GRÅHÄGER och STAREN

Gråhäger (Ardea cinerea), tidigare kallad enbart häger, tillhör familjen hägrar inom ordningen pelikanfåglar.

Gråhägern lever huvudsakligen av fisk. Den jagar genom att stå blickstilla i vattnet och sedan snabbt snappa upp fisk som simmar förbi. När den rastar, vid å- eller sjökanter, drar den upp ena benet och balanserar på det andra. 

Denna Hägern fångade en stare som den hade mycket jobb att få ned  till slut lyckade  han få ned staren 

Hägern  är fotograferad i Trönninge 

Min hemsida vigg5.se 

KNORREN

VITTSJÖ. Knorren är en benämning på en tall som slagit knut på sig själv. Knorren finns vid Västanvägens förlängning utmed gamla landvägen mot Skinnkjortlaliden i Lehult, strax intill Oresjöns strand.

 
Åk till Västanvägens slut, gå ett par hundra meter till vänster (söder) så finner du Knor

Knorren har sannolikt tillkommit efter mänsklig eller naturlig påverkan. Toppen kan inte brutits utan någon, något har böjt den mjuka toppen till en ögla, eller knorr. För 60 år sen var knorren inte högre upp utan med ett hopp nåddes själva öglan. Knorren har växt uppåt samtidigt med tallens strävan mot höjden.

Tallen som slog knut på sig själv För ett antal år sen var det cykelväg från Västanvägen till Lehult. Numera är denna sträckning mer lämpad som gångväg, den gamla landsvägen från Röke till Vittsjö via Skinnkjortaliden. Denna benämning lär ha tillkommit efter det att en kvinna blev jagad av ylande vargar som kom allt närmare. Hon tog då av sig kjolen av skinn och lämnade den på vägen. Medan vargarna uppehöll sig med klädesplagget flydde kvinnan in i ett torp. (Torp 1 (47) i ”Torp och torpare....”)

I dag finns Knorren några meter upp på tallens stam. Det kan vara värt ett besök för att skåda Knorren.

STRANDSKATA

Strandskata (Haematopus ostralegus) är en vadarefågel inom familjen strandskator och den mest spridda arten av strandskata inom sin familj.Vid kusten lever den främst av musslor, medan mask utgör huvudföda längre inåt land.  

Den öppnar större musslor med näbben på två olika sätt men en individ använder alltid samma teknik, som den lär sig av sina föräldrar och förbättrar genom övning.Strandskatan häckar även vid de stora sjöarnas stränder och på de största öarna även ganska långt från stranden.

 För att vara en vadare simmar strandskatan ganska väl. Smärre grupper har observerats simmande långt från fastlandet. Troligtvis vilar dessa fåglar vid högvatten och under mörka nätter på vattnet.  

Skadade och ännu inte flygfärdiga fåglar flyr ut på vattnet vid fara och ungar kan även dyka och tar sig fram under vattnet med hjälp av vingarna.Utanför häckningstiden lever strandskator mycket socialt, men vid häckningsplatsen är de oftast ganska aggressiva och den kan hacka på större djur, som till exempel boskap, för att hålla dem på avstånd från boet.

 Det förekommer också att de hackar ihjäl andra fåglar. För att skydda boet mot rovdjur och andra faror spelar strandskatan skadad för att locka iväg inkräktaren eller låtsas häcka på en annan plats.

Strandskatan är fotograferad på Trönninge ängar 

Fler bilder på min hemsida vigg5.se

Gråhakedopping

Gråhakedopping (Podiceps grisegena) är en vattenlevande flyttfågel som förekommer i den tempererade regioner på norra halvklotet.Som alla doppingar är gråhakedoppingen en god simmare, en exceptionellt snabb dykare och reagerar på fara genom att dyka, snarare än att flyga sin väg. Fötterna är placerade långt bak på kroppen, nära stjärten, vilket gör den klumpig på land.

Den dyker efter fisk eller snappar efter insekter. Den sväljer även egna fjädrar, förmodligen för att skydda matsmältningssystemet.Fjäderdräkten hos de båda könen är lika men i genomsnitt är honan något mindre än hanen.

Dunungarna har ett kontrastrikt strimmigt huvud och bröst i vitt och svart, och juvenilen har ett strimmigt ansikte, diffus mörk hjässa, ljust röd hals och mycket gult på näbben.Då gråhakedoppingen har en relativt liten vingyta kan den inte lyfta direkt från land utan behöver en ganska lång springtur över vattenytan, för att få upp hastigheten innan den kan ta till vingar. Likt alla doppingar är den en mycket skicklig dykare och använder fötterna för att få fart under vattnet.

För att styra under vattnet vrider den på fötternaGråhakedoppingen häckar i grunda näringsrika slättsjöar, i vikar vid större sjöar, i våtmarker, dammar, i vikar i älvar och åar och andra inlandsvatten, som ofta är mindre än 3 ha och grundare är 2 meter, och som har mycket uppstickande vattenväxter som vass och dylikt. Den föredrar vatten belägen i skogsmark och längre norrut i buskmark på tundra. Den amerikanska underarten är mindre bunden till habitat med mycket uppstickande vattenväxter och häckar ibland i ganska öppna sjöar Som alla doppingar häckar gråhakedoppingen i närheten av vatten.

Eftersom den inte kan röra sig speciellt bra på land, då dess ben sitter för långt bak på kroppen, nyttjar den vattnet för att kunna sätta sig i säkerhet vid fara. Dock häckar den oftare längre in i vassbälten än andra doppingar. Vid vilken ålder som gråhakedoppingen först häckar är inte känt  

Gråhakedoppingen är fotograferad på Larssons våtmark  Halland 

Fler bilder på min hemsida  vigg5.se 

Rödspov

Rödspov (Limosa limosa) är en fågelart i familjen snäppor inom gruppen vadare 

Sedan tidigt 1800-tal är rödspoven känd som häckfågel i Sverige. De första kända häckningarna skedde på Gotland 1835 och på Öland 1856. Idag förekommer den, i mindre antal, i främst Skåne, på Öland och Gotland.

En adult rödspov är 37 till 42 centimeter lång, har ett vingspann på 63–74 centimeter och väger 280–500 gram. Dess långa, raka näbbär svart framtill och gulaktig eller orange baktill. Den adulta hanen är i sommardräkt rostbrun på hals, bröst och huvud. Ovansidan är brungrå och undersidan vit med mörka inslag. Honan har något blekare färger.

Den häckar främst på fuktiga ängar och hedar. Häckningstiden sträcker sig från april till juli. Många par som förblir tillsammans under hela livet flyger varje år tillbaka till samma häckningsplats. Boet, som göms väl i tät vegetation, är en grop i marken som inreds med strån och andra växtdelar. Honan lägger oftast fyra ägg, som är gröna med svarta fläckar. Båda föräldrar ruvar på äggen i tre veckor tills de kläcks. Under fyra veckor försörjs ungfåglarna fortfarande av föräldrarna, tills de blir flygfärdiga.

Rödspoven kan bli upp till 15 år gammal.

Rödspoven är fotograferad på Trönninge ängar  Halland 

Fler bildet  på min hemsida  vigg5.se