WHEN WORDS HIT THE HEART

Det blåste i mitt inre en iskall, höstlig vind
Och frosten i mitt sinne drev pärlor till min kind
Och kylan trängde utåt och härdade mitt skinn
Och huden blev en fästning som inget släppte in

Då stod du där i vimlet och sträckte ut din hand
Som polstjärnan på himlen som hjälper en i land
Så råkades två stjärnor i rymdens oändlighet
Två tynande lanternor på havets ödslighet

Och den som börjat stelna, och trotsa kärleken
Befruktas till att leva och älska själv igen

Så vill jag bli som Solen som värmer dina ben
Som luften och som Jorden; som livet dom dej ger
Så vill jag bli som regnet, när vägen din känns hård
Och kunna fukta marken framför dej där du går

// Björn Afzelius

.

.

.

Somliga går med trasiga skor....

Somliga går med trasiga skor
säg vad beror det på?
Gud fader som i himmelen bor
kanske vill ha det så?

Gud fader som i himmelen bor,
blundar och sover sött.
Vem bryr sig om ett par trasiga skor,
när man är gammal och trött?

Vem bryr sig om hur dagarna går
de vandrar som dem vill.
Medborgare om etthundra år,
finns du ej längre till.

Då har nån annan tagit din stol
det vet du inte av.
Du känner varken regn eller sol
nere i din mörka grav.

Vem bryr sig om hur nätterna far,
jag bryr mig inte ett spår.
Bara jag får ha mitt ansikte kvar
dolt i min älsklings hår.

Jag är en tvivelaktig figur,
duger ej mycket till.
Bakom ett hörn står döden på lur,
han tar mig när han vill.

Somliga går med trasiga skor,
tills de har slutat gå.
Djävulen som i helvetet bor
får sig ett gott skratt då....

// Cornelis Vreeswijk

Ha en underbar helg alla goa människor på FS, och alla ni andra också!