Bild, fotoverktyg och funderingar.

Motivet...

Är det så, att de flesta fotograferar det som känns bekvämt? Stadsfolk fotograferar sin egen stad, landsbygdsfolk sin landsbygd, kvinnor det kvinnliga och män det manliga. Eller fotograferas sådant vi är främmande inför? Sånt vi är rädda för eller inte kan förstå. Sånt vi vill undersöka.

Sveriges välkändaste mack? En kuliss.

Publicerad 2021-05-05 09:11 | Läst 466 ggr
Måns H 2021-05-05 09:30
Bra kuliss. Dom har varit noga. Det finns det jag inte känner igen: "Blomgren" utan verksamhetsinriktning. "Information" känns inte igen alls. Kanske lite dockskåpskänsla allt är overkligt rent. Men hade du inte skrivit "Kuliss" hade jag trott att bilden varit historisk.
Svar från jerrysoderberg 2021-05-05 09:45

Tack för kommentaren Måns.
Den är en del av filmstaden som byggdes upp när en av Astrid Lindgrens filmer spelades in. Informationsskylten avslöjar lite men, det är ju en dokumentär bild av en inspelningsplats. Idag är det en del av en upplevelsepark. Bilder är inte alltid vad man tror.
Ha de gott.
Jerry
Wolfgang Gerlach 2021-05-05 10:19
Intressant! Jag trodde den var äkta! Mvh Wolfgang
Svar från jerrysoderberg 2021-05-05 10:35

Tack för kommentaren Wolfgang.
Det byggdes upp en stad i det som blev Astrid Lindgrens värld. Där spelades Lotta på Bråkmakargatan in. Macken är en del av detta.
Ha det gott.
Jerry
Benganbus 2021-05-05 13:06
Visst fotar man det man e bekväm med! Sedan kommer nog en blandning, av det man är bekväm med och det man är intresserad av! Se'n tillkommer nog även att man även fotar det som man får uppskattning för, och där kan problemen uppstå! ;)
Jag menar, utveckling kan innebära att man måste ge avkall på det bekväma uppskattandet! Att kanske gå en litet udda väg, liten på sidan om liksom, en väg som inte ger så många gillanden! Och man känner själv att det här ger mig mer intressanta upplevelser än det vardagliga slentrianfotandet!

Men allt beror såklart på vad man är ute efter med sin fotografi!
Självklart e det så! :)
/B
Svar från jerrysoderberg 2021-05-05 13:28

Hej Bengt.
Mycket klokskap. Jag tycker som du.

Ska man hitta ny stigar att följa får man ge sig ut där man inte varit tidigare..... Men, oftast har en saker som gör att det blir det invanda istället. De kommer saker ivägen.
Dom nya stigarna får jag prova en annan gång.... Eller? Så blir det ofta för mig iaf.
Ha de gott.
Jerry
Khalad 2021-05-05 16:20
Nästan så jag känner igen den, utan att nånsin varit där. Jag menar känslan av 50-tal, den känner jag väl igen.
Fö vet jag inte om jag vill kalla det bekvämlighet att fotointresserade mest fotar hemmavid? Det är ju där man är, där man lever huvuddelen av sitt liv. Och min tro är att oavsett man målar, skriver musik, skriver böcker eller fotar så handlar en stor del av drivkraften om att man vill dela sitt liv en smula. Det finns ju många som gör tvärtom, plockar fram kameran bara när dom åker på semester eller gör något annat "extra", då är det mest för att samla minnen gissar jag. Men intresserade fotoamatörer och fotoproffs tror jag har andra drivkrafter, tex att få uttrycka sig. Eller trycka ut sig då om jag ironiserar en smula. Dit hör i alla fall jag. Hälsningar/ Björn
Svar från jerrysoderberg 2021-05-05 17:00

Tack för ett tänkvärt inlägg Björn.
Du har rätt. Det är de nära sakerna som är spännande att visa andra. Det är de vi behärskar. Jag har, som de flesta, mina invanda hjulspår som jag inte alltid kan komma ur. Men man kan försöka. Göra det på ett nytt sätt, vara lite nyfiken.
Ha de gott.
Jerry
mombasa 2021-05-05 22:39
Hej
Ja det är nog en evighetslång diskussion om vad man egentligen fotograferar för. Vad är syfte, mening och orsak? Allt från semester-komihågbilder till en önskan att uttrycka något. Kanske en berättelse. men förmodligen gör de flesta fotografer både härpå FS och annorstädes det enkelt för sig. Det blir nog ofta ett slags flanörfotograferande, eller i de trygga markerna där fågel och fä dyker upp. Inget fel i det. Men det är kanske så att om man vill komma vidare med sitt fotograferande, läs bildberättande, så går det lättare om man formulerar vad man egentligen vill berätta om. Själva berättelsens premiss. Och, oavsett om det är stadens gator, byvägarna eller fågelmarkerna så gör en tanke ingen skada. För visst är det så att fotografi i exotiska eller spännande miljöer får som ett värde enbart på grund av just det. Medans bildarbetet i den egna torvan är betydligt knepigare. Och mer utmanande. Gräv där du står är nog inte så dumt ändå.
Ha det gott
/ Gunnar S
Svar från jerrysoderberg 2021-05-06 07:10

Tack för kommentaren Gunnar.
Ofta kommenteras motivet eller kompositionen. Då räcker det med ett "like" tycker jag. Men, vill man åt tanken så måste man kanske fundera en minut (eller tio). Vad menas med att dörren är öppen? Varför har gestalterna nya skor eller att det står "information" över luckan (där det borde stått "varm korv". Vad gör det med bilden.
Det är detta som en del människor missar, att ge bilden tid. Man hör kommentarer som -Det där kunde jag ha gjort osv. Men de kanske missar detaljerna??? Det är de här små sakerna jag tycker skiljer mellan ett trivialfoto och en gestaltande bild??? Oavsett om det är gatufoto eller stilleben.
Ha de gott.
Jerry
mombasa 2021-05-06 18:55

Hej. Ja det ligger mycket i det där att ge bilden tid. Det tar ju en stund att läsa en text så varför ska man läsa en bild i en grisblink? Och som du skriver, att lära sig, uppfatta de små detaljerna, de små orden och valörerna som ger den där skillnaden mellan trivialbild och bild som vill gestalta något.
/Gunnar S
Svar från jerrysoderberg 2021-05-06 19:14

Kloka ord. Jag tycker lika.