X. Oanvända vyer > Nyheter > Fotokonstens etik och moral

Fotokonstens etik och moral

Utställning I fotoutställningen "Uttryck bortom ungdomen" på Östergötland länsmuseum visas bilder av människor i S:t Petersburg. Projektet vill väcka frågor kring etik och moral.

De avbildade personerna har inte tillfrågats huruvida de vill vara med på bild. Utställningens vikigaste fråga är ett omdebatterat ämne: "är det rätt eller fel att fotografera en människa som inte har gett sitt tillstånd till fotograferingen"?

Fotograferna Jocke Larsson och Natalia Starostina släpper i samband med utställningen även en bok inom samma ämne; "Uttryck bortom ungdomen - en reflektion kring moral och etik inom fotografin". Boken innehåller texter, bilder och citat där problematiken åskådliggörs.

I en programpunkt på Östergötlands länsmuseum kommer båda fotograferna dessutom att diskutera ämnet på torsdag 10 september.
Diskussionen är öppen för allmänheten.

Utställningen visas på Östergötlands länsmuseum till och med den 20 september.

Av Fotosidan Redaktion

Publicerad 2009-09-05.

10 Kommentarer

Logga in för att kommentera

Liisa Selenius 2009-09-05 22:34

Mycket bra att frågan tas upp. I en värld där nästan alla har en kamera, kan inte fotografer få göra vad de vill bara för att de är fotografer = alltså äger en kamera.

tsyfpl 2009-09-06 07:43

Naturligtvis måste man få fotografera personer utan dess tillåtelse. Hur skulle motsatsen fungera? Om man inte får ta en bild på en allmän plats med risk för att någon människa skulle synas? Men jag förmodar att frågeställningen handlar om rätten att visa upp bilden i efterhand, t.ex. på en utställning. Men även där måste det vara tillåtet. Det finns en hel genre, "Gatufotografering" som bygger på att fånga spontana uttryck och händelser i vardagen. Sök på "Henri Cartier Bresson" på Google om du inte är bekant med genren. Fundera också på hur hans bilder hade sett ut, och hur många som hade existerat, om han hade behövt fråga först...

Sedan måste man naturligtvis som fotograf fundera en gång extra innan man väljer att visa en bild offentligt. För det är sällan själva fotograferingen som motivet lider av. I så fall brukar de signalera det väldigt tydligt och då kanske man bör låta bli. Men man får fundera på om personen kan bli lidande om den här bilden kommer ut. Om bilden inte tagits i, eller publiceras i, ett kränkande sammanhang så är det faktiskt sällan någon fara för personens liv och hälsa, och då borde det väl inte vara något problem?

Den typen av bilder mår dessutom oftast bäst av att "ligga till sig" några år. Då inser man nämligen att de är en ovärderlig dokumentation av den tid som varit, på ett sätt som sällan bilder av tillfrågade, fotovilliga, poserande personer är. Och de flesta brukar uppskatta att se en bra bild av sig själv i efterhand, även om de kanske inte var så glada åt det just vid fotograferingen. Att visas på bild på en utställning i ett icke kränkande sammanhang är vanligtvis heller ingenting som man får lida för...

Detta är min åsikt, som gatufotograf, men det finns naturligtvis andra typer av fotografering och fotografer. Vad anser ni andra? Till exempel ni som fotograferar olyckor med människor för nyhetsvärdets skull? I ett sådant tillfälle ställer jag mig betydligt mer tveksam till rätten (och behovet) att fotografera...

Liisa Selenius 2009-09-06 11:20

Ett fritt samhälle för mej är nog också att slippa bli uthängd och åtskrattad för att man råkat befinna sej på en allmän plats och när man råkat göra något som blir fångat i rätt ögonblick kan se löjligt eller konstigt ut.

Här om dagen kom jag att tänka på det. En kvinna tittade så konstigt på mej när jag kom med en stor öllåda i ena handen och bebisen i andra (ölen var inte till mej) då tänkte jag, va skönt att hon inte hade en kamera. För så skulle jag väll fått se min bild här och folks åsikter om vilken märklig kraktär jag är.

Jag skulle inte sörja om gatofoto försvan helt, tittar sällan på de bilder som läggs upp här, och då jag råkar se tycker jag mest synd om de drabbade.

Liisa Selenius 2009-09-06 15:03

Det är helt klart en fråga om vems frihet man värnar om.

Satt här om dagen och tittade på kulturnyheterna, men stängde av, blir så spyfärdig på alla personer som håller på med "konstnärligt/mediala" uttrycksmedel, som är så egoisktiska och självsentrerade att de tvekar inte en sekund att göra vad som helst för sin egen vinnings skull om det skulle kräva att man går över lik, det gör inget.

Jag älskar konst, men det här är så långt från det jag älskar som man kan komma.

mc bruno 2009-09-06 20:46

Hmm, det kanske man skulle ta och dyka upp på. Andra mer samma tanke?

mc bruno 2009-09-06 20:46

Hmm, det kanske man skulle ta och dyka upp på. Andra med samma tanke?

Navigo 2009-09-09 10:48

Utställningsfotona stör mig, även om de är högklassiga. De ofredar och stör den personliga integriteten. Det är OK att fotografera t.ex. en gata, en badstrand eller ett arrangemang med människor men inte en specifik och identifierbar människa på väg över gatan, ner i vattnet eller till något utan dennes tillstånd. Är bildrna avsedda för kommersiellt bruk eller publicering skall skriftligt tillstånd (modellkontrakt) finnas. Där tycker jag kombinationen sunt förnuft, moral och juridik är helt ense. Ang. pizzeriadörren så sprang fotografen på en rejäl blåsning, sådana förbud existerar inte utan officiellt sanktionerade skyltar med besvärshänvisningar.