Uschias för ischias! Lång klagovisa, sedan litet AI.

Det var ett tag sedan sist här på FS-bloggen. Det har sina skäl, jag har av och till drabbats av ischias under hösten och vintern. Jag har lyckats hålla smärtan stången med att röra på mig, att gå med vandringspinnar har tidigare visat sig vara en bra lösning. Det var under en liknande period på vintern och våren förra året som jag fick det rådet av en sjukgymnast. Jag har alltid tänkt att stavgång, det kan dom som har intresse av det hålla på med, jag har det inte. Men jag for till Biltema och köpte de billigaste vandringspinnarna jag kunde hitta, och började sedan med pinnvandring. Till min stora förvåning och glädje funkade det utmärkt, efter ett par veckor var jag av med ischiasen och dessutom försvann det ryggonda jag haft varje morgon i åratal och skyllt på annat.

Men den här gången ville det inte ge med sig trots pinnvandringar, tvärt om, det blev etter värre. I slutet på februari var det riktigt illa, att komma ur sängen på morgonen var en mardröm, dagarna tillbringade jag vid matbordet, att sitta där gav paus i smärtorna. Det blev läkarbesök, en grundlig undersökning av en ung kvinnlig AT-läkare. Jag har alltid tänkt att det är bättre att bli undersökt av en sådan som ju oftast är synnerligen noggrann och absolut inte vill göra fel än av en i och för sig erfaren gammal stöt som förvisso har stor kunskap men ännu större längtan att slippa gnälliga patienter. Jo, jag överdriver, men ni förstår nog andemeningen.

Så småningom blev det remiss till magnetröntgen för eventuell vidare remittering till smärtmottagningen för smärtblockader. Väntetiden till magnetröntgen visade sig vara sex månader! Nå, jag anmälde mig till återbudslistan, och när jag ringde och kollade om det fanns någon fick jag frågan om jag kunde komma mitt i påsken? Det hade inte spelat någon som helst roll vilken dag det handlade om, bara jag fick det gjort! Så blev det, på påskdagen tog jag mig dit med sjuktaxi, väl preparerade med allt smärtstillande jag hade till hands (läkarordinerat så klart). Efter en styv vecka kom resultatet, diskbråck på fyra ställen, två av dem som väl var inte så stora. Det räcker sannerligen med två, varav det ena inte satt igång egen smärtproduktion enligt sakkunskapen, men jag tror att det hjälper till att ösa ned allt vad det har tillsammans med det aktiva bråcket. Det känns så i alla fall.

Nu blev det remiss till ortopedmottagning i Hässleholm. Vårdcentralerna får nämligen inte själva remittera till smärtmottagning, det måste gå via ortoped. Väntetiden till ortopeden är fyra till fem månader, anmälan till återbudslista har ännu inte gett resultat. Sedan väntar ännu en väntetid om det blir aktuellt med smärtmottagningen och smärtblockader, det finns två läkare i regionen som har "licens" att ge sådana. Man kommer nog inte dit på dagen... Jag förstår nu att Region Skåne har löst sjukvårdskrisen med väntetider, antingen blir patienten frisk av sig själv, alternativt dör. I båda fallen kan den sjuke avskrivas. Bäst att tillägga, ingen kritik mot sjukvårdspersonalen, alla jag mött har varit till högsta belåtenhet. Det är inte deras fel att resurserna länge tillåtits minska drastiskt.

Att i stort sett vara låst till platsen vid matbordet, TV-fåtöljen när ryggen tillåter och datorstolen när ryggen går med på det, det tar på humör och tålamod. Sitta går i regel bra, att gå mer än tio meter sätter genast igång bråckaktiviteterna med svår ryggsmärta, smärta ned i vänster skinka och ben, vidare ned i vad och fot, vaden och foten domnar också. Det där kan man bli desperat av, jag är så desperat att jag beställt en apparat som man sätter med bälte på ryggen, varpå den ägnar sig åt behandling med TENS, värme, "rödljus" och massage. Dyr, det som fick mig att slå till var fina recensioner och inte minst att man får prova styvt tre månader och sedan returnera och få pengarna tillbaka om det inte funkar. Jag har kollat så långt jag kunnat och fått uppfattningen att det är ett seriöst företag. Apparaten är på väg, det blir intressant att prova. Jag hoppas innerligt att den kan ge lindring, jag tror på det när jag fått bevis genom smärtlindring.

Nog om uschias, nu litet AI. Jag har tröstat mig med att införskaffa Topaz photo AI. Jag har bara småprovat än så länge, ryggen sätter gränser. Häromdagen fikade vi på balkongen, jag hade kameran med för säkerhets skull. Det kom ett vråkpar som var ute efter uppvind, jag tog några bilder utan förväntningar. Här följer några bilder för att visa vad programmet kan. Det är inga superbilder i utgångsläget. I Topaz har jag beställt brusminskning, skärpning och två gånger förstoring. Alla bilder storleksändrade till 1800px på långa sidan.

Första vråkbilden från LR:

Samma bild efter förstoring, skärpning och brusreducering i Topaz:

Ännu en ursprungsbild:

Samma efter brusreducering, förstoring, skärpning i Topaz:

Så en sista, vråk nr två anländer i full fart, hann inte sikta:

Samma bild efter Topaz-behandling och ändring av utsnitt:

När jag kan plåta ordentligt igen skall det bli kul att fortsätta undersökningen av Topaz Photo AI!

Vi hörs!

-När ryggen tillåter nästa gång...

PS. Jag är tydligen så påverkad av eländet att jag glömt bort att jag redan skrivit om ischiasen, det blir en hel del upprepning. Får gå, får gå som Hasse A. brukade säga ;-)