från en glad hund, inte bara människor gillar en strandpromenad. Tyckte det liknade en rosenknopp i formen, eller möjligen en lök.

Små vågor, i förstoring kan de se ut som stora vågor, fina att se på i sin till synes lilla obetydliga och högst tillfälliga repetativa tillvaro.

Naturens egna, men otydbara tecken

Sen kom den store flygande för en snabbkoll om där var något ätbart på långt ute på revet

Men gräsänderna närmast mig ignorerade den

Men denna blev uppskrämd, kanske en bläsand?

En mås patrullerade stranden, skrattmås i vinterdräkt ser det ut som.

Svårt att ta bilder här på flygande fågel över havet eftersom det alltid blir rakt mot solen, eller mot ljuset om det är mulet. Det blir bara silhuetter. Kanske är det en flock bläsänder? Verkar omöjligt att se.

Till sist ett litet strandstilleben, en sammanfattning av dagen.

893 - strandpromenad 1

Solen sken överraskande och vackert om morgonen, körde till havet, det lockade. Det är alltid den där rogivande känslan att gå och lyssna på vågorna, de slår in med en takt av en rogivande vilopuls. Lyssnar man på venöst flöde med ultraljud låter det just som dessa lugna vågor. Tror det är i vår lugna tillblivelse där vi vaggas i mammas mage som vi kan höra detta, men inte minnas det längre, bara känna. 

Här sken solen!

När jag såg närmare efter fanns det en egen liten värld i blåstången, små gråsuggeliknande varelser. Kanske är det de som lockar småfåglarna att söka där?

Sjögräset låg sådär nonchalant vackert, lite okammat

Sand och vatten, ser ut som ett drönarfoto av en kustremsa från hög höjd.

Himmelsk spegling

Korsvis överlappande vågmönster

Vågrörelser, ständigt pågående, ser ut som ett fraktalt förlopp med mindre vågor efterhand ju närmare jag tittar. Är det samma med vågrörelser i luften eller i elektromagnetiska fält? 

Även en obetydlig sträcka av kusten kan ha sin charm

Här har Naturen Store Konstnär med sin hand strött ut en rad musselskal över duken och sedan dragit några djärva streck med sjögräs

Ser jag närmare efter är sandduken gjord av små kiselstenar och små snäckskal ligger bland musselskalen

Några vattenstänk på duken och en försiktig dekoration ger balans i motivet

Rörliga strukturer mot fasta 

Och sett från en lägre position

Det är en vacker värld vi lever i.

892 - Listerlandet del 2

Åkte en biltur med frun till Listerlandet (Stiby), hemma var det grått men där på Lister sken solen. Vi fortsatte upptäcktsfärden där vi slutade sist, körde ut på en udde, en smal återvändsväg omgiven av betesmark och skogsdungar, några hus utspridda. En hästgård låg vid vändplatsen där vägen tog slut, och där såg jag en nylagd stengärdsgård, den var vackert byggd enligt konstens regler. Den var nog en 500 meter sammanlagt, tog en bild av ena avsnittet. Då kom en trevlig herre promenerande, det var han som lagt gärdsgården, en imponerande sak. 

Sen gick vi några hundra meter, höstfärger åt alla håll.

Udden vi var på är stenig mark, bete går bra men jordbruk är inte att tänka på. Betesmark har en tendens att vara väldigt vacker, den är inte så värst tillplattad och växter får en fristad, liksom stenarna.

Det är gott om ek i trakten, den här lär stå ett antal generationer och utvecklas fritt. Träd som står fritt har plats att bre ut sig, men har sämre skydd mot vind och angrepp av ohyra. 

En dunge med mest avenbok

Åkte mot havet, det lockar alltid.

Bara lite sol och vatten kan göra en bra dag i Hällevik. Här är många hus med blandade stilar, många har fin utsikt.

Här t.ex. i närheten av hamnen

På närmare håll

Sen blev det Nogesund. Också vackert.

Med vackra boningar. 

Gott om ställen för mat och boende i trakterna, men nu var allt stängt, vi åkte hem hungriga, då smakar maten bäst. 

891 - varit ute

Så otroligt skönt att kunna ta sig ut igen, ren lycka.

Först att komma utanför huset, med kamera i hand.

En och annan ros finns ännu att plocka in.

En vilsen tusensköna mitt i det gröna

Blad från pyrus pyrifolia (sandpäron)

Hallonen ger fortfarande skörd

Ser ut som någon nattaktiv insekt

Nästa dag kändes det ännu bättre, gick att köra, for omkring med min glädjemaskin, ut på ängarna där himlen är hög, och i det vida landskapet sträcker alltid några fåglar. Sen tog jag en liten kamera i fickan och for ut i bokskogen, så underbart vacker.

På lite längre håll, till vänster står den lilla maskinen. Tyvärr var inte gångsträckan längre än så.

Och idag for jag till havet, fågelskyddsområdet i Åhus, tyvärr alldeles ovanligt fågeltomt. Men det gick bra att gå längs stranden, tog bild på en flock grönfinkar. Tyvärr hade inställningsratten på kameran rubbat sig, inställd på stjärneffekt i ljuspunkter, det blev en blek bild, men gick att fylla i med färg i datorn. 

Sen flög grönfinkarna men denna kom istället, ser ut som en hämpling.