På tal om X100 ...

Lycka kan vara att få ett påskägg, med spännande, okänt innehåll att fingra på,

om så bara för en stund.

Lycka kan också vara att se glädjen i någons ögon.

Det kan också vara en IIIc med Leicavit, så man hinner med att dokumentera. :-)

6/9, eller 6x9...

Sent igår kväll insåg jag vilken dag det skulle bli. Idag, alltså.
Öppnade skåpet, och där låg en Ikonta 520/2. Den åkte ned i väskan.

Laddade på tåget i morse.

Man får ha rynkor när man är 80 år.

Mer så småningom. :-)

127-dagen närmar sig

På tisdag är det den 12/7 , och då går startskottet för årets 127-dag!

Det betyder att det är dags att ladda våra kameror med 127-film igen! :-)

Baby Ikonta (3x4cm), Rolleiflex Baby (4x4cm), Kodak Brownie Starlet (4x4cm), Vest Pocket Kodak (4x6.5cm)

Jag glömde tändsticksasken...
127-kameror är ju tämligen små. Ungefär som en modern digitalkompakt.

Egentligen borde man ju använda dem mer även under resten av året. Även om de flesta modellerna var ganska enkla så var en del av dem riktigt bra. Rolleiflex Baby, t ex.

127-dagen är ju lite av julafton för oss självplågare som vägrar inse att Kodak, som lanserade 127-filmen 1912, slutade tillverka den 1995. Som tur är för oss finns även t ex efke, i Kroatien, som fortfarande tillverkar svartvitt. Rollei Retro 80 är ett annat alternativ. Dessutom finns alternativ i färg, nedskuret och omrullat från större format.

Ett år går fort. Det var inte länge sedan sist.

Det är bäst att vi hjälps åt att förbruka lite så tillverkningen inte helt upphör!
Du kan läsa mer här.

Jag tog en 80-åring med på promenad.

Jag tog en 80-åring i handen nyligen, och knallade runt i Uppsala.

Den följde så snällt med, vart jag än gick...

På torget stod några och gjorde reklam för kanotpaddling.

Det har ju hänt en del under de åren, det kan inte förnekas.
Förmågan att klara av kontraster, t ex.

Annars tycker jag den funkar bra. Den är hyfsat snabbfokuserad, då man inte behöver (dvs kan) titta i någon mätsökare först. :-)

Nedanför Saluhallen hittade jag de här.
Uppsala Parkour?

Leicorna är ju tacksamma, med sin spak på fokuseringen. Då är det lätt att känna med fingret var fokus står. När man håller sig till ett objektiv är det ganska lätt attt lära sig avståndsskalan.

Det är väl det som är en del av Dogma-idén. :-)

Ingen slutarfördröjning har den heller. :-)

Med en SCNOO kunde de här bilderna kanske t o m varit tagna på samma person.

Kort sagt, en Leica I är ganska tacksam, och lättjobbad. :-)

6x6-dagen

Ni har väl inte glömt vad det är för dag idag?

Dagen, då vi flaggar för alla kameror med det ärofulla formatet 6x6!

Ladda Rolleiflexen, Uniboxen, Bladarn, eller vad ni nu har, så får vi se resultaten sen. :-)