En morgonpromenad. Del 1.

Nu är det så, att jag tar en väldig massa bilder, och spar endast en mindre del. 

Ut och plåta när jag kan, hemma och ordnar bilder i sängen när hälsa och ork är sämre. Det är väldigt praktiskt. 

Vaknade tidigt en dag, och det kändes som utflykt, det regnade inte. Iväg till Tosteberga ängar. Härligt att ha vägen för sig själv så tidigt. Solen hade börjat bryta över horisonten redan vid start. Ofta är mycket vilt ute.

Tosteberga, lite dimma och lagom solParkerar och börjar gå mot solen och havetÄngar och ljusFortsätter stigenRakt mot solenHavet där friden råderFörsta fågeln, stenskvättans unge värmer sig. Många fågelungar nu.Sädesärlans unge, alla värmer sig och är stillsammaVuxen bofink sjunger in dagen

Svartvitförsök med Meyer-Optik Görlitz.

Efter att ha inköpt 3 st ( 35, 50, 135mm ) objektiv för någon hundring för ett år sedan, och testat dem med min 1200D, fick de ligga. Det var för svårt att se skärpan i sökaren. Tog fram dem nu, testade med 7D II, och det gick bättre. Det gick att se skärpa hyfsat. Tänkte svartvitt, och gick ut en kort stund i trädgården för att ta några försöksbilder. Och- ja. De objektiven tänker jag använda igen vid tillfälle.

Första bilden jag tog. Uppmuntrad av detta, en rosLiljan hamnade i ljuset mellan skurarnaEtt bladSå lite test av gråskalan var tanken. Känns som bilderna var förr.Och så samma ros, fyra gånger. Det är ju ett experiment. Testar olika objektiv, bländare och exponeringstider. En New Dawn ros är ju ljus i sig, bakgrund under ett träd.Och den sista framkallad med enklaste tekniken, de enkla spakarna och lite färgfilter.

Några färgbilder

Först bofink i motljus.Och så samma  som den svartvita.En annan variant av svarttärnan. I kraftigt motljus. Skulle tro att baron von Richthofen en gång blev så framgångsrik för att han studerade fåglarna. Att alltid placera sig själv mellan solen och en möjlig fiende. Så en annan bildvariant av skäggdoppingen.Gräset igen.

Mera svartvitt

Så har jag gjort en ny omgång bilder. Börjar lära mig, men har mycket kvar.

Först doppingen.  Svarttärnan börjar ändra fjäderdräkt vid midsommar, gråare och en del fläckar.Här kollar den mig, och finner mig ofarlig.I Åhus fanns en del mindre vadare, för knepiga att artbestämma. Men fina är dom.Deras naturliga miljöTycker om att se när de flyger lågt över blankt vattenOch till sist gräs och ljus, mer behövs inte. De här bilderna rycker jag själv bäst om. De är på något sätt motsatser, men omväxling förnöjer, drama och lugn.

Färgbilder

Och nu färgbilder. Från mina omgivningar.Några av dem har visats i svartvitt, men det är ganska stor skillnad i färg, så därför visar jag dem också.

Först 3 blombilder i gult och lila. Inte så mycket bildbehandlade, tycker sällan det blir bra i färg, men lite extra måste jag ta i här, för just gul färg tycker jag är svår. Det krävs lite mer för att få formen i det gula att klart teckna ut.GulvickerFibblaEn vallmosort jag frösådde för många år sedan dök plötsligt upp i trädgårdenEn karaktärsväxt i våtmarkerna, fackelblomstretDenna gula blomma växer i botten på ängarna, väldigt kort skaftOch så till insektsriket. Måste erkänna, att jag tar inte på just dessa larver, och tyckte det var fascinerande äckligt att ta bilden. Men nu har jag visat en äcklig bild utan föregående varningstext. Så är ju livet. Det är larver av påfågelsögat, de äter här nässlor, det är väl all näringen de vill åt. Kväve och mineraler och vitaminer. Mums mums.Och nu en närgången bild, hur närgången får fotografen bli? Hur långt upp i kedjan?Den här hade ett intressant huvud.Humlor på rad. De är många och strävsamma. Här stensnylthumlan, misstänker jag.En gång till. Den var ganska stor till växten.Tycker det liknar en mosshumlaOch vallhumlanLiknar åkersnylthumlan, som kör sugröret rätt in i godiset, kråkvickernektar.Och nu ett snäpp upp i den eukaryota stegen. Djur. Lövsångaren i typisk position djupt inne i snåren.Fältpiplärkanoch dess ungeTill sist haren, som funderar över vägvalet.