Några färgbilder

Först bofink i motljus.Och så samma  som den svartvita.En annan variant av svarttärnan. I kraftigt motljus. Skulle tro att baron von Richthofen en gång blev så framgångsrik för att han studerade fåglarna. Att alltid placera sig själv mellan solen och en möjlig fiende. Så en annan bildvariant av skäggdoppingen.Gräset igen.

Mera svartvitt

Så har jag gjort en ny omgång bilder. Börjar lära mig, men har mycket kvar.

Först doppingen.  Svarttärnan börjar ändra fjäderdräkt vid midsommar, gråare och en del fläckar.Här kollar den mig, och finner mig ofarlig.I Åhus fanns en del mindre vadare, för knepiga att artbestämma. Men fina är dom.Deras naturliga miljöTycker om att se när de flyger lågt över blankt vattenOch till sist gräs och ljus, mer behövs inte. De här bilderna rycker jag själv bäst om. De är på något sätt motsatser, men omväxling förnöjer, drama och lugn.

Naturgråa försök

Så var det bildhög nr 20. Startar med svartvitt, nya försök i kväll. Gör dem först klara i färg, och tar omvandling till svartvit därifrån. Finns så många spakar att dra i, kan vara tröttande för en NallePuhhjärna. De i färg kommer senare.

Först haren vid vägkanten, den hade inte bråttom.Och så sånglärkan. Fåglar i svartvitt? Måste pröva. Den lilla lärkan gick bara att framställa mjukt, allt annat såg fel ut. En årsungeFibbla med vänner i ljus från ovanEn ensam fibblaHär tog jag en snabb tryckning, och överförde ett helt annat recept. En knapptryckning, där hade jag tur.Och så provar jag med en humla. Jag gillar humlor.En annan humla, lite större modellPresenterad rakt framVingpenna som fallit av en tofsvipaLövsångaren långt inne i busksnåren. Måste också presenteras på ett försiktigt sätt.Och till sist - den mystiska skönheten.

Mera monokromt

Här kommer del 2 av de monokroma försöken att uttrycka sig.

Först denna veckogamla flicka. Hon är så fin som hon är.3 generationer flickorOch så kastar jag försiktigheten. Gökblomster.Ett bråkDet unga behöver det gamlas stöd för att komma uppGrönskan utan grön färgEn väldoftande skönhet träffas av ljusetOch så till sist - snigelspår på soptunnelocket. Påminner mig om de spontana vägar som uppstår av alla arter, inklusive oss själva. Intressant att se mönster och strukturer som återkommer i olika skalor och tidsperspektiv. 

Blommor i morgonsol

Så kommer då här fler blommor. När jag tar en trädgårdsrunda tidigt, solen står rätt, och ljuset faller så där fint över en blomma, då måste jag bara in och hämta kameran. Det känns ännu bättre att se på blomstret då. 

Först den vita pionen, en favorit. Den har en kryddig, härlig doft. Och när morgonljuset faller in i den, kommer det som en varm glöd inifrån blomman. Svårt att fånga ljusskimmer av sådan karaktär på bild dock.Bara stick ner näsanDoftpion efter nattregn. En fransk ros, ger mig romantiska känslor. Rejält väldoftande.MossrosenNågon jag fått som stickling för länge sedan.  Blir stor.En sort jag dragit upp från en avklippt pinne, lättast med de förädlade varianternaEn riktig mormorsrosMorgonsolen är finOch så mjölkört (mjölke, rallarros). I denna del av landet har det alltid varit riktigt, att när denna ört börjar blomma, då börjar sommaren. Och när den slutar, är sommaren slut. Med det väder vi har nu, har en liten osäkerhet börjat insmyga sig.Gökblomster, trivs på våta ängarOch - naturligtvis - vallmon. Försökte på denna bild fånga lite av det härliga skimmer blomman ger. Var inte lätt, det blåste rejält, gräs och blommor for runt. Men med tålamod går det. En något mer vindstilla plats