Proffsfoto

Artiklar > Krönika: Panoramafrihetens baksida

Krönika: Panoramafrihetens baksida

Illustration: Elin Sandström

 Illustration: Elin Sandström

Fotosidans jurist Catharina Ekdahl skriver i sin krönika om panoramafriheten - en frihet som också har en baksida. Varför ska företag ha rätt att nyttja denna frihet för att tjäna pengar?

Under försommaren kunde vi läsa krigsrubriker i engelska tidningar om fotolagstiftningen ”the Freedom of Panorama”. Panoramafriheten innebär att man får fotografera stadsmiljöer där även designade byggnader eller offentligt placerade konstverk kan komma med. I vår svenska upphovsrättslag har vi en sådan panoramafrihet. Det är alltså fritt att fotografera byggnader, oavsett de är privata eller offentliga. Den inställningen delar vi med de flesta andra länder i Europa med undantag för Frankrike, Italien, Grekland och ett par till. Merparten av de som har panoramafrihet, inklusive Sverige, tillåter även att sådan fotografering får ske i kommersiellt syfte.

I Sverige har vi också en bestämmelse som säger att konstverk som är stadigvarande placerade utomhus på allmän plats får ”avbildas”. Även den bestämmelsen delar vi med flera andra europeiska länder. Men ni är nog många som känner till att just den regeln är uppe för rättslig prövning i ett mål som handlar om Wikimedias webbsida offentligkonst.se. I tre av de fall som offentligt placerad konst har fotograferats och lagts upp på den aktuella sidan hävdar upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) att det sker olagligt.

Med ”avbilda” menas nämligen bara avbildning ”i planet”, det vill säga genom att rita av eller fotografera konstverket. Inte att få publicera det på en webbsida. Säger BUS.

Om det är en uppfattning som delas av Högsta domstolen får vi snart veta. För de båda parterna har nämligen hoppat över alla andra instanser och gått direkt till Högsta domstolen för att snabbt få ett svar som kommer att gälla framöver, tack vare prejudikatet som då skapas.

Tillbaka till de brittiska tidningarna. Deras upprördhet kom sig av att det i EU Parlamentets rättsliga kommitté lades fram ett förslag om att panoramafriheten skulle begränsas. Förslaget innebar att om fotograferingen av upphovsrättsligt skyddade byggnader och offentliga konstverk sker i ett kommersiellt syfte, krävs tillstånd från arkitekterna och konstnärerna. Nu fick inte förslaget fäste, så något EU-direktiv som innebär att vi i Sverige och alla andra europeiska länder måste harmonisera våra nationella upphovsrättslagar och införa en sådan begränsning slipper vi. Den här gången.

Låt oss ändå titta på förslaget ur ett upphovsrättsvänligt perspektiv.

Varför ska företag och andra kommersiella intressen egentligen få använda andras skapade byggnader och offentliga konstverk för sina egna syften? För att lyfta sin egen marknadsföring eller försäljningen av sina produkter och tjänster?

Eftersom de måste ha tillstånd från fotografen för att använda fotografierna, borde de rimligen även se till att kontakta arkitekten eller konstnären och få tillstånd att använda det som finns på bilderna och som de vill dra nytta av. Och förslaget i sig hade ju inte drabbat vanliga människor som plåtar byggnader och skulpturer för glatta livet och sedan lägger upp dem på sociala medier. Såvida man inte redan bor i något av de länder som redan har den restriktiva lagstiftningen. Eller hur?

Men det är exakt där innebörden av förslaget hade drabbat oss alla. Genom de användarvillkor som vi som använder sociala medier har godkänt, ger vi ju faktiskt företaget bakom tjänsten tillstånd för kommersiellt nyttjande av varje bild eller film som vi lägger upp på våra konton.

Företaget har även rätt att upplåta sådan rätt till andra företag. Det innebär i klartext att om en arkitekts byggnad eller konstnärs skulptur finns på våra egna fotografier skulle vi ha brutit mot det som förslaget om en begränsad panoromafrihet hade inneburit. Detta trots att den kommersiella användningen inte hade skett av mig utan av ett företag som har fått tillgången och rätten till bilden av exempelvis Facebook.

