Varför gillar jag 400-film?
Kanske väljer jag 400-film för den skiljer sig från det digitala uttrycket lagom mycket? Eller så är det vanans makt? Jag kör tri-x och Fomapan400 som mina husfilmer, med övervikt åt Fomapan400.
Fomapan400 är speciell. Den kräver eftertanke. Exponerar jag den vid 200ASA framkallar jag 8 minuter i D-76 1+1. Fotograferar jag vid 400ASA framkallar jag 14 minuter med samma framkallare.
Man kan ju experimentera ytterligare med filmerna. Exponera som 100-film och framkalla 4-5 minuter. Det kanske funkar . Eller framkalla med pappersframkallare. Fast då får man späda ut den mycket... Eller exponera efter 800 asa och framkalla med varmare framkallare/längre tid... Eller göra en kombination av detta.
Analogt bjuder på möjligheter om man inte är rädd för att misslyckas. Att byta film är som att byta sensor. Resultatet blir olika.




I min gamla Yashica 635, är det Fomapan med olika ISO som används.
Framkallade är Terenals Rodinal-kopia utspädd 1+50. 20 grader och litevolika tider beroende på ISO.
Ger rätt kontrastrika negativ, som jag gillar.
Sedan skannar eller rättare sagt fotograferar av negativen med min X-T2. ( https://www.connym.se/skanna-negativ-med-kameran/ )
Och detta har jag gjort i några år nu - är nöjd, så någon ändring blir det nog inte 😎
// Conny
Tack för kommentaren Conny.
Fomapan funkar bra när jag lärt mig den. Dessa bilder är nog 5-7 år gamla. Den övre bilden är framkallad med Paranol från Tetenal och den undre med en pappersframkallare. Tider och spädning minns jag inte. De senaste åren har det uteslutande blivit D-76 som jag framkallat med. Det är kul när alla gör olika för då får man se att alla sätt är bra. Utom de tråkiga :)
Ha de gott.
Jerry