Pro Memoria
Leica IIIf - bildexempel
eller Varför det är kul att fota med retrokameror
Det här ekipaget har varit i farten förra veckan och i helgen.

Leica IIIf med Summaron 1:3,5/3,5 cm och sökaren SBLOO. Allt 57 år gammalt.
Det är några som har frågat efter bilder så därför tänkte jag presentera några exempel så att alla kan förstå varför det är så kul med att fota med gamla kameror. Inte nog med att det är kul och man får fina bilder. Man får en del trevliga samtal på köpet också.

Kollegan Anders skruvar ihop min konstruktion efter ritning.

Det var inget fel på bilen. Han verkade missnöjd. Men vi snackade om gamla kameror istället..

Årsmötet på Midsommargårdens Fotoklubb var ganska välbesökt.

Mitt konsultnätverk träffades på Pampas marina för att fila på våra CV.
Och det var min grupps tur att ha kyrkkaffet i Hässelby missionskyrka i söndags.

Håll i schalen gumman. Här går det undan.
De sista bilderna från igår. Det fina med en rulle film är att man bara får 36 bilder att sortera istället för flera tusen som en del tror att de behöver.
Jag retas bara lite förstås.
Mellanformataren
Disfarmer-stilen
Om de svarta streckens betydelse för porträttfotografin
Jag är fascinerad av den hype som lanthålefotografen Mike Disfarmer har ställt till med. Häromdagen upptäckte jag ännu en bild som jag tagit i hans anda. Helt omedveten om hans existens. Däremot har jag helt medvetet konverterat den i Silver Efex Pro och tonat den i amerikansk kaffeton. Som du ser har jag också, helt omedvetet, utvecklat Disfarmerstilen med ett tunnare svart streck som dessutom inte är helt vertikalt. Vad gör man inte för att särskilja sig från förebilderna vare sig man känner till dem eller ej.

Disfarmer-stilen. Modellen är en medlem ur Sundbybergs Fotoklubb
Mellanformataren
1954-apparaten uppgraderad
Om jakt och nördars adrenalinkickar
För att göra retrofotograferandet lite mer spännande satte jag mig i sinnet att skaffa en utrustning som helt och hållet är jämnårig med mig själv.Spänningen låg förstås mest i att hitta och skaffa den. Jakten på auktionssajter kan vara riktigt adrenalinpumpande. I mitt förra blogginlägg om min egen årgång fick jag dock någon kommentar att den där sökaren minsann inte var rätt årgång. Och det är ju sant. En modern Voigtländer för 28 och 35 mm är visserligen väldigt klädsam på en Leica IIIf men ändå för ung.
Nå, nu är den saken ordnad. Om än med visst besvär. Och när jag ändå hade farten uppe snappade jag upp en kollapsbar 5 cm:s Summicron typ I också. Den ger kameran en verkligt cool look. Sökaren SBLOO kom 1951 och eftersom den inte har serienummer kan man inte vara helt säker på när den tillverkades. Det finns dock ett litet knep för den kunnige. Fram till 1959 angav Leica sina objektivs brännvidder i cm och naturligtvis även sökarna. Den sökare jag hittade har angivelsen 3,5 cm och är alltså samtida med både Summaronen på 3,5 cm och kamerahuset. Inom toleransen ±3 år vill säga. Från 1959 har SBLOO märkning i mm. Sökaren ser lite blaffigare ut än den smidiga lilla moderna Voigtländersökaren jag hade förut men är mycket ljusstark, klar och tydlig. Till Summicronen behövs inte extrasökaren då den inbyggda är avsedd för 5 cm. Men 3,5 cmsökaren får nog sitta på permanent i alla fall. Summaronen är så liten att den lätt får plats i byxfickan när jag inte använder den. Alltså kan jag ha hela 54-ekipaget med mig ut "på stada".
När det gäller kameraväskor till klenoder är originalväskor sällsynta i bra skick och dessutom av "never-ready"-typ, d v s kameran skulle i första hand skyddas och när man väl tog av skyddet så skulle det hänga kvar i väskan (vanligtvis till fotografens förtret) för att man inte skulle tappa bort det. Där gör jag ett praktiskt avsteg med en nytillverkad kinesisk underredesväska av "alltid-redo"-typ.
Om 1984
Om att lägga krokben för läsarnas ögon.
Ja, jag har läst boken av Orson Welles men inte 1984. Långt senare, jag tror det var 2005. Men nu handlar det inte om boken utan om nästa profilbild. Och jag ska försöka hålla mig ifrån Nyspråket som introducerades i boken och istället pröva ett annat språkligt grepp. Att blanda ordens bokstäver men låta första och sista bokstäverna i varje ord vara korrekta. Forskare har nämligen funnit att det inte spelar någon roll var i ordet bokstäverna står. Det går ändå att läsa texten om bara första och sista bokstäverna är rätt. Det har nåt med hur ögat läser en text att göra. Vi läser inte bokstäver. Vi läser orden som bilder och däri har vi en tangeringspunkt med fotografin. Nu börjar jag.
Mras mnådas prfoillibd är hamätd fårn smomraen nottinhunrdatåtiofrya. Vi tlilrinbgade åsktligila hegler och samomrvceokr udner felra år i srävfärlödrranas somumarstrga i Llila Nonrae, Svnasokg, Vrälmand. Kpanpa tre mil fårn Ååml. Dåräfirn har vi mnåga fnia minnen, bdåe nratupupvelesler och branens olkia änevrytligteher i de dujpa sgoakrna. Lelamikga njuntnangir i from av spavmar och bär fnans ionm premdonavastnåd och om man var bjöd åt att stedura falgår (som min sfärvar) så fanns det mnåga atrer att hrämparta med, fogofratera osckå om man hade trillcäkligt mecykt gals mlelan kamrea och fegål. Nu hade jag aldirg tillrickälgt med lägnd på tuebn men det belv i alla flal nårga dumkenärota narutlibder av tpyen "been tehre, seen taht". Här är ngåra emexpel.

Tllinvigar. Blidkiritk udanbneeds

Vid dagnes sult vroo vi ganska ttörta. I alla flal jag =)
Mallenfrometaran
Retrokameratips emeritus - 6
Endast för naturfotografer med en Rolleiflex på hyllan
Så har det då äntligen hänt! På ebay i Tyskland kan man nu köpa den imponerande Carl Zeiss Jena Magnar 4x till Rolleiflex. 4x indikerar fyra gångers förlängning av normaloptiken och blir sålunda imponerande 300 mm på en 3,5/75:a och 320 mm på en 2,8/80:a. I skrivande stund står den i 112 € och detta får anses som billigt. Men när samlarna får syn på den springer den nog iväg ganska kraftigt.
Tyvärr anger inte säljaren vilken bajonett den har så är du sugen på detta naturfotografins monster så är det bäst att fråga. Rolleiflex har ju minst tre olika bajonetter på TLR:erna.
Mellanformataren