Förslaget om den begränsade panoramafriheten har återigen blottat det upphovsrättsliga myntets två sidor. Ena sidan är upphovspersonernas intressen om att slippa otillbörligt nyttjande. Den andra sidan handlade i det här fallet om alla de som använder sociala medier i sin dagliga kommunikation. En sådan lagstiftning hade sannolikt aldrig respekterats om den hade blivit verklighet. Helt enkelt för att den inte hade varit anpassad efter våra digitala vanor. Inte heller för de villkor som gäller för sociala medier.  För det finns en ”joker i leken” som helt sluppit kritik i försommarens debatt.

Hade det inte varit för de användarvillkor som vi tvingas acceptera när vi registrerar oss för sociala medier, hade frågan om kommersiell användning inte drabbat oss privatpersoner

Följaktligen hade då heller inte våra intressen behövt komma i konflikt med upphovsrätten. Kan vara värt att notera.

Av Catharina Ekdahl
Konsult i egna firman Ekdahls Juridik & Föreläsning

Läs tidigare krönikor

Fotomarknaden är het och fotografen får en del av kakan

Vad är ett fotografi värt?

Rätten till sitt eget ansikte

Därför ska du inte önska dig en kameradrönare i julklapp!

Vem äger egentligen rätten till ett fotografi?

Fotografen och den personliga integriteten



Magnus Fröderberg
Publicerad 2015-09-14. Läst av 3481 personer.
Få ut mer av Fotosidan.
Plusmedlemskap kostar 170 kr per år
2015-10-05 15:26   Aristofanes
Du skriver "konstverk som är stadigvarande placerade utomhus på allmän plats får ”avbildas”". Men lagtexten (kap 2, paragraf 24) lyder "...placerade på ELLER VID allmän plats".

Vad betyder då "vid"? Jag har tolkat det som att om jag har foten på allmän plats så får jag avbilda allt som jag med en någorlunda ordinär utrustning kan fotografera.

Men rimligtvis är det objektets placering som är styrande, inte var mina fötter står. Så kan jag hitta en fotovinkel som är bättre än den jag får från den allmänna platsen borde den också vara tillåten, tycker jag. Objektet är ju fortfarande "vid" allmän plats.

Jag är nu spänd på att se hur Svenska Akademien kommer att definiera "vid" då man snart kommer fram till detta ord.

Merläsning

Teleobjektiv till Fujifilm GFX

Fujifilm visade upp en mockup av teleobjektivet Fujinon GF 250 mm f/4 R LM OIS WR på Fotomässan i Stockholm. Nu är objektivet klart och specifikationerna har blivit offentliga. Samtidigt lanseras en telekonverter och två mellanringar. Läs mer... 6

Prograde först ut med toksnabbt CFexpress-kort

Nu är nästa generations minneskort på väg ut på marknaden. Progrades CFexpress-kort är ungefär dubbelt så snabba som de bästa XQD- och CFast-korten idag. Läs mer... 9

Ny vidvinkelzoom från Leica

Leica SL-systemet växer med en vidvinkelzoom: Leica Super-Vario-Elmar-SL 16-35 mm f/3,5-4,5 Asph. Hög bildkvalitet i alla lägen och snabb fokusering har varit målet under utvecklingen. Läs mer... 6

Ny vidvinkel från Canon

Canon utökar Cinema Eos-serien med en ljusstark vidvinkel. Eftersom alla andra fasta objektiv i serien har en motsvarighet i det vanliga EF-programmet så är frågan om detta objektiv också kommer i EF-version med autofokus. Samtidigt med objektivet lanseras en Cinema Eos-videokamera med fullfomatssensor. Läs mer...

