Paris del 2
Fick en önskan om att jag borde ha skrivit mer om maten i Eiffeltornet. Tog ju bilder på det mesta av maten. Kommer inte ihåg vad det var vi åt tyvärr men gott var precis varenda rätt som kom till vårt bord.
Hela upplevelsen kommer här från början till slut.
Som jag sa i mitt förra blogginlägg så var hela planen under tornet folktomt så man kunde stå där och beskåda det helt i lugn och ro. Det var de som skulle äta i tornet som gick runt där en stund och det var verkligen inte många. Kanske pga olika tider för sittningar. Eiffeltornet har har två restauranger, Altitude 95 på första våningen som fått sitt namn av att det ligger 95 meter över havsnivån och den restaurang där vi skulle äta på andra våningen, Jules Verne. En gastronomisk restaurang dit man tar sig med en egen hiss.
Googlar lite och kan meddela att tornet konstruerades av en ingenjör vid namn Gustave Eiffel. Hans företag byggde det inför världsutställningen 1889 och då firades 100-årsdagen av franska revolutionen. Det tog två år, två månader och fem dagar.
Under min googling om tornets historia kom jag över en artikel där det stod att man inte får publicera bilder tagna nattetid på tornet. Den nattliga ljusbelysningen räknas tydligen som ett separat konstverk av Pierre Bideau. Lämnar de bilderna utanför detta inlägg. Privat mellan vänner får jag dela dessa bilder men bloggen är offentlig.
Tillbaka till syftet nu. Här syns ingången till hissen vilken vi nätt och jämt rymdes tre personer i. Jag med min höjdrädsla gick ned på knä och min syster och han som tog oss till restaurangen fick sig ett gott skratt. Jag bjuder på det.
När vi kom upp till andra våningen togs vi emot av två herrar i kostymer som ledde oss till vårt bord. Supertrevliga gäster i borden bredvid så vi hade en trevlig stund med att prata med dem också.
Allra först fick vi champagne och kort därefter fick vi en presentation av vad vi kunde förvänta oss. Servitörer av allra högsta klass men ändå med humor. Underbart.
Rätterna kommer här i ordning i alla fall men mer än så kan jag inte presentera dem :)
Och den tolfte rätten var en liten födelsedagshälsning
Fyra timmars sittning där varje rätt (nästan varje) hade ett eget tillhörande vin. Jag som inte är så förtjust i vin kunde ändå slänga mig med en kommentar som "de gifte sig väldigt bra ihop" :) För det var verkligen så, maten och vinet var perfekt komponerade.
Turen nedåt på natten var inte alls så skräckfylld för mig och det hade jag nog vinet att tacka för.
Bon Appetit!















Hälsningar Lena
Det var en ren slump att jag kom över artikeln om att man inte får publicera bilder hur som helst som man tagit under kväll och natt.
Ha det så gott.
Vilken förlovning :) Det glömmer man aldrig.