Merläsning
Test: Boya Magic – fyra mikrofoner i en
Fotosidan testar
Plus
Boya Magic är inte bara en trådlös mikrofon, utan ett helt modulärt mikrofonsystem som riktar sig till fotografer, innehållsskapare, vloggare och mobila journalister som behöver en kompakt allt-i-ett-lösning. Pricken över i är den AI-drivna reduceringen av bakgrundsljud.
Läs mer...
Test: Haukland 7-i-1 Parka Pro – ytterplagg för fotografer i fält
Fotosidan testar
Plus
Haukland 7-i-1 Parka Pro är ett tredelat system i parkas-modell som tack vare sin lager-på-lager-funktion och stilrena design fungerar lika bra vid fotografering som i vardagen. Kombinationen är mycket motståndskraftig mot regn och kyla och plaggen känns genomtänkta och robusta.
Läs mer...
2




















7 Kommentarer
Kull att Fotografiska alltid måste använda världens i sinna pressreleaser, skulle vara intressant att ställa detta ord i förhållande till någonting ex Modernas samling eller MOMAs, eller är det bara antalet som är viktigt eller dess kvalitet, tja jag bar undrar. Det finns aldels för många med för mycket pengar som bygger mausoleum över sig själva utan att samlingen får en uppgift.
Och kul att du alltid måste hacka på Fotografiska ;)
Veckans minst oväntade nyhetskommentar (fast den dröjde längre än väntat) ... ;)
Tja marknadsför man sig som en världsplats för fotografi utan att leva upptill det så får man räkna med att någon uttrycker sig kritiskt. Nu när de dessutom försökt påskina att det är de själva som har producerat utställningen när det i självvärdet som vanligt är producerad någon annanstans. Jämför bara med vad jag har sett på andra ställen och vad fotografiska visar gärna med epitetet värld i någon variant.
"one of the most important private collections of photography in the world" skriver la maison rogue om samlingen så Fotografi är ju inte helt ensamma om att använda det där ordet.
Jo utställningen kommer därifrån, så de är nog lika angelägna att upphaussad en privat samling som det knappast pratas om i fotovärlden. Så sådan epitet som världens behövs tydligen för att locka publik. Vist femtio August Sands, ett antal Blossfeldt plus Goldblatt. Sen vågar man nog inte som vanligt hoppas på en katalog när det gäller Fotografiska.
Lite nyprintade bilder och en massa nakna kvinnor.
Inte någon information om när printarna var gjorda. Vad är grejen? Fotohistorien är det i alla fall inte.
Tack Carsten, inte förvånad. Enligt Fs kurators skulle August Sanders bilder var silvergelatin men i övrigt så låter det lika ila som Birgitta Rubin anmälan av FS jubileums utställning föra året http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/fotografiska-firar-fem-ar-med-en-repris/ ärligt talat så har inte Fotografiska över huvet talat klarar av det pedagogiska krav som man bör ställa på något som så gärna villa leva med epitetet museum. Anser fortfarande att man måste lämna Stockholm för att se de riktigt bra utställningarna.