Kaxigt värre...

Det blir ingen bild den här gången. Har varit på Brutus Östlings utställning i Jakobsberg och är lite tagen av alla fina fågelbilder. Superfina bilder. Har du chans att åka dit så gör det, vare sig du gillar naturfoto  eller inte. Om du ligger på din dödsbädd är det ingen ursäkt heller =)  Alla här har väl sett hans bild på lappugglan "en face" som störtar rakt emot betraktaren. Den var ju på Fotosidans förstasida förut. Den är vass. Men jag tyckte andra var vassare. Kungsörnarna som slåss i luften någon meter över marken i snöoväder blev min favorit. Satt och njöt av den en god stund. Ett par havsörnar som kalasade på ett rådjur en annan favorit. Kanske mest för att man fick intryck av att det var en målning från 1800-talet i typiskt naturromantisk stil. Brutus kan kaxa sig ikapp med sina fåglar. En utställning med Utmärkt beröm godkänd (A,5, MVG eller vad du nu  lättast känner igen). Var sugen på att köpa en tavla men nöjer mig nog med boken när den kommer.

Tänkte inte på det...

Jag vill så gärna digitalisera några av mina bästa bilder från den analoga tiden men jag är inte riktigt nöjd med kvalitén när jag provat att skanna dom. Du kan se eländet i mitt album Bilder från vinden. Kompositionsmässigt är de ju hur fina som helst =) Men kvalitén är inte i nivå med originalet. Och jag vill komma nära originalet, om du förstår vad jag menar.

 

Jag fick låna pappas diaduplikator och införskaffade en T2-adapter för Nikon (jag ska ändå ha en) och började fotografera ?! Avtryckaren reagerade inte. Ändrade allt som gick att ändra på kameran men ingen reaktion. Tills slut ändrade jag inställning på blixten och och flopp (spegeln) och sladang (ridån) och stjärnbaneret i mina ögon (blixten). Allt blev svart. Bilden också. Plockade fram den gamla blixten som sitter på en fotocell och satte den på ett litet stativ, ställde in huvudblixten på max effekt (liten bländare) och tryckte av. Bättre.

Men nånting är fel. Bilden är kraftigt beskuren. Efter en del funderande kom jag på att en vanlig diaduplikator ju är gjord för att duplicera dia på film, d v s 24x36 mm. Hade jag haft en kamera med fullformatsensor så hade allt varit frid och fröjd (utom vad gäller ljuset) men nu har jag ju en mindre så delar av bilden lyser på något annat där inne i kamerahuset. Något som definitivt inte har som jobb att leka pixel. Här är bildbeviset. Den översta bilden är den skannade originalet, den andra är fotograferad i diaduplikatorn.

 
Skannat original. Bearbetat i Lightroom.
 

Avfotograferat original. Obearbetat.

 

Nu är jag ju min pappas son så jag har fått en idé. När jag blir färdig med den och har testat den ordentligt någon gång i vinter kanske jag publicerar den här.

För de krälsjuka

Min pappa har en särdeles förmåga att lösa problem på ett finurligt och ekonomiskt sätt. När han jobbade på SJ:s huvudverkstad i Åmål fick han många priser för sina idéer om konstruktionsändringar och produktionshjälpmedel. Han fixar alltså det mesta själv för sina behov inom fotografin. Har man ont om pengar är en kreativ hjärna en utmärkt plånbok.

Här nedan ser du foton på en av hans gamla uppfinningar som han själv tagit. Ett stativ för krälsjuka.

Macroläge

Stativet består av en kulled från ett slaktat gammalt stativ, en bit marinplywood och en skruv.

Lena Pesula efterlyste ett stadigt stativ för macro. Här är ett alternativ.

Nakna Susanna

Ända sedan pojkåren då jag bodde i Åmåls centrum har jag beundrat Susannas skönhet. Då var hon riktigt brun i det sammetslena skinnet. Snyggare än blekfisen på Drottningholm är hon i alla fall. Susanna i badet kallade mamma henne. Det fanns visst någon koppling till en apokryfisk berättelse där hon utgjorde en frestelse för män. Kanske man blir så här grön om man solar för mycket. Fiskarna som hon leker med är fortfarande bruna (och förskräckligt fula) men de solar ju inte så mycket. Hon står mitt i den centrala parken med det smått koloniala namnet Plantaget. Där är hon omgiven av stadens äldsta arkitektur som är mycket fotogenisk. Mer därom senare.

 

Ljusfest - mitt ljushuvud

Det är ingen bra strategi att inte ta med stativet när man ska nattfotografera. Det är ännu sämre om det är 40 mil bort för att hämta det. Jag tog med pappa ut för att fotografera Åmåls Ljusfest i lördagskväll. Han hade stativet med förstås och de av hans klubbkompisar vi mötte bar på stativ. Seriösa fotografer har stativ vid nattfotografering. Oseriösa som jag får leka Dogma utan. Tog stöd på flaggstänger, trafikskyltstolpar och allehanda andra stolpar och räcken hela kvällen igenom. Jag använde den fasta 50mm-normalen och körde mest på f/1,4 och ISO 400. Kunde gott ha skruvat upp mer men jag tänkte inte på allt i stundens hetta. Krispigt kallt var det också. Inte så att jag frös men det bet lite i skinnet.

Vi började på Fesketorget där Wenern Brass hade promenadkonsert. Jag har spelat och tävlat med dom när jag jobbade hemma. Jag älskar soundet av brassband så vi stod där en stund. Kanske mest för att de hade bra ljus och det blev hyggliga bilder.

 

Några meter därifrån hade några en egen ljusfest i båten.

 

Åmåls i särklass mest fotograferade bro. Jag spädde på med fler bilder.

 

Renoveringen av åbrinkerna och tillägget av fornackar har gett ån ett nytt vackert utseende. Alla olyckskorpar till trots.

 

Laserreklam för sommarens Bluesfest. Om du gillar blues så är Åmål stället hela världen kommer till. Bluesen låter i vartenda gathörn. Massor med bågar, gamla amerikanare och annat som hör till. På stadshotellets ljusa bakvägg visades film. Dock inte Fucking Åmål denna gång.

 

Precis i avtrycket tappade mina fötter balansen. Marschallerna blev till älvors ljusdans.

 

Autofokusen hade svårt att fokusera i mörkret. Det ryckte käckt i ringen på objektivet.

Jag gjorde dessutom en tråkig upptäckt. Nattfotograferingsprogrammet på min D80 gör bilderna mycket gulare än när jag körde ”vanligt” (inget program menar jag).

Åmål är inte stort så efter en dryg timme hade vi sett allt och drog hem till mamma Carin i stugvärmen.

Om någon kan förklara alla gröna prickar som finns här och där i bilderna så vore jag tacksam att få veta vad det är. Såg även ljusfenomen på himlen i ett par bilder. Pärlband av vita stjärnor och det är inte reflexer i objektivet. De hade helt fel riktning.