Artiklar > Naturfotograferna/N gör upprop för att rädda skogen

Naturfotograferna/N gör upprop för att rädda skogen

Foto: Radek Grzybowski

 

Föreningen Naturfotograferna/N är anser att det svenska skogsbruket leder till minskad biologisk mångfald och rubbade ekosystem. Nu uppmanar Naturfotograferna/N alla som fotograferar i naturen att skriva på ett öppet brev till de ansvariga ministrarna i regeringen.

I brevet framförs flera krav, till exempel att 20 procent av skogen i landet ska skyddas, att all avverkning i naturskyddsområden stoppas och att skogsbruk inte får ske i områden med högt skyddsvärde.

Här kan du läsa och skriva under det öppna brevet.



Magnus Fröderberg
Publicerad 2018-05-11. Läst av 3231 personer.
Få ut mer av Fotosidan.
Plusmedlemskap kostar 170 kr per år
2018-05-12 23:50   Wolfgang
Jag har inga svårigheter med engelskan, men varför skriver man på engelska inom Sverige?
2018-05-13 09:31   Sten-Åke Sändh
Lycka till med det men finns det verkligen någon rimlig mottagare av detta upprop i AB Sverige som skulle prioritera utsikten över landskapet framför intäkterna kalhyggena genererar??
bjorso   2018-05-13 11:14
Tyvärr måste jag hålla med. Det finns ingen politisk kraft i Sverige som bryr sig om naturen. Den samlade högern ser den som pengar. S-partiet ser den som jobb. Resultatet ser vi varje dag. Det finns en enda riksdagsledamot som kan något om skog och ekologi vilket är bedrövligt! Alla regeringar verkar också ha som tradition att sätta sina största stolpskott som ministrar på de ansvariga departmenten.
2018-05-13 22:28   Hampafroe
Trist förstauppslag på en bra hemsida annars. Att skydda ännu mer skog i Sverige är inte lösningen. Vi i Sverige är redan bäst på att skydda skog och mark i världen och vi ska inte försvåra ännu mer för dem som lever på landsbygden och utav skog och mark. Anser att man bör ta bort detta upprop från hemsidan, möjligtvis bara länka diskret. Det finns oerhört mycket vacker natur att fotografera ändå. Tumme ned åt naturfotograferna.
/En naturfotograf.
Sten-Åke Sändh   2018-05-13 23:05
Det här är dessutom inte alls så lätt och entydigt. Det låter bra för många att bevara och skydda men min uppfattning är att det istället borde sågas mer i många fall.

Jag har inte mycket skog men den kamp jag för i liten skala är mot granarna, som om de inte hålls efter fullständigt tar över på många platser här i skärgården.

Mycket ängsmark invaderas också av asp och annat skräp om den inte hålls efter, då vi ju inte har några djur längre här som tidigare höll slyet stången.

Manga tycks tro att det landskap vi har ser ut som det gör av helt naturliga skäl men så är det ju faktiskt inte alls för det mesta ser ut som det gör av kulturpåverkan.

Vem har resurser att underhålla skogarna om inte bönder, samfälligheter av olika slag och skogsbolagen gör det??
Håkan Eklund   2018-05-14 09:26
Jag är skogsbruksingenjör (Finland) och är väl insatt i dessa frågor.

Sedan skogsbruket mekaniserades (1960-talet o framåt) har många av våra inhemska skogsfågelarter (skogshösnfåglar, skogsmesar, skogsugglor = specialistarter) minskat med 50 - 80 procent!

Detta för att deras specialbehov (buskskikt, hålträd, blåbärsrismattor, stora områden utan kalytor ...) inte tillgodoses i dagens shablonartade "skogsskötsel"system. Trots att vi har mera biomassa i skogarna än någonsin tidigare, så har denna fina (produktions)fasad en baksida, och det är det som måste åtgärdas.

Det är en skam för skogsmannakåren att vi inte sett till att ta hand om fina skogsarter som t.ex. tjäder, som borde vara en symbol för skogsbruket.

Jag har länge ansett att naturfotografer skall inte bara ägna sig åt att skapa vackra bilder medan de svänger ryggen åt alla de problem som dagens penningnissar skapar, där mångfalden (i detta fall i skog) lider svårt. En naturfotograf borde också kunna tänka och agera som en pressfotograf, att avslöja och hänga ut ... För att skapa förändring.

