Sötchock! Och busliv!
I går kväll kom ett dovhjortsgäng igen till äppleserveringen. Minstingen visade sig ha massor av spring i benen, så jag greppade kameran. Nu är ju skymning och snabba rörelser inte den bästa kombinationen när man vill plåta, men ingenting att göra åt. I början gick det an, sedan mörknade det allt mer, autofokusen grymtade över dåligt ljus och miserabel kontrast, slutartiderna dök. Men sådant får man ta! Den lille visade sig ha massvis med superspring i benen, han for som en galning fram och tillbaka över tomten, omväxlande med att försöka få igång bus med övriga i samlingen. Det blev inte mycket av det, intresset från de andra var dåligt.
Många bilder tog jag, en stor del blev papperskorgen direkt, andra tål inte att visas i litet större format så jag håller ned det en aning. Ibland framhäver litet sudd rörelsen i bilden, några får komma med under den ursäkten. Det var roligt att vara publik, förhoppningsvis blir det mer sådant under hösten. Här kommer i alla fall en samling bilder med förmänskligande kommentarer, det är svårt att låta bli sådant…
Han såg så blyg ut när de kom intravande, dovhjortsgänget.
Så upptäckte han att det kliade på ändan, och det måste ju åtgärdas.
-Är han igång med kameran igen!
-Äh, gå här och käka när man kan busa! Kom igen!
-Ville du nå´t, lillgrabben???
-Upp med dig din feta kluns, jag vill slåss!
-Haha! Du kan inte ta mig, haha!
-Va de nå´t å bli så sur för? Bäst att dra en bit… 
Vi hörs!








Hälsningar, Bjarne
Tack Bjarne! Jo, man blir ordentligt trött på alla kvällstidningschocker. Om det en enda dag inte skulle finnas någon sådan, får man väl en chockchock.
Tack Stefan! Stavningskontroller kan ställa till det. Min fru hade en kompis som hette Pia, stavningskontrollen kallade henne genomgående för pigan. Gällde att se upp innan det gick iväg någonting.
Tack Ragnar! Det är gott om i:n här hos oss i år som du ser ;-)
Ha det gott! ( Alltså inte Bambi)
Haha, jo det kan bli litet kulturkrockar när naturen kommer nära inpå ;-) Vi har gett upp penséer och en del andra blomster liksom grönsaksodlande, det minskar risken för vildsvinsbesök och sådana kan ge upphov till stora trädgårdsskador och svallande ilska, jag lovar! Det har hänt att jag ångrat försäljningen av kl1-studsaren... Men så tänker jag på allt fint vi får uppleva, och lugnar mig igen.
Jättesöt bildserie och kul texter därtill.
Tack Margareta! Ja, helt klart behövs en sparringpartner! Det brukar finnas flera ungtuppar i hjortgrupperna och ofta ställer de något äldre kalvarna upp på bus, vi får hoppas att han har bättre tur med sällskapet framöver :-)
Tack Anne-Sophie! Det är mycket roligt att fotografera dem när de far omkring och busar, hoppas på mer sådant under hösten.