Eftertanke...

.

.

Du är inte här men jag kysser Din kind.
En kyss jag sänder med smekande vind.
Öppna ett fönster, ställ det på glänt,
den vind dom Du känner är kyssen jag sänt...

.
En annan dikt som man nästan inte kan läsa utan att få
tårar i ögonen är gammalt skillingtryck
som heter " I en sal på lasarettet" och den går så här:

I en sal på lasarettet
där de vita sängar står
låg en liten bröstsjuk flicka
blek och tärd med lockigt hår.

Allas hjärtan vann den lilla
där hon låg så mild och god.
Bar sin smärta utan klagan
med ett barnsligt tålamod.

Så en dag hon frågar läkarn,
som vid hennes sida stod:
Får jag komma hem till påsken
till min egen lilla mor?

Läkarn svarar då den lilla:
Nej mitt barn, det får du ej,
men till pingsten kan det hända
du får komma hem till mor.

Pingsten kom med gröna björkar
blomsterklädd står mark och äng,
men den lilla sjuka flickan
låg där ständigt i sin säng.

Så på nytt hon frågar läkarn
som vid hennes sida står:
Får jag komma hem till hösten
till min egen lilla mor?

Läkarn svarar ej den lilla,
men strök sakta hennes hår,
och med tårar i sitt öga
vänder han sig om och går.

Nu hon slumrar uti mullen
slumrar sött i snövit skrud.
Från sin tåligt burna längtan
har hon farit upp till Gud.

.

Ja, så var denna dag till ända, och jag hoppas att alla har haft en fin helg!