De finns inga fula bilder
Kameror skrivs det mycket om eller hur man tar det bästa bilden inom en speciell genre och ibland om hur en tekniskt bra bild ska se ut (korn-kontrast-skärpa). Men att undersöka varför vi tycker om en bild (och därmed benämner den som fin) skrivs det inte mycket om.
Det jag far efter är hur viktigt det är att känna igen sig i bilden. När vi förstår innehållet och sympatiserar med det, tycker vi den är fin. Bilder som vi inte förstår, är osympatiska, som inte ger ett snabbt budskap eller skapar asossiationer vi känner igen blir då lite fulare.
En bild av en solnedgång i havet med palmer i förgrunden eller en lekande kattunge tycker vi är gullig. Är bildens motiv en solnedgång på en soptip eller en överkörd kattunge blir den äcklig/motbjudande/sorglig. Våra känslor/erfarenheter får oss att reagera på bildens motiv. I båda fallen är det en bild med färg, form och innehåll. Fotografen vill berätta något med bilden eller skapa en känsla hos betraktaren.
Var vill jag komma med detta??? Vet inte.. Bara få till en fundering...



Ha det gott
/Gunnar S
Hej Gunnar.
Det vore bra med undervisning i bildanalys i skolan. Det är utvecklande att diskutera bilder och innehåll.
Ha det gott.
Jerry
Tack för kommentaren Björn.
Det enklaste sättet att försöka förstå en bild är nog att ge den tid. Ofta ser vi bara några sekunder på bilden. Ger vi den 4-5 minuter så hittar vi nya saker. Åtminstone gör jag det....
Ha det gott
Jerry