3D med en bild

Om High structure

Ylva Houltz redovisade nyss ett experiment med 3D-fotografering medelst två bilder. Det slog mig då att jag lyckats med något liknande med en bild som konverterats till svartvitt i Silver Efex Pro. Där finns en preset som kallas High structure (harsch) som jag ofta använder för att få lite extra bett i bilderna. Den här gången blev det nästan overkligt bra.

High structure är en funktion som verkar skärpa konturer och på så sätt framhävs objektet. Ungefär som man gjorde förr i världen med kontrastlösa fotografier i instruktioner mm. Man förstärkte konturer med tusch och pensel för att bilden skulle bli tydlig.

Tyvärr blev effekten inte lika tydlig ens som förstorad här i bloggen. Men jag kan intyga att min skrivbordsbild är overkligt verklig.

Bilden är tagen med Finepix X100 i Tulpanläge och sedan konverterad i Silver Efex Pro. Originalbilden finns i mitt retrokameraalbum.

Mellanformataren

Nikon S

Om känslomässiga svagheter

Det är lika bra att erkänna det. Jag har en last som jag inte utan vidare befriar mig ifrån. Ty jag vill inte.

Kameror som är tillverkade samma år som jag såg dagens klara ljus är numera flera av mina vänner. Lika barn, leka bäst och det där, ni vet. Och ska man ha någon last så ska det i alla fall inte vara någon som är otrevlig mot min omgivning. Här är underbarnet, född i Japan. Kopieringens föregångsland. Nu för tiden verkar det vara tvärsom.

Nikon S. Tillverkad mellan 1951-1955. Här med Nikkor-S 1,4/5 cm. Bildformat 24x34 mm

Serienumret är bland de senare så jag känner mig hyfsat säker på tillverkningsåret.

Ett Traderafynd med dålig slutare. Direkt efter hemkomsten lämnades den in till Schönherrs Foto för vidare befordran till Nikonreparatören. Idag hämtade jag den och blev genast erbjuden att sälja den. Inte så konstigt. Efter hjärttransplantationen är den som ny. Jag nekade förstås. Jag är inte i juvelerarbranchen. Den här ska användas till det den är avsedd för.

Nikons mätsökarkameror är kopior av Zeiss Ikons berömda Contax. Ryssarna tog Zeiss i Jena som krigsbyte och startade kameratillverkning med Contaxprylar men döpte sedermera om sina kameror till Kiev med Contax-kopierade detaljer. Nikon gjorde det troligtvis mer korrekt. Skaffade en kamera, dissikerade den och kopierade konceptet men ändrade säkert en del. Ingenjörer vill gärna bidra med nåt eget i konstruktionerna.  Jag gissar naturligtvis då jag just för tillfället är för lat för att kolla upp fakta i ämnet. Känner mig bara lycklig över att ha en Nikon-klassiker i min ägo.

Mellanformataren

PS
Den var hungrig på att få jobba lite så nu sitter det en Tri-X i buken. 

Färdigstajlat

Det är minsann inte nog med att köpa en kamera. Man behöver en del tillbehör också. Redan då jag beställde X100:an beställde jag ett extra batteri och motljusskydd. Kameraväska ingick i köpet på Wibergs Foto. Den senare använder jag bara till hälften. Överdelen har den egenskapen att kameran inte är redo om den sitter på så jag har skippat den. Never-readyväska som det kallas bland nördarna. Den kanske inte behövs men det är skönare att hålla i läder än kamerans egen beklädnad.

Däråt ligger Wibergs Foto

Dessutom har jag kompletterat med ett tredje batteri, tumgrepp, softrelease, UV-filter och en handlovsrem för Leica X1. Nu är det digitala hopkoket färdigt och för första gången känns den riktigt bekväm och som en förlängning av handen. Och ögonen. Akta er vad det kommer att produceras analoga digitalbilder* i fortsättningen.

Det var lite skakigt att fota med D80:n i vänsterhanden. Den är ju gjord för högerhänta!

Färdigstylad

På bästa ingenjörsmanér ska ni nu få en stycklista med inköpsställen

1)  1 st  Fujifilm Finepix X100 från Wibergs Foto

2)  1 st   Fujifilm X100 originalväska från  Wibergs Foto

3)  2 st  Batteri Np-95 från  Wibergs Foto (1 st) och Cyberphoto (1 st)

4)  1 st  Minneskort SanDisk Extreme Pro 16 GB från Cyberphoto

5)  1 st  Finepix X100 motljusskydd inkl. adapterring från Wibergs Foto

6)  1 st  UV-filter Hoya 49 mm från   Wibergs Foto

7)  1 st  Tumgrepp ThumbsUp EP-5S från MatchTechnical

8)  1 st  Softrelease Boop från MatchTechnical

9)  1 st  Handlovsrem för Leica X1 från  Wibergs Foto

*Analoga digitalbilder är digitala bilder som fotograferats med en utpräglad analogfotografs arbetssätt. En bild i taget. Rätt exponerad i första bilden. Och är den inte det så gör det inget.

