Suddiga bilder, HJÄLP!!
- Trådstartare Emmilo
- Start datum
Emmilo
Aktiv medlem
Tusen tack för ditt svar, jag vill expremintera och de gör jag också men jag vill även kunna använda sportläget vid vissa tillfällen då jag tar kort på nått speciellt. jag använder lite olika inställningar. Det är jag som avgör hur jag vill ta mina bilder, och nu blir man lite iriterad när det inte funkar som de alltid har gjort innan.
hornavan
Aktiv medlem
Varje gång någon använder sportläget så är det för att slippa tänka. Därför borde det vara förbjudet för alla som har ambitioner att lära sig fotografering.
Alla autolägen har fördelen att de förenklar fotograferingen, min inställning är att man får använda dem när man förstår hur de fungerar.
Alla autolägen har fördelen att de förenklar fotograferingen, min inställning är att man får använda dem när man förstår hur de fungerar.
Melker Humala
Aktiv medlem
"Snabba objektiv" är ju ett vedertaget begrepp. En ganska bra direktöversättning av engelskans "fast lens". Optiker är ju inte en adekvat men heller inte inte helt konstig pluralkonstruktion av optik. Optik betyder ju även "system av linser"
Då tycker jag det är värre med alla de som envisas med att skriva hotshoe istället för blixtsko eller de fantastiska försöken att hålla webbshoppar internationella och skriva camerahouse (ja jag har sett detta)
M
themajk
Aktiv medlem
Tänk va olika man kan tänka, jag kan nog tycka att man får använda precis vilket läge man vill - när man vill. Vill man lära sig mer så lär man sig mer, är man nöjd med auto eller inte lärt sig tillräckligt för att ersätta dem med kunskap i andra lägen så är det också ok. Det här är ju Fotosidan liksom, inte direkt klubben för inbördes kunskapsbeundran.
Men då är jag ju bara en hobbyfotograf utan kunskap å andra sidan. Så jag kanske är partisk...
hornavan
Aktiv medlem
Tänk va olika man kan tänka, jag kan nog tycka att man får använda precis vilket läge man vill - när man vill. Vill man lära sig mer så lär man sig mer, är man nöjd med auto eller inte lärt sig tillräckligt för att ersätta dem med kunskap i andra lägen så är det också ok. Det här är ju Fotosidan liksom, inte direkt klubben för inbördes kunskapsbeundran.
Men då är jag ju bara en hobbyfotograf utan kunskap å andra sidan. Så jag kanske är partisk...
Du kanske missade ordet ambtioner. Har man inga sådana så får man mer än gärna använda mobiltelefonen som kamera.
Efter många år som fotolärare har jag sett skillnaden på de som har ambitioner och de som inte har det. De som inte har det blir sällan duktiga fotografer och tvärt om. De som kämpar när det tar emot får betalt för det i form av ständigt bättre bilder.
themajk
Aktiv medlem
Oj, ja - jag får erkänna att jag missade ordet ambitioner. Då köper jag resonemanget lite mera
larsborg
Aktiv medlem
Har du läst INSTRUKTIONSBOKEN / MANUALEN till din kamera?
Ingen är född till fotograf, bra bildsinne underlättar visserligen till riktigt bra bilder, - men den grundläggande fysiska tekniken måste du kunna, - hur exp.tiden och bländaren och ISO påverkar bilden!
Alla grundläggande tre delar, se ovan, inom fotografering är fortfarande precis desamma, som sent 1800-tal, när de använde glasplåtar (med ett skikt av silveroxid) för att fånga ett motiv, även under filmtiden, självklart alltså även nu under den digitala fotograferingen.
När jag köpte min första A-SLR, Asahi Pentax S3, för många år sedan, det första man då gjorde, var att plugga in INSTRUKTIONSBOKEN / MANUALEN, - varför hoppar några nybörjare idag över den biten?
Sedan är det bara övning, övning, - skitkul faktiskt med fotografering, men tro inte du får perfekta bilder bara av en slump!
erro.se
Aktiv medlem
Manualen må vara bra för att förstå menyer och inställningar i kameran. Den tar däremot sällan upp saker inom grundläggande fototeknik som t.ex. hur bländare, slutartid och ISO hänger ihop.
Valfri fotobok på biblioteket gör det dock. Eller någon av de otal artiklar som finns på nätet.
Valfri fotobok på biblioteket gör det dock. Eller någon av de otal artiklar som finns på nätet.