I våra nordiska skogar har vi nog råd med de specialistarter som kräver en viss måtta av hänsynstagande, för att kunna häcka och överleva vintern. De flesta av våra fåglar är ju turister, som sticker till södern under vinterhalvåret.

mvh Håkan Eklund, Åbo, Finland
Sten-Åke Sändh   2018-05-15 16:23
Det är väldigt mycket som ändrats sedan jag kom ut i Stockholms Skärgård på 50 år, för att ta det som ligger mig närmast. En del rör skogen och annat rör vattnet. När det gäller skogen är det utbredningen av granen som jag tycker varit slående snabb och det gäller väl hela riket.

All industriell monokultur får ju sina konsekvenser och det är klart att vissa arter missgynnas av detta men det jag undrar över är om inte de arter som bara hälsar på här på sommaren bara byter destination till någon annan del av barrskogsbältet som de finner mer attraktiv - kanske taigan i Ryssland som ännu i stora delar är orörd.

Men jag vet också (även om jag inte är någon expert) genom att jag läste naturgeografi på Stockholms Universitet att man i Sverige länge genom s.k. remote sensing / fjärranalys haft bra koll på utvecklingen av skogsbruket. Via satelliter som IR-skannar landet så kan man få en förbluffande bra koll på användningen av mark. Jag pluggade i det gamla Observatoriet i observatorielunden mitt i Stockholm då på 80-talet och då var det platsen där man också jobbade med sagda fjärranalys.

Värre är det kanske med vattnet och de arter som lever i och kring det. Det har skett dramatiska förändringar på dessa knappt 60 år jag levt i skärgården. Stora delar av våra vassar är borta genom att båttransporterna nu sker med allt större båtar (både Waxholmsbolagets och kryssningsfartygen) som svallar sönder stränderna och gör fisklivet i dessa skyddande vassvikar långtifrån vad det varit. Gäddorna är borta och även aborre är det dåligt med.

Bytesfisk som mört, sarv, sutare och braxen ser vi inte mycket av heller. Fiskmåsarna är i princip borta (om man bortser från de som äter sopor och snor varmkorv av småungarna i Vaxholms hamn). Istället är det bara skarv, skarv, skarv. Den enda fisk vi får nu i mängder som tidigare är strömming och den rekommenderas man inte äta p.g.a. innehåll av kvicksilver och andra miljögifter som PCB.

Det enda vi ser mer av är som sagt skarv men för någon vecka sedan såg jag säl så långt in som mellan Rindö och Ramsö (som är ett känt lokalt ställe där strömmingen ofta står som tätast runt Vaxholm). Så det finns mycket strömming nu. Sett säl där har jag inte gjort sedan 60-talet.

På det hela taget tycker jag annars att det är mest illa med vattnet och fisket. Jag upplever inte alls att vi tappat djurlivet på land på samma sätt. Vi har bra med rådjur och grävling och räv har vi med. Vi har ormvråk som häckar varje år - år efter år ovanför där vi bor. Vi har nog det mesta av vad vi hade i form av landbaserat fågelliv sedan jag var barn. Numera har vi även fiskgjuse och ibland ser vi t.o.m. havsörn. Vi har dessutom flera korpar vilket vi inte hade ens när jag var barn.

Hackspettar, gröngölingar och spillkråkor ser vi till och från precis som sidensvansar och turk duvor. Det enda jag vet ändrats radikalt och det är beståndet av björktrast. De var en verklig plåga på 60- och 70-talen, inte minst för katterna, men de är helt borta nu. I våras såg jag för första gången på länge hela vår vik fylld med nära 50 svanar. Det var precis som jag minns det från 60-talet.

Man ska kanske akta sig för att dra några mer långtgående slutsatser från detta men bilden för mig är långtifrån entydig. Jag har varit mycket i Afrika och det som är slående där i Öst-Afrika är ju hur detta på stora arealer rätt enahanda landskap av savann och buskstäpp kan vara så produktivt när det gäller att stödja både det storskaliga djurliv som finns och inte minst detta överdådiga fågelliv. Uselt med vatten är det ofta också.

Här i Sverige finner jag det personligen halvt meningslöst att ta djurbilder. Det djurliv vi har här är så glest t.o.m. i jämförelse med det man borde hitta i den monokultur som dominerar stora delar av exv. Serengeti i Tanzania. Jag tycker verkligen det är konstigt att vi inte har mer diversifierat djurliv här i Norden än det vi har men det förklaras väl i stort med att våra säsonger är så korta och vintrarna så brutala att få vill stanna året runt, samt att vi ju länge förgiftat en del av fågellivet med gifter av olika slag.
2018-05-13 23:03   c5j
Bra initiativ. Hur skogen (för)brukas måste nyanseras. Tyvärr har de stora skogsbolagen blåst de svenska folket och lämnat ett otroligt oskönt landskap efter sig. Vissa saker kan inte försvaras med "att pengarna ska in" i absurdum.
Makten   2018-05-14 14:28
Köp gärna egen mark och låt den förfalla till ren förlust. Kanske inte lika roligt då?
PMD   2018-05-14 21:25
Staten kan dock medborgarna ställa krav på. Staten äger cirka 17% av den svenska skogen.

