© GERTs BLOGGBILDER

Natur Fåglar Insekter Sommar Vinter no registration needed counter

Gräshoppa

Gräshoppor (Caelifera) är en underordning till insekter. De tillhör hopprätvingarna.

Gräshopporna har långa kraftiga bakben som de kan använda till meterlånga hopp. De är mestadels växtätare och dagaktiva. På bakbenen har de ett räfflat organ som de genom att gnida med vingarna åstadkommer ett starkt högfrekvent läte som hjälper dem finna en partner.

Gräshopporna kan ofta höras på soliga ängar och åkrar på högsommaren och bidrar starkt till vad vi kallar högsommarstämning. Vi talar då ofta om att "syrsorna spelar", men så är det oftast inte. Vad vi hör är vanligen gräshoppor och vårtbitare. Den ena svenska arten av syrsor, hussyrsan, håller till inomhus och på soptippar. Den andra arten, mullvadssyrsen, finns bara i södra Sverige.

Vanligast i Sverige är grön ängsgräshoppa, Omocestus viridulus, som på ryggen är grön till färgen, ibland närmare brun, och på undersidan gulgrön. Gräshoppor förväxlas ofta med syrsor och vårtbitare, och i Sydeuropa cikador, som alla är mer nattaktiva. Vårtbitare är dessutom rovinsekter.

Gräshoppor är även en av de vanligaste insekterna i Afrika. Gräshoppor anses som en delikatess av urinvånarna i Afrika eftersom de är så närings- och proteinrika. De äts oftast grillade men kan också ätas råa eller som ingrediens i en gryta.

Gräshoppan är fotograferad i Vittsjö

Fler bilder på min hemsida  vigg5.se 

Postat 2022-08-30 15:59 | Läst 5568 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

BÅLGETING

Bålgeting (Vespa crabro) är den största samhällsbyggande getingen i Europa. Den bygger sitt bo främst i ihåliga ekar och andra lövträd, men kan också bo i människors byggnader. Den äter större och mindre insekter, och tillfredsställer sitt sockerbehov främst genom att dricka sav från lövträd.

Drottningen är 25–35 millimeter lång, medan övriga bålgetingar är något mindre, hanarna 21–28 millimeter och arbetarna 18–24 millimeter. De har kloförsedda tarser och kraftiga käkar. Honorna (drottningarna och arbetarna) har gadd.

Färgteckningen går i gula, rödbruna och mörkbruna toner. Den rödbruna färgen är mest framträdande på bakhuvud, mellankropp och bakkroppens främsta segment

Bålgetingar bygger runda bon som kan vara stora som ett människohuvud. Boet tillverkas av söndertuggade träfibrer, som bålgetingdrottningen blandar med sin saliv. Boet placeras gärna i ihåliga träd men även under tak och i fågelholkar. Det händer även att boet byggs inomhus. Om ett samhälle växer sig stort (upp till 400 individer) kan det hända att bålgetingen anlägger nya samhällen i närheten. Gynnsamma varma somrar kan botätheten därför lokalt bli betydande. Bålgetingen är som mest aggressiv om boet störs, Försvarsradien kring boet är ungefär 2 till 3 meter.

Det är bara drottningen som övervintrar. I maj träder de övervintrande drottningarna fram och bygger för varje år ett nytt bo. Efter första kullen arbetsgetingar (sterila honor) kan den redan föregående år befruktade drottningen helt ägna sig åt äggläggning.

Bålgetingen är fotograferad i Vittsjö

Fler bilder på min hemsida  vigg5.se 

Postat 2022-07-30 18:02 | Läst 2023 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Makaonfjärilen

Makaonfjärilen (Papilio machaon) är en art av dagfjärilar i familjen riddarfjärilar.

Makaonfjärilen minskar i antal i hela Nordvästeuropa i takt med att de stora fuktiga ängarna och mossarna utdikas eller växer igen. I Sverige kan man träffa på den från slutet av maj till slutet av juni. Makaonfärilen föredrar öppna fuktiga marker med värdväxterna kärrsilja och kvanne.

I Sverige har makaonfjärilen en generation per år, i sällsynta fall två. I Sydeuropa kan den ha två eller till och med tre generationer samma år.

Äggen läggs gärna på kärrsilja och kläcks efter drygt en vecka. Larven är i sitt sista stadium mycket karakteristisk, stor och citrongul till ljusgrön med svartgröna ränder. Om den störs kan den skjuta ut ett organ på huvudet med en illaluktande sur lukt. Larvens varningsfärger och lukt signalerar att den är giftig.

Från mitten av juli förpuppas larverna och de övervintrar i detta stadium.

Makaonfjärilen är fotograferad i Vittsjö 

Fler bilder på min hemsida  vigg5.se 

Postat 2022-06-27 18:44 | Läst 2381 ggr. | Permalink | Kommentarer (6) | Kommentera

Hålnunneört

Hålnunneört (Corydalis cava) art i familjen vallmoväxter.

Hålnunneört är en flerårig ört som har en ihålig, knölformad jordstam. Stjälken kan bli upp till tre decimeter hög och saknar fjäll vid basen. Bladen är ganska stora, grågröna och upprepat flikiga. Hålnunneört blommar från april till juni med rosaröda eller vita blommor som sitter i mångblommiga klasar. Blommornas stödblad är äggrunda och har helbräddad kant. Sporren är böjd i spetsen.

Hålnunneört brukar i floror endast skiljas från släktets andra arter på sin ihåliga stamknöl, men den avviker tydligt i utseende och ger vanligen ett praktfullare intryck än de övriga.

Hålnunneört är en sydlig art som är vanlig endast i Skåne, men som mindre allmänt eller sällsynt även förekommer på Öland, i Småland och Östergötland. Den växer i mullrik jord i lundar och bokskogar. Arten odlas och kan ibland påträffas förvildad i parker längre norrut, till Stockholmstrakten.

Första fynduppgift är från Fågelsång i Skåne och publicerades 1744, men arten är känd sedan medeltiden 

Hålnunneört är fotograferad i Vittsjö 

Fler bilder  på min sida  vigg5.se 

Postat 2022-05-26 18:44 | Läst 1563 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Backsippa

Backsippa (Pulsatilla vulgaris Mill) är en flerårig ört som tillhör familjen ranunkelväxter.

Backsippan karaktäriseras av sina stora, klocklika violetta blommor och fint håriga stjälkar och blad. Blomningstiden är april och maj.Vid torrt väder kan en vindpust blåsa bort några mogna frukter från panaschen. Frukten, (en nöt) kan med vinden föras långt bort, där den faller ned på marken, eller hamnar på en annan växt.I fuktigt väder kan frukter fastna i pälsen på förbiströvande djur, och av dessa föras vida omkring, innan frukterna faller av.

 pastedGraphic.png Backsippan är mycket giftig. Betesdjur lär sig detta, och undviker den. Kanske är det smaken, som avskräcker.Backsippan är fridlyst i Sverige och skyddad med liknande bestämmelser i de flesta av de mellaneuropeiska länderna.

 

  Som det svenska trivialnamnet backsippa antyder, växer den främst i torra backar, till exempel på sluttningar till rullstensåsar, på sandfält och i andra liknande områden. Kalkgynnad.

Backsippan  är fotograferad  i Vittsjö

Fler bilder på min hemsida  vigg5.se 

Postat 2022-04-29 20:03 | Läst 1250 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
Föregående 1 ... 9 10 11 ... 213 Nästa