Ljus & Magkänslor!

Att vara fotograf, att välja att bli fotograf var och är ett liv. Man åker i en slags karusell, ni vet, som när man var barn och valde den där karusellen där ens ben hängde fritt ganska högt upp i luften i lagom fart men högt upp så man såg allt folk nedanför och man kunde se att de hade roligt, trivdes, kramades, skrattade.
Väl nere, pengarna var slut och det var dags att gå hem infann sig ändå längtan tills nästa år då tivolit skulle komma tillbaka.

Ljus ja, det är man beroende av och att försöka bemästra det som fotograf är också det en slags tur i karusellen. Det räcker såklart inte med ljus alltid utan det handlar också om kontakt. Oskärpa i bakgrunden är ju också ett val man har så väl som bearbetning, ja, valen man måste göra är oändliga anser man ibland och då säger jag  till mig själv - låt den vara som den är. Fotografierna är ifrån förra årets Planket i Stockholm.