Mellanformataren

X100-blogg

För knappt en månad sedan startade jag en bildblogg BARA för min X100. Tanken med det var att jag skulle få lite snurr och tryck i min digitala fotografering genom att ladda upp nya bilder varje dag. Ja, redan i förra veckan hade jag flera bilder på samma händelse i ett enda inlägg. Det blir nog inte  lika regelbundet där med bildkollektioner som jag har planerat i STREET-bloggen men det dyker nog upp någon gång då och då. En del bilder finns i mitt X100-album (som jag slutat fylla på) men det är också många nya. En annan grej med X100-bloggen är att jag bara kör i färg. Behöver träna på färg, tycker jag.

Så här långt är jag mycket nöjd med X100:an även om den inte är riktigt lika enkel och rolig som Zeissen (ZM). Det jobbigaste är det där med batterier som tar slut efter några timmar. Jag har batteri i Zeissen också men det har jag inte bytt  än efter 1,5 år. Det är nästan som att vara batterilös. Härlig känsla, det där. När batterierna inte är det första man tänker på. Men ok, nu behöver jag inte tänka på film istället. Minneskortet räcker ganska länge om man knäpper på samma sätt som med en analog kamera. Tar bra bilder med en gång, menar jag. Utan sprut. Minneskortet rymmer mer än 2 limpor 36-bilders Tmax 400. För att rymma en film behövs ett minneskort på knappt 700 Mb. Det kunde vara kul för att simulera filmkänslan och behöva byta minneskort då och då. Men så små minneskort finns inte. Tror jag.

Den här bilden kommer imorgon

På blogspot är det nästan omöjligt att ta sig igenom kommentarsfunktionen har jag märkt så därför har jag stängt av den i båda bloggarna. Men det finns en knapp som det står +1 på som fungerar ungefär som gilla-knappen på facebook. Det här fattade jag först när jag började med Google+ igår. Så om du gillar en bild, tryck på +1:an. I rutan bredvid till höger syns sedan hur många som gillar en bild. Om du ångrar dig så tryck en gång till. Skitenkelt!

Välkommen in och titta!

Mellanformataren

50 mm gatufoto

Om att testa sina gränser

Redan i ett tidigare inlägg erkände jag min svaghet för 35 mm. Den klassiska brännvidden för gatufoto. För att inte fastna där så tänkte jag nu utmana mig själv med att prova 50 mm ett tag. Så till den milda grad att det också blivit mitt nya dogmalöfte. Redan första dagen märkte jag av en svårighet. Jag fick backa lite! Nå, jag lär mig väl. Det är ju det som dogmalöftet syftar till.

Jag har en massa 50 mm:s-objektiv som passar min Zeiss men jag tänkte använda Sonnaren jag köpte i vintras. Carl Zeiss Sonnar *T* 50/1,5 alltså. Här är den monterad på min arbetskamrat Zeiss Ikon ZM.

Lite grövre kaliber än den vanliga Biogonen 2/35 jag brukar ha på. Och tung är den. Mycket glas!

Varning! Bildfrossa!

Jag har förstås rivstartat. I lördags tog jag en runda på stan. Vällingby-Alvik-Liljeholmen-Slussen-T-centralen-Alvik-Vällingby. En och en halv rulle. Sen hem och äta middag och vila en stund. Andra turen gick till Rådmansgatan och cruisingen som var i full gång. En och en halv rulle där också. det hade blivit mer om inte filmen hade tagit slut. Här är lite bilder från min innehållsrika lördag. Sista rycket innan jobbet på måndag.

X100-fotograf Tommy Hansen

Wheelsfestivalens cruising i Stockholm

Refugen var svårt abonnerad av fotografer

En del visade häcken

Här fanns alla årtionden, fasoner och skick. Den här behöver nog lite service. Som min Nikon S -54 som är inne för justering av ventilspelet, ööh slutaren.

Egentligen var det Corvetten där framme som jag ville ha en bild på efter att ha väntat ganska länge. Men den här svarta klunsen vågade jag inte stoppa.

Nåja, Sonnaren levererar och jag är mycket nöjd. Sensorn var Kodak Tmax 400.

Mellanformataren och Zeiss-vännen

PS
Några fler cruisingbilder kommer i street-bloggen nån lördag i oktober. Håll utkik!