Stand clear for closing doors, please...

Har åkt tunnelbana runt Manhattan en vecka runt midsommar.

Jag fick förmånen att få följa med Örebro Woodwind Ensemble på en enveckas turné i New York med omnejd. Jag började skriva det här på en dator i hotellobbyn, men blev inte klar.

Jag halkade in på ett bananskal efter att ha blivit tillfrågad ett par veckor innan avresa. Anledningen var den kontrabasklarinett jag ibland trakterar. Självklart kunde man inte bara säga nej utan vidare...

Allt löste sig, och jag kom med. Vi reste torsdagen före midsommar.

Självklart måste man ha något roligt att fota med. D300:an fick stanna hemma då det blir mycket om man också skall släpa runt på stort instrument. LeicaIII-an hade jag lämnat på service strax innan jag fick nys om resan... Det fick bli IXUS plus några gamlingar: Vest Pocket Kodak, No1 Pocket Kodak och Foth Derby, dvs 10-, 20- och 30-tal. Drömbilden var ju en bild på Frihetsgudinnan, tagen med den 95 år gamla VPK:n under inflygning till Newark. Fönsterplats hade jag också.

Så blev det nu inte...
När jag skulle ladda VPK:n någonstans över Kanada upptäckte jag att den saknade tomspole! Tydligen hade jag plockat ur den av någon anledning, och glömt sätta tillbaka. Den förutsätter man ju sitter i, och jag hade tillräckligt av annat att tänka på när jag packade. Nåväl, ingen större skada på drömbilden. Vi flög in en annan väg, och molnen stod som spön i backen...

På kort final mot Newark.

På Midsommarafton var det bättre väder, och vi åkte vi guidad busstur på förmidagen. Vi klev ur på några ställen, bl a vid World Trade Center, där man kunde se ut över byggplatsen.

På eftermiddagen spelade vi i Battery Park, på södra Manhattan.

Vi hade några trogna åhörare. De följde oss hela veckan...

På kvällen var det firande på samma ställe, med stång, små grodor, raketer och Idas sommarvisa. Inte ens sillen och nubben saknades.

På lördag var det spelning vid ett midsommarfirande för "the Scandinavian American Heritage Society" i "Vasa Park", Budd Valley, New Jersey. Vi åkte gul skolbuss dit. :-) Sill, ägghalva, rödbetssallad osv bjöds det också. Inte ens regnet saknades. Det regnade hela dagen med kortare avbrott.

På söndag spelade vi till gudstjenesten i Norska Sjömanskirken.

Men in black på väg tillbaka till hotellet.

Vi kompenserade på kvällen genom att gå på Birdland. Den här kvällen var det Chico O'Farril's Afro-Cuban Jazz Big Band som spelade. De var tajta...

IXUS med jazzklubbinställning.

På måndag spelade vi på ett bättre äldreboende. Också ute i New Jersey.

Salen är fullsatt, och vi skall strax in...

Vid det här laget hade jag äntligen kunnat ladda VPK:n. Jag hade tagit färdigt en rulle med Derbyn, som också använder 127-film. Med den svarta kavajen som mörkrumspåse, på knä på golvet i det mörklagda badrummet, kunde jag nu rulla av dess film, stoppa i en burk, och knycka spolen.

Tisdagen var ledig, och några tog en tur uppåt Manhattan.

The "A" train och en Canon G7.

Tja, t ex kan man spela trumpet 40 år med Stockholmsfilharmonikerna... Det gjorde vår dirigent.

På onsdag spelade vi på Broadway mitt på dagen. De har faktiskt stängt av vissa delar och ställt ut stolar.

Onsdag kväll hade vi vår sista konsert. Det var i Svenska Kyrkan.
Den följdes av middag på en restaurang alldeles intill Brooklyn Bridge.

På torsdagen åkte vi hem igen.

Alla bilder tagna med IXUS 960.

Jag har inte framkallat några rullar än, men det lär bli regn i helgen. :-)

In i dimman.

Befinner mig en vecka i dimmans förlovade land.

Jag är här på en optik-kurs. Eller snarare en kurs för ett datorprogram för konstruktion av optiska system.
Jag skulle inte kalla mig optik-konstruktör. Mitt gebit är i första hand mekanik. Ibland kommer jag dock i kontakt med optiska system och då är det bra med lite egen kunskap, och jag tycker optik är intressant. Det går ju också lite hand i hand med fotointresset.

Kursen går i Stansted Mountfitchet, ett samhälle om 5500 på andra sidan flygfältet. Stansted är gammalt. Namnet,  ”Stenstället”, fick det för länge sedan av danska vikingar. Mountfitchet tillkom lite senare av en normand vid namn Montfitchet som bodde här efter invasionen 1066. Rester av en slottsruin finns kvar i utkanten av samhället. En ättling var senare delaktig i skrivandet av ”Magna Charta” 1215.

Puben/hotellet jag bor på är ett  fd mejeri. Delar av huvudbyggnaden är visst från 1400-talet.

Bilden ovan är från centrum. Det finns en pendeltågstation till vänster utanför bild också. En knapp timme till London eller en dryg halvtimme till Cambridge.

Det är ganska praktiskt att kunna flyga till Stansted, ta en taxi, och fem minuter senare är man framme. Resten av veckan klarar man sig till fots. Det finns två indiska restauranger, en kinesisk, en (möjligen numera stängd) italiensk, en tapasbar och flera pubar att växla mellan. Jag var här för ett år sedan och det börjar nästan kännas lite hemtamt.

Jag gillar England. Det är trivsamt på många sätt.
Vi skakar ibland på huvudet och ler åt vissa egenheter, men det struntar de i. De fortsätter med sina dragiga fönster och separata varm- & kall-vattenkranar. När man är här en kortare tid är det mest charmigt…

Igår kväll regnade det och i morse var det dimma så jag kände för en omväg till kursen.
Det blev lite bråttom så jag hann inte lägga mycket tid på komponerandet.

 
Jag minns inte vad det var för monument.

Tomt på plan.

Någonstans där borta ligger London...

och däråt ligger Cambridge.

Bye for now!