Testudines.se

Frusna ögonblick av ljus.

Kråkan på ön.

Nu blir det bara en kråka. 

Stegen var bestämda och han höll huvudet högt. Han visste att varje rörelse han gjorde studerades noggrant.

 Det var flera som skulle bedöma honom. Men mest orolig var han inför Bert.  Bert kunde få vem som helst nevös med sina spröt, som han rörde sakta fram och tillbaks. 

Gun däremot, hon var på hans sida hur dåligt han en presterade. 

Då gäller det, ett...

två...

..tre och iväg upp upp .

Man kan väl inte lyckas varje gång. Det var vinden som gjorde att jag inte kom upp.  Sa han och försvann bakom gräset. 

Han sökte nog upp Gun. 

Ha det,   // Jörgen

Postat 2017-09-30 07:55 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Knippla, en ö på västkusten. Eller skall jag gå på bokmässan?

Inte i somras utan för någon vecka eller två, tre, de går så fort. Knippla en ö i Göteborgs norra skärgård. Fridfullt och skönt med en lätt vind. En skön dag på ett lite ö. Det är egentligen två öar, Källö och Knippla. 

Fler som passar på att njuta av det goa vädret. Den här segelbåten följde vi på håll när den sakta kryssade fram. Vi hade ungefär samma fart, fast vi promenerade och satte oss ibland. 

Lite mer kraftfull båt. tyckte den gjorde sig bäst i gråskala. 

Norra delen av ön är bara berg. Där har man anlagt en slinga med rastplatser. På en bänk kan man sitta länge och njuta av utsikten. 

Marstrands fästning. 

Bokmässan, får nog vara i år. Skall gå på den alternativa bokmässan på Heden. Fast vem vet det kanske inte går. Är ledig denna helg. Tur det blir nog stökigt och rörigt i staden. 

En god helg skall jag unna mig och önskar er detsamma.  // Jörgen

Postat 2017-09-29 14:22 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Flyga är att leva!

Äntligen! Efter så många år, går nu en dröm i uppfyllelse. Ulrika skall flyga, det har hon alltid velat. Men någon sa till henne att det kunde inte hon. Därför har hon stannat  på marken och kört alla dess fordon som finns, nästan. 

Vädret har satt stopp för hennes flygning i ett par veckor, men nu var det så äntligen dags.  Planet skall först kontrolleras, många detaljer är det men en minns jag. Bränslet skall man ta ett prov på så att det inte finns fukt i det. 

Med sig en utomordentlig flyginstruktör. Ulrika är från en ö i Göteborgs norra skärgård, över den skulle hon flyga. Flytväst är ett krav när man flyger över vatten. 

Ut i solen. 

Själv känner jag en viss oro, men inte Ulrika. 

En och annan knapp att hålla reda på. Utöver ratt och pedaler. 

Då lämnar jag Ulrika och planet. Själv hade jag tänkt se på när dom startade. Men flygfältet hölls av militärer som var med i Aurora. Jag fick eskort tillbaks bakom stängsel. 

Medans jag väntade på att Ulrika skulle lyfta, tog jag lite bilder. 

På väg ut till startbanan. 

Jag står bakom ett stängsel med ganska små hål. 

Lämnar marken, eller lyfter. 

Jag var lite orolig att det skulle komma en militärpolis och stoppa mig. 

Snyggt mönster av staketet. 

Upp i det blå.

Äntligen var dom tillbaks, skulle hon nu klara landningen? 

Klart hon gjorde. En dröm som blev förverkligad. 

Nu väntar läkarundersökning och ett antal lektioner bakom spakarna. 

// Jörgen

Postat 2017-09-23 16:43 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Vår cocker spaniel flicka, Svarta Malin. Hösten 1992

Hon var så liten när vi hämtade henne. Men hon var en tuff liten flicka, som bet oss i hälarna.  Alltid glad och hennes öron flaxade som vingarna på en fågel, när hon kom springande. 

Hon var vårt allt, denna tid efter vår stora förlust. Malin kommer alltid att få mig att bli glad. 

Fiddlesticks by the sea var hennes första namn. Vi döpte henne till det hon var, Svarta Malin. 

Vi skulle få henne att sova på golvet i sin egna bädd. Men efter den natten hon fick sova med oss i sängen. Efter det var hon rumsren och väckte oss inte på morgonen. Hon var helt nöjd med att få vara med oss. 

Så liten och så mycket liv och all glädje du gav oss. Du räddade oss Malin.  Glömmer dig aldrig.  // Jörgen 

Postat 2017-09-21 19:36 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

En grå dag, fast solen sken.

Efter ett par dagar med sol och regnskurar, blev måndagen grå till en början men slutade med sol. 

En tur ned till Nordstan och ett nytt fodral till mobilen skulle köpas. 

Stora hamnkanalen passerades i min färd mot mitt mål.

Fick tag på ett fodral som jag gillade. Det har en ficka för två kreditkort och tog inte så stor plats i fickan. 

Om jag någon dag skaffar en igen. Skulle en i detta skick kunna passa mig. Enkelt och inget att putsa. 

När eftermiddagen kom så visade solen sig ingen och dagen var inte längre grå.  Mitt sinne däremot hade fastnat i det grå.   // Jörgen

Postat 2017-09-18 22:42 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera
1 2 Nästa