Det kan dock gå lite trögt att få de politiska partierna att bry sig om skogsvård, så det krävs nog en del opinionsbildning, som t.ex. /Ns upprop.
2018-05-14 10:57   calliam
Jag håller med Sten-Åke och Carl-Fredrik till 100%. Kunde inte skrivit det bättre själv. Jag är själv både skogsägare och naturfotograf. Kan inte se, att ett ytterligare utökat skydd skulle ge Sverige mera fördelar. Vi lever i en tid där det, oavsett vad vi tycker, så måste "pengarna in". Skogen måste givetvis skötas om men är samtidigt en enorm resurs för Sverige. Tummen ner för /N, vad gäller detta..
2018-05-14 13:42   larsthomas
Ett mycket lovvärt initiativ av Naturfotograferna, på tiden kan man tycka, att ta ett steg för att rädda om så bara en enda biotop med gammelskog. Jag har haft förmånen och intresset av tjäderspelet som är en av högtiderna där ute i skogarna, legat ute trettiofem vårar på raken och det skulle kännas väldigt tomt utan tjäderns klunkande i den tidiga aprilmorgonen. Om detta upprop är rätt väg att gå har jag ingen möjlighet att kunna bedöma, men kom gärna med alternativa insatser, för något måste göras om vi ska kunna lämna över ett arv till kommande generationer som är något värt. Kört hårt N.
2018-05-14 14:27   Makten
Och vem betalar de gigantiska förlusterna detta skulle medföra? Utopiska vänsterdrömmar som vanligt.
Håkan Eklund   2018-05-14 17:08
Att prata om utopistiska vänsterdrömmar är ett hån mot bättre kunnande!

Hållbar utveckling i skogsbruk handlar om att ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter skall vara i balans, så är det inte om de skogliga ekosystemen degraderas - som nu är fallet.

Jag anser att det är ett bevis på låg professionalitet bland skogsfackmännen, som har utbildning att styra och ställa så att alla tre hållbarhetskriterier tas i beaktande - och det är skogsägaren som skall följa de råd som ges. Tyvärr har få fackmän ryggrad att stå emot penningnissarnas intressen.

Håkan Eklund, skogsfackman
Makten   2018-05-15 00:59
Vad är det som inte är hållbart med nuvarande skogsbruk? Sverige utgör väl nån enstaka procent av Taigan och vi har brukat skogen ungefär som idag ganska länge.

"Penningnissarnas intressen" säger du. Alla som äger något har intresse av att det ska ge något. Annars kan du ju skänka bort merparten av din lön. Men det kanske inte är så kul när just du drabbas av socialismens idéer?
Sten-Åke Sändh   2018-05-15 16:44
Martin, på ett sätt är det väl kanske hållbart - för skogsbrukets virkesuttag. Man övervakas ytterst med exv. remote sensing och tvingas återplantera på arealer man sågar men med ett industriellt skogsbruk så blir ju ofta alla träden av samma ålder utom möjligen några äldre man sparar just för att säkerställa att vissa fåglar ska kunna överleva. Det är väl detta som är ett problem trots allt eller hur.

Det har ju ganska lite med vänstervurm att göra politiskt detta Martin. Inte ens en ärkekapitalist till skogsägare vill väl såga av just den gren han sitter på om perspektivet inte är korkat dumkort. Att sköta sin skog på ett ansvarsfullt sätt ger väl istället just möjligheter till framtida lönsamhet utan att helt ödelägga fauna och flora.

Ute här i skärgården tycker jag att det är ett fantastiskt jobb exv. Skärgårdsstiftelsen gör som köper upp öar och arkipelager bit för bit och de säkerställer också att en hel del gammal skog bevaras som annars hade skövlats av privata markägare - inte sällan för enbart utsiktens skull. Allt dessutom tillgängligt med allemansrätt.
Håkan Eklund   2018-05-15 21:40
Vi som har skogsfackmannautbildning har lärt oss att ta hänsyn till ekonomi, ekologi och sociala aspekter när vi ger "skötseldirektiv", dvs. hur skogsområden skall utnyttjas.

Det finns många sätt att minimera ekologisk utarmning som inte kostar något, om viljan och intresse finns (murkna björkstubbar för talltita och tofsmes, hålträd och avbrutna stammar för större hålbyggande arter, stora krokiga tallar med yviga kronor för rovfågelbon, etc. etc.).

Problemet är att många skogsfackmän inte orkar befatta sig med detaljer, eller faller till föga för stora markägares påtryckningar, för skogspolitiska intressen etc. - och låter bli att "finlira". Jag brukar kalla det för shablonskogsbruk.

Och att kalla Naturfotografernas medlemmar för "utopistiska vänsterdrömmare" exponerar vem som flummar mest ...

Vi har alla ett naturarv att förvalta, och ge över till nästa generationer, och i det arvet ingår också de arter som ekonomiskogsbruket putsar bort. Det visar på egoism och dålig förvaltning.

- hawk
2018-05-15 10:30   mats lindfors
Tack N, ett jättebra initiativ! Underskrivet och inskickat.

Naturen behöver inte människan. Men människan behöver naturen.
2018-05-21 22:51   martinator
Förstår inte kritiken. Vi har inte haft så mycket skog som nu på över 1000 år. Det finns ingen definition av "urskog" och inte heller speciellt mycket av den som de eventuellt menar. I princip all skog vi vistas i är produktionsskogar på mellan 40-100 år (beroende på bonitet och trädslag). De är planterade, gallrade och formade i syfte att ge virke och förr även fungera som betesmarker och ta för att vinterfoder till djuren. Har så varit i väldigt många genreationer. Det är också därför vi uppskattar dem - en skog som får växa fritt blir ett ogenomtränglig hie omöjlig att ta sig fram i och svår att njuta av.
Folk borde sätta sig in lite mer i den moderna forskningen kring skogen. Tycker samtliga som funderar på att skriva under först ska läsa boken:

Växer blåbär i skogen?
Förlag: Wild Rose
ISBN: 9789198293104

och sedan fundera en stund.

Merläsning

Debatt: Drönarlag gynnar ryska spioner

Fotosidan-medlemmen Jan Kivisaar har skrivit ett debattinlägg på DN.se där han uppmanar staten att reformera eller avskaffa lagen om skydd för geografisk information. Enligt Jan Kivisaar stoppar inte lagen utländska spioner, utan underlättar istället för dem. Läs mer... 7

Fujifilm X-T100 är snygg och billig

Snygg design säljer. Lågt pris säljer. Fujifilm X-T100 har både lågt pris och snygg design. Fujifilm räknar med att kameran, som har samma sensor som sina dyrare syskon, ska sälja bra. Läs mer... 6

Moderna uppmärksammar fotografins pionjärer

Fotografiet är en av 1800-talets stora uppfinningar. Utställningen ”Skrivet i ljus” på Moderna Museet i Malmö visar fotografier från 1800-talets andra hälft. Här kan du se museets unika daguerreotypsamling och verk av några av historiens internationellt mest kända fotografer: Julia Margaret Cameron, Oscar Gustave Rejlander och Carleton E. Watkins. Läs mer...

Nya funktioner till flera Lumix-modeller

Genom ny mjukvara (firmware) får flera Lumix-modeller både fler och förbättrade funktioner. Läs mer...

Koppla Lightroom till Fotosidan

Med Adobe Lightroom blir det barnsligt enkelt att ladda upp bilder på Fotosidan. Fotosidans Lightroom-expert och Fotosidan Akademi-lärare Peter Györffy visar hur du gör. Läs mer...

Publicera dina bästa bilder!

Nu har du chansen att få bilder med tema "Skog" eller "Konsert" publicerade i Fotosidan Magasin. De publicerade bilderna får feedback från en yrkesfotograf. Läs mer...

Säljstopp för Samyangs XP-objektiv efter konflikt med Zeiss

Focus Nordic har meddelat alla sina återförsäljare att Samyangs 50 mm och 85 mm objektiv i premiumserien XP ska sluta säljas. Orsaken är en konflikt med Zeiss. Läs mer... 15

Roine Magnusson är Årets naturfotograf

Naturvårdsverket har beslutat att utse Roine Magnusson till Årets naturfotograf 2017. Han får bland annat priset för sina annorlunda bilder av fåglar. Läs mer... 4

Inte så lätt att filma med drönare

Förra veckan fick Fotosidans grundare David Elmfeldt prova på att filma WRC i Portugal från drönare tillsammans med DJI. Läs mer...

Test: Profoto A1

Plus Profoto A1 kan ses som en ovanligt liten studioblixt eller som en exklusiv speedlight för den som vill ha det bästa. Läs mer... 7