Test: Panasonic Lumix G9

Plus Lumix G9 är Panasonics toppmodell för stillbildsfoto och särskilt lämplig för actionbilder och fotografering i tuffa miljöer. Läs mer... 5

Test: Sony A7R III

Plus Sony fortsätter sin satsning på att locka yrkesfotografer och seriösa entusiaster. Nu har de uppgraderat sin högupplösta A7R-modell med många små och stora förbättringar som <br> gör den till en betydligt proffsigare kamera. Läs mer... 11

Test: Nikon AF-S Fisheye 8-15/3,5-4,5E ED

Plus Nikon har äntligen ersatt sitt uråldriga fisheye för småbildskameror och precis som Canon valde man att göra ersättaren som en mer mångsidig zoom. Resultatet imponerar. Läs mer... 2

Vi kollar in Elinchroms nya portabla studioblixt med TTL

Bara några dagar innan Fotomässan lanserades Elinchrom ELB500 TTL som säkert kommer bli populär bland många frilansfotografer. Porträttfotografen John Hagby berättar om vad blixten kan göra. Läs mer...

Svenska yrkesfotografer samlas på ny webbplattform

Svenska Fotografers Förbund har tillsammans med en underleverantör utvecklat en ny plattform på webben där bildköpare lätt ska kunna hitta en passande fotograf. Adressen är sokfotograf.se Läs mer...

Elinchrom ELB 500 TTL har dubbel TTL-automatik

Elinchrom ELB 500 TTL är en kompakt och batteridriven studioblixt som kan växla mellan två olika system för TTL-automatik, dels Elinchroms eget och dels Phottix. Det går att använda ELB 500 TTL ihop med flera andra Elinchrom- eller Phottix-blixtar. Läs mer... 7

Vi har provat Sony A7 III

Plus Fotosidans reporter blev insnöad på Arlanda när Sony lanserade A7 III. I stället delar vår norske kollega Toralf Sandåker med sig av sina första intryck av Sony A7 III. Läs mer... 5

Två premium-objektiv från Tokina

Tokina satsar på två serier med premiumobjektiv: Opera för Canons och Nikons spegelreflexkameror och Firin för Sonys spegelfria kameror. Läs mer... 2

Två nya Art-objektiv från Sigma

Sigma lanserar sitt första makro-objektiv i Art-serien och ett 105 mm f/1,4 med väldigt stor frontlins. Läs mer... 4

Nio Sigma Art-objektiv till Sony

Sigma anpassar nio av sina Art-objektiv för Sonys spegelfria systemkameror. Läs mer... 4

Sony A7 III - prisvärda prestanda från Sony

Att Sony uppdaterar basmodellen i Sony A7-programmet lär inte förvåna någon. En positiv överraskning är däremot hur mycket av prestanda och funktioner från den dyrare A7R III som nya A7 III får utan att allt för dramatisk prishöjning. Läs mer... 41

Leica-märkt telezoom till Panasonic Lumix

Leica DG Vario-Elmarit 50-200 mm f/2,8-4 Asph är det tredje och sista objektivet i en serie med högkvalitativa zoomar från Panasonic. Tidigare har det kommit en vidvinkelzoom och en normalzoom. Alla tre har ljusstyrka f/2,8-4. Läs mer... 2

Sony HVL-F60RM: Radiostyrd proffsblixt

Sony HVL-F60RM är en kraftfull blixt tänkt för att användas med Sonys spegelfria kameror. Blixten kan radiostyras och det går att ansluta ett extern batteri som ger kortare uppladdningstider. Läs mer... 5

Tamron 28-75/2,8 på gång för Sony

Tamron 28-75 mm f/2,8 Di III RXD blir det första objektivet för Sonys spegelfria fullformatare från Tamron. Men vi får vänta ett tag på det. Läs mer... 8

Tålig telezoom från Tamron

Tamron 70-210 mm f/4 Di VC USD är ett billigare, mindre och lättare alternativ till SP 70-200/2,8 som kom förra året. Läs mer... 6

Test: Sigma 12-24/4 Art

Sigma 12-24/4 DG HSM Art är en rejäl pjäs med extrema bildvinklar. Vi imponeras av frånvaron av optiska fel och jämför mot Sigma 14/1,8 Art som kostar lika mycket. Läs mer...