Nattbild och närbild

[Lintott]

En säkert enkel fråga för er proffs men för mig som oftast använder autofokus utan att behöva ställa in en massa (detta mycket på grund av att jag har artros i mina händer bl.a.).
Min fråga gäller, hur ställer jag in bäst för att t.ex. ta väldigt nära bilder?
Och hur ställer jag in så det blir bäst kvälls eller nattbilder?
Jag kan inte tekniska förklaringar så bra men om någon kan förklara enkelt så vore jag glad.
Har en Canon PowerShot G7 X Mark II.
Om man nu får fråga sånt här?
Mvh Eva

 

[fotobollfoto]

Det hade varit lätt att förklara på den gamla goda tiden när kameror bara hade fyra inställningar att leka med. Fokus, bländare, slutartid och filmkänslighet. Samt förstås val av brännvidd. Samt tillägg i form av filter och mellaringar mm.

På automatiska kameror behöver man ofta "lura" automatiken på ett eller annat sätt, vilket sällan är lätt att förklara.


Har du läst manualen?

Där beskrivs svaren på båda dina frågor för just din kamera:

https://gdlp01.c-wss.com/gds/0/0300023740/01/PowerShot_G7_X_Mark_II_Camera_User_Guide_SV.pdf

 

[Lintott]

Det hade varit lätt att förklara på den gamla goda tiden när kameror bara hade fyra inställningar att leka med. Fokus, bländare, slutartid och filmkänslighet. Samt förstås val av brännvidd. Samt tillägg i form av filter och mellaringar mm.

På automatiska kameror behöver man ofta "lura" automatiken på ett eller annat sätt, vilket sällan är lätt att förklara.


Har du läst manualen?

Där beskrivs svaren på båda dina frågor för just din kamera:

https://gdlp01.c-wss.com/gds/0/0300023740/01/PowerShot_G7_X_Mark_II_Camera_User_Guide_SV.pdf

Jo tack har nog försökt mig på vissa delar av manualen men begriper ju inte fototekniska grejer så det är lite svårt att förstå. Ville bara veta hur jag enkelt kunde ställa in för nattbild eller närbild. Men det kanske inte finns något enkelt sätt? Stort tack.
Mvh Eva

 

[sumpan]

När du säger autofokus menar du egentligen helt automatiska inställningar då?

Din kamera verkar ha olika hjälpprogram för både närbilder och kvällsbilder, har du testat dessa? Se tex s 87 i den länkade manualen.

Om man inte sätter sig in i en del "fototekniska grejer" så ger en skaplig mobil bättre bilder än kameror gör.

 

[Rumpelstiltskin]

När det gäller närbild, vet inte hur nära din kamera kan fokusera, men vid makro och närbild öht är ett vanligt knep att man ställer in skärpan manuellt först. Sen gungar man helt enkelt sakta fram och tillbaka tills det man vill fota hamnar i skärpa. Och då är man snabb på avtryckaren inte man förlorar skärpan igen.

Det är ju en metod som borde passa dig också, med tanke på problemet med händerna. Förutsatt att du A) kan ställa skärpan manuellt och B) du kan se i sökaren när bilden är skarp. Obs att du alltså inte behöver ställa in på närmast möjliga avstånd. Det anpassar du efter hur mycket/lite du vill ha med i bilden.

När det gäller nattbilder kan manuellt ställd skärpa också vara bra. Autofokusen funkar inte alltid så bra i mörker. Men om det finns en ljuspunkt, där det blir mer kontrast, brukar autofokus klara det om du ställer skärpan mot den, låser fokus och komponerar om bilden. Om du t.ex. ska fota ett hus där det står en tänd lampa i ett fönster. Lås autofokus på den där lampan och komponera om.

När det gäller exponeringen kör på stor bländare, men inte nödvändigtvis största då många objektiv har lite dålig skärpa där. Men det får du testa dig fram till. Sätt ISO så högt du törs. Sen bör det räcka med att använda exponeringskompensation för att få exponeringen som du vill.

Burkar du köra på helauto? Försök att köra på A istället och att också ställa ISO själv. A = bländarförval, d.v.s. du väljer bländare, kameran väljer tiden. Kan/vill du inte det är din enda inställningsmöjlighet exponeringskompensation. Obs att det kan mycket väl hända att du behöver MINSKA den exponering kameran väljer. Den försöker göra allt medelgrått, vet du (om man tänker i svartvitt). Du vill ju att det ska synas att det är natt och att starka ljuspunkter inte ska bli helt urfrätta. För det krävs ofta mindre exponering än kameran väljer.


Hoppas att du hängde med. Och var inte rädd för det du ser som "tekniskt". Det verkar skrämmande bara för att moderna kameror har så otroligt många inställningar och det är himla synd. Betrakta kameran som en analog kamera från 50 år tillbaka. Det finns tid, bländara, avstånd och ISO. Skit i allt fluff. De inställningarna existerar inte för dig.

Och ta en sak i taget. T.ex. börja öva på att köra på bländarförval eller tidsförval ibland. Det är inte alls krångligt och allt annat sker ju fortfarande automatiskt. Du bara bestämmer om det är bländaren eller tiden som viktig just då och vilken bländare/tid du ska välja. Sen är det bara att knäppa på som vanligt. T.ex. vid nattbilder vill du antagligen ha en stor bländare, men inte säkert största som kameran troligtvis skulle välja. Ska du fota en hund som springer vill du ha en kort slutartid. Svårare än så är det inte.

 

[Lintott]

När du säger autofokus menar du egentligen helt automatiska inställningar då?

Din kamera verkar ha olika hjälpprogram för både närbilder och kvällsbilder, