Prova på analogt... 2

Jag tänkte följa upp ett tidigare inlägg. Här kommer en kort redogörelse för hur jag gör när jag framkallar.

Det första som sker är att framkallningsdosan laddas med en exponerad Tri-x film i källaren där det är fullständigt mörkt. Därefter tar jag en hink eller ett stort handfat som fylles med 20 gradigt vatten. Sedan plockar jag fram ett mätglas och fyller det med 1,5 dl Kodak D-76 och 1,5 dl vatten från hinken. Blandningen ska hålla 20 grader. Jag häller lösningen i framkallningsdosan. Framkallningstiden är 9,5 minut för Tri-x när jag exponerar filmen. Först vänder jag dosan tio gången och knackar den mot bänken för att eventuella luftbubblor ska släppa från filmen. Därefter vänder jag dosan tre gånger varje minut, knackar den i bänken och låter den vila däremellan.

Under tiden som jag framkallar sköljer jag mätglaset, droppar i tio droppar Isättika och fyller vatten från hinken till 3 dl. Detta är stoppbadet. När filmen framkallats i 9,5 minut häller jag ut framkallaren och häller i stoppbadet. Jag vänder framkallningsdosan tio gången, knackar den i bänken och häller ut vätskan. 

Sedan är det dags för fixet. Det jag använder spädes 1 del koncentrat och fyra delar vatten ur hinken. Denna lösning kan användas till 4-5 filmer. Jag häller fixerlösningen i dosan och vänder, knackar och låter vila. Detta upprepas varje minut. Fixerprocessen är olika beroende på vilket fix man valt. Mitt fix får verka i 4-5 minuter. Därefter häller jag det på flaska för framtida användning.

Nu ska filmen sköljas. Jag brukar göra det med öppen dosa. 20 gradigt vatten i 5-10 minuter. Det finns olika tekniker med detta också. De flesta gör det säkert i rinnande vatten.  Filmtillverkaren kan ha datablad där sådant finns skrivet.

Till slut hänger jag filmen i en taklampa med en klädnypa som fått ett snöre i sig och en klädnypa som tyngt i neränden. När filmen torkat kan den skannas eller kopieras i mörkrummet.

En del av tjusningen är att ändra i processen när man lärt sig hur den funkar. Exponering och framkallning hänger ihop. Ändrar man exponeringen får man ändra framkallningsprocessen för att få bra negativ. Det finns mycket på youtube om detta.

syntax 2021-09-27 22:37

Kul att ta del av dina rutiner. Dom vittnar om ordentlighet och eftertanke.
Men, men - det där med att ändra exponeringen efter framkallningen eller framkallningen efter exponeringen, och vad som nu kan tänkas sägas på nätet om detta - det skriver jag nog för min del på det ockultas konto... :-)
Exponeringen varierar man efter motiv och ljusförhållanden - framkallningen skall vara en fastställd och sedan nollad faktor.

Svar från jerrysoderberg 2021-09-28 07:32

Hej Peter, tack för kommentaren.
Du har helt rätt i att det är motivet och ljuset som avgör.
Jag brukar använda Fomapan 400 och exponerar den oftast efter 200 asa. Då kan jag korta framkallningstiden och får ett mindre framträdande korn. Den har en framkallningstid på 13 minuter vid 400 asa och jag framkallar 8 minuter vid 200asa. Framkallaren är D-76 1+1. Det funkar bra med den filmen. Det är den filmen jag använder mest.
Tri-x passar mig bäst vid mulet väder då den har större kontrast än Fomapan400. Vid soligt väder blir kontrasten stor med Tri-x, då är Fomapan400 bra Jag exponerar efter skuggorna, är det riktigt soligt får jag ta med det i beräkningarna och kompensera högdagrarna.
Det kan verka lite religion men det funkar.
Ha de gott.
Jerry

syntax 2021-09-28 08:33

Det där med "ockult" var ju lite på skoj...
Haken med att anpassa framkallningen och/eller exponeringen efter fotograferingsförhållandena är att det då måste gäller hela filmen. Sådana metoder var mera gångbara på glasplåtarnas/bladfilmens tid, då man framkallade varje exponering för sig. Numera är det ju inte så vanligt att man tar hela filmen under så avvikande ljusförhållanden att det skulle motivera modifiering av känslighetsinställning/framkallningstid.
Annars har du ju rätt i sak. När jag en gång i ungdomen framkallade Ilford Pan F som svartvita dia, exponerade jag ett steg plus (efter 25 ISO) och underframkallade motsvarande. Detta för att öka tonomfång och minska kontrast.

Svar från jerrysoderberg 2021-09-28 09:07

Det är de erfarenheter jag dragit. Jag kör oftast på 200asa. Enda problemet jag har är om en film blir stående ett par dagar kan jag ha svårt att minnas hur den exponerades. Det går att skriva på kassetten hur den exponerades men ibland missar jag det.
Men det rätta är givetvis att hålla framkallningstiden konstant och använda samma kemi. Då lär man sig hur den funkar.//Jerry

Nils-Erik Eriksson 2021-09-28 10:33

Med andra ord en standardprocess för filmframkallning/NE

syntax 2021-09-28 11:03

Jo - jag skulle tro att det passar dom flesta.

Wolfgang Gerlach 2021-09-28 11:26

Som Peter skrev så anpassades framkallningen för enstaka storformatsnegativ, men om man ska göra det för en hel film, så måste alla rutor har exponerats vid samma tillfälle. Själv gör jag faktiskt så att jag tar en hel rulle vid samma tillfälle med i princip samma ljusförhållanden och prova mig fram att anpassa framkallningen. Detta innebär också att jag redan framkallar samma dag eller dagen efter. Bilden på negativet är latent, vilket betyder att det försvagas med varje dag, när man har filmen kvar oframkallad i kameran eller i kylskåpet. Tri-X är dock en film som är snäll mot fotografen och tillåter att man slarvar med exponeringen och framkallningen. Därför var den populär hos pressfotografer som var oftast i tidsnöd och framkallade på hotellrummet. När det gäller stoppbadet, så använder jag bara vatten och fyller och tömmar dosan 10 gånger under 20°-ig rinnande vatten. Med isättika eller Kodaks stoppbad händer en kemisk reaktion som inte är bra för negativet. När det gäller agitering med 3 gånger per minut under så pass lång tid som 9,5 minuter känns det något för mycket. 1 eller 2 gånger per minut vore lagom, men det beror ju på, hur mycket kontrast man vill ha i sina negativ. När det gäller tork av negativremsan, så gör jag det i badrummet som är lägenhetens mest dammfria rum, men jag duschar innan, så att den fuktiga luften binder eventuella dammkorn. Och så har jag en antistatborste för negativet som jag använder före inskanningen. Dosan laddar jag i en mörkrumssäck i dagsljus. Ja, detta är bara mina tankar och min procedur. Andra tycker nog annorlunda. Mvh Wolfgang

Svar från jerrysoderberg 2021-09-28 11:48

Tack för kommentaren Wolfgang.
Det var kloka ord. Bra att få veta lite olika sätt.
Ha det gott.
Jerry