Stuffert
Aktiv medlem
Fast här måste jag nog invända lite. Visst, fotoböcker må vara mycket bättre på att förklara hur man ska ta "bäst" bilder. Men jag själv började med manualen när jag köpte min första systemkamera nämligen en 500D, och jag visste inget om ISO, bländartal eller slutartid innan. Men det tog mig kanske 2-3 veckor innan jag gått från "gröna rutan" till Av, Tv och M.
Ju mer jag testade och läste manualen (jag fick gå tillbaka till den för att "komma ihåg" hur det var med vissa saker) desto mer lärde jag mig om hur hängde ihop och hur jag var tvungen att ställa in kameran för att få vissa bilder.
Jag säger inte att man lär sig allt i enbart manualen för jag letade även på nätet m.m. m.m, och jag säger INTE att jag är fullärd heller för det tar nog en livstid
Men börja med manualen tycker jag, den är faktiskt inte alls dålig.
P.S. Det tog mig ungefär 2-3 veckor för att komma bort från Auto, morsan som haft systemkamera i över 7 år kör fortfarande med det och hon läste inte manualen för att det var smidigt med Auto
and30ers
Aktiv medlem
Helt enig. Jag har inget emot att använda billiga kamerahus, de funkar kanon om man tejpar programratten så att man aldrig förleds att hamna i fördärvet. Så här såg min 500D ut t.ex. Min fru fotar sedan många år alltid i Av eller P som ett resultat av detta enkla knep.
Bilagor
Karl2
Aktiv medlem
Om man ställt in det Manuella för passfoto med två blixtar och det blir bråttom med att få en bild över händelserna utomhus, är det bra att ha Auto eller Sport att ta till. Man som sagt behöver inte tänka, fumla med inställningar eller skriva upp hur det skulle ställas in. Yrkesfotografen har problemen löst med flera kameror istället för att fumla med objektivbyten och sådant.
Senast ändrad:
erro.se
Aktiv medlem
Vilket av lägena Auto/P/A/S/M man använder är egentligen oväsentligt. Det viktiga (om man nu vill lära sig nåt, och förstå nåt) är att man begriper hur saker och ting hänger ihop. vad som påverkar vad. Varför bilden blir som den blir. Och hur man påverkar det. Och för det krävs dels lite vilja att lära sig, i kombination med teori (läsande) och praktik (testande). Eller så inser man att man inte vill lära sig, och då får man leva med att automatiken styr utan att man själv förstår vad so mhänder. Ofta funkar det bra, men man kommer inte kunna förstå varför de dåliga bilderna blir dåliga. Och det tycker jag är synd.
Själv fotar jag till 99% i A-läget. Jag ställer in bländaren, kameran sköter resten. Och jag kompenserar när så behövs.
Lär dig kunskap, inte fakta
Automatik eller manuellt
Fokus, skärpa och oskärpa
Själv fotar jag till 99% i A-läget. Jag ställer in bländaren, kameran sköter resten. Och jag kompenserar när så behövs.
Lär dig kunskap, inte fakta
Automatik eller manuellt
Fokus, skärpa och oskärpa
Lawson
Aktiv medlem
Jag glömde sätta en smiley på inlägget. Det var inte så allvarligt menat. I min värld finns det inga snabba objektiv.
Och det här med optik eller optiker, ja folk får väl skriva som de vill. Man förstår ju oftast vad de menar. Och det är ju det viktigaste.
Och jag ger dig rätt för din förklaring av ordet optik = system av linser. I vardagligt tal används ordet så.
Men där går gränsen. Jag går inte med på att flera objektiv = flera optiker.
Här är ett citat från Svenska optiksällskapets ordlista:
"optik1
fysikens lära om ljuset
Använd optik för eng. optics.
Kommentar
Optik är ett brett område inom vetenskap och teknik, vilket behandlar ljusets uppkomst, utbredning och påvisande. Optik betraktas i huvudsak som en gren av fysiken. Den är även en viktig stödvetenskap inom andra vetenskaper, där optiska instrument och mätmetoder av olika slag kommer till användning.
En konsekvens av specialiseringen inom fysikens olika grenar – varav optik alltså är en – är att optiken studeras, och dess forskare och tekniker organiseras, inom egna optikföreningar med egna optiktidskrifter och optikkonferenser, på såväl nationell som internationell nivå.
Vanligen behandlar kunskapsområdet optik ljuset inom det synliga våglängdsområdet samt de närliggande ultravioletta och infraröda våglängdsområdena.
Eftersom ljus är en elektromagnetisk vågrörelse, så kan inom den konventionella optiken studerade fenomen (såsom interferens, diffraktion, refraktion, dispersion, polarisation, absorption och spridning) och komponenter (såsom speglar, linser, prismer, polarisatorer, gitter och filter) även förekomma inom ett mycket bredare våglängdsområde, nämligen från och med röntgenområdet (ca 0,1 nm) till och mikrovågsområdet (ca 1 cm).
Den klassiska optiken kan indelas i tre olika kunskapsområden, vilka betecknas med ett adjektiv framför substantivet: geometrisk optik (ljusstrålars optik, eng. geometrical optics), fysikalisk optik (ljusvågors optik, eng. physical optics) och fysiologisk optik (seendets anatomi, fysik, fysiologi och psykologi, eng. physiological optics).
I modern optik har kvantfysiken tillkommit, så att man kan tala om kvantoptik (fotonernas optik, dvs. kvantmekanikens tillämpning på ljus och dess växelverkan med materia, eng. quantum optics). Här har först ljuskvantum (eng. light quantum) och, några decennier senare, foton (eng. photon) införts som termer för att beteckna ett kvantum elektromagnetisk energi.
Idag innefattas i optiken även specialområden såsom fotonik, elektrooptik, optronik, tunnfilmsoptik, fiberoptik, fourieroptik m fl.
2011-05-10
--------------------------------------------------------------------------------
optik2
del av ett avbildande system, vilken styr ljusstrålarna genom systemet
Använd optik för eng. optics.
Kommentar
Ordet optik i definitionens betydelse används i vardagligt språk som benämning på linssystem. Man kan till exempel säga: ”Optiken i den här kameran är bättre än optiken i den där kameran”, när man menar: ”Objektivet i den här kameramodellen ger bättre bilder än objektivet i den där kameramodellen”. På engelska kan man i en snarlik situation säga: ”I need a small camera with good optics.”
Optik är ett förenklande ord inte bara för objektiv – såsom i exemplet ovan – utan även för de optiska delarna av ett invecklat system, exempelvis en mikrodensitometer, en MTF-analysator, en aberrometer. Om sådana system säger man, att ”optiken” är så bra, att dess inverkan på mätresultatet är liten.
2011-05-10
--------------------------------------------------------------------------------
optiker1
specialist som undersöker synförmågan och vid behov ordinerar, tillverkar, tillpassar och utlämnar optiska synhjälpmedel
Använd, med beaktande av kommentaren, optiker för eng.ophthalmic optician (i Storbritannien) eller optometrist (i USA).
Kommentar
I Sverige är, vid arbete inom hälso- och sjukvården, optiker en skyddad yrkestitel förbehållen personer med av Socialstyrelsen utfärdad behörighet, i regel med legitimation som leg. optiker.
2010-05-21
--------------------------------------------------------------------------------
optiker2
person som arbetar inom optisk forskning, utveckling eller tillverkning
Använd optiker för eng. optical scientist, optical engineer, optical technician.
Kommentar
Optiker är en inom fackmannakretsar använd, vardaglig term för att beteckna personer som arbetar med forskning, teknisk utveckling, konstruktion eller provning inom optikområdet i vid mening. (Jämför de vardagliga termerna elektroniker och mekanist för motsvarande yrkeskategorier för forskning, teknisk utveckling, konstruktion och provning av elektronik och mekanik.)
En optiker kan ha akademisk utbildning (eng. optical scientist, optical engineer) eller icke-akademisk utbildning (eng. optical technician).
Jämför verkstadsoptiker."
Micke.
Karl2
Aktiv medlem
Har kört flera bilder i A-läge med kit-objektiv, men när man förstorar upp ordentligt är det naturligtvis litet suddigt. A-läget verkar ha förkärlek för exponeringstider 1/40 -1/80. Om man försöker med Tv och tvingar tiden till 1/160 s och kanske också frånkopplar IS-stabilisatorn, så efter uppförstoring är det som en annan klass på skärpan. Måste väl godta att man är litet skakig ändå, fast det inte direkt syns. Är jag ensam eller har andra liknande erfarenhet?
Graylingman
Aktiv medlem
Mycket, mycket bra skrivet!
