Årets första riktiga snödag på Tjörn

Visst föll det några flingor i förrgår som sedan förstrött och vilset yrde omkring på asfalten men utan att skyla den.

Visst i går eftermiddag var det riktiga snöflingor som föll och visst täcktes så gått som hela marken.

Men idag blev det visst allvar. Ett snötäcke mellan 4-10 cm beroende var på ön man bor. Hemmavid rörde det sig snarast om 4-centimetersnivån.

Men redan på uppfarten gick sanningen upp för mig. BLÖTSNÖ. Det tillsammans med +1 grad blev likamed en omprioritering, från härligt pulsandes uteritt i snö till dressyrpass i manegen.

Vitt och vackert trots gråmulenheten blev man upppiggad och rent av lite gladare i sinnet. Hästen är nyskodd så det var inget att vänta på - dags att bege sig hemifrån.

På ordentligt vittäckta vintervägar slirade jag mig fram till stallet på andra sidan ön.

Tog kameran med mig och hade turen två av hästarna lekte för full i snön. Men hann inte mer än stanna bilden och starta kamera förrän leken var över och mularna damsög i snön efter några frusna grässtrån.

Det blev ett härligt ridpass i manegen iallafall. Nöjd med dagens prestation och avklarad mockning blev det så småningom dags för hemfärd.

På hemvägen visade sig 50% av snön var borttöad och vägarna moddiga och slaskiga. Med andra ord en alldeles vanligt vinterdag här på västkusten. Morgondagen kommer att utvisa om snön stannar ett litet tag till eller är helt borta.

Håller tummarna för att vi får behålla lite vintervitt som är så välgörande för kropp och själ.

01. Draumur från Sundsby

Stallets karamell är liten och naggande god. En charmör utan like. Liten kille som kan få vem som helst att tänka sig en liten islänning trots allt. Det är bara ett problem - han är inte till salu. Så sant som det är sagt. Han är vad han heter - en dröm.

http://www.sundsby.se/hastar/draumur.shtml

En islandshäst om dagen

Nu när det är ett nytt år funderar jag på om jag skulle hitta på något nytt i bloggandet.

Lite variation och något återkommande, typ serie ... hm ...

"Islandshästar är som jordnötter - det räcker inte med en" säger dess ägare. Dessvärre stämmer det men tid och ekonomi tillåter inte alltid fler så därför kom jag på att jag kanske kunde få utlopp för talesättet i bloggen.

Varning utfärdad

Härmed varnas alla icke islandshästintresserade för mina inlägg som jag för allas väl åtminstone tänker reducera till en islandshäst i veckan. Bloggtemats innehåll kommer alltid att innehålla:

• Hästens namn
• Foto

Start vecka  1 dvs denna vecka.

En pytteliten försmak. Får jag presentera Táta från Sundsby

Uterittdebut med ung islandshäst

Ráni från Sundsby

Solen strålade idag och termometern visade +6 grader. Hu vad ridsuget sätter in sådana dagar. Sitter med näsan i datorn och väntar på att dottern skall ringa. Vi bestämde igår att vi skulle rida ut tillsammans, om jag fick låna en häst.

Visst ringde dottern och visst fick jag låna en häst. Ráni är en charmig, trygg ung valack. Har följt honom  sen han föddes och nu skulle jag få rida honom för första gången.

För första gången sen inridningen skulle han få följa med ut på en riktig uteritt här på hemmaplan. Det är så himla kul att få rida dessa unghästar och se hur dom reagerar och hur dom är att sitta på. Ráni är en trygg kille som gillade att få följa med ut på tur.

Unghästen får ryttaren att se omgivningen nya ögon

Nyttigt att rida unghästar. Dom får en att se omgivningarna med helt nya ögon. Det gäller att förutse alla "faror" som ett flyktdjur eventuellt kan komma att se som ett hot eller skrämmande.

Vi passerade en öppen eld, en skällande schäferhund, grävskopa som var i gång, red genom uppställda båtar med lätt fladdrande presseningar, parkerade bilder, jättestora plastbalar och en otal får. Allt detta klarade han med glans. Han traskade tryggt förbi alltihop. Fåren tyckte han var mest spännande så dom kastade han uppmärksamma blickar på utan att skygga eller sakta farten. Jätteduktigt för en så unghäst.

Den här gången mötte vi inga bilar, så riktigt hur han reagerar på dom får vi se någn annan gång. Skulle dock tro att han tar dom med ro men det får se. Trötta och nöjda och lyckliga var vi tillbaka på stallplanen.

Nej några bilder blev det inte

Vågar inte ha en kamera i fickan när jag rider unghästar, så den fick stanna hemma. Men för den som är nyfiken så såg han ut så här i somras och när han var ännu mindre.

... och så här när han var 6 dagar gammal

.. och 1 dag gammal

Stolt

Tisdagen den 13 november 2007, första snön nefter hösten

Vad glad jag blev imorse när jag upptäckte att mitt "Husdjur" blivit antagen till Galleri FS.

Inte het säker på om jag törs berätta om "arbetet" bakom bilden när jag ser de andra bilderna i galleriet. Bilden har ett rätt anspråkslöst ursprung. Ingen fotostudio ingen avancerad ljussättning.

Kan säga så mycket som att någon vidare fotograf det är jag väl egentligen inte även om jag älskar att leta motiv och vinklar. Ser bilden jag vill ha i huvudet men det är så svårt att få till det precis så som man tänkt sig. Faktum är att fotograferingens vindlande vägar fortfarande är ett stort mysterium för mig.

Men med Photoshops hjälp lyckas jag ibland att pilla så att bilden blir som bilden i mitt huvud. Den fotokunskap jag saknar försöker jag kompensera med min photoshopande.

Så kom den här bilden till

Det var en oerhört regning och gråtrist dag i stallet när sniglen kommer glidande genom stalldörren. Den var ju en liten rolig krabat med sitt hus och på en så annorlunda plats så plötsligt såg jag bilden framförmig. Raskt ut i bilen och hämtar kameran, inte märkvärdig alls men behändig och som därför alltid är med. Pladask ner på magen, mitt i stallgången, framför snigeln.

Den avancerade ljussättningen består i att jag mer och mindre lägger fingret framför blixten.

Väl hemma får bilden en liten körare i photoshop, svärtar bakgrunden något lite ytterligare klonar bort en fönster i fjärran, liksom stengolvet. En gnutta digital ljussättning och lite minilir med kontrast och intensitet och bortkloning av några sandkorn på skalet.

Och så skjuts in i FS.

Kände mig skapligt dum när en annan mycket smartare snigelfotograf (Anders Lindblom) berättade hur han helt sonika lyft upp sin modell till bekvämare höjder och ljussatt enligt konstens alla regler och dessutom haft en geniala idén att sätta den på en spegel. Och voila fått till en pangbild.

Tack och lov att ingen såg mig där på stallgolvet.

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm/868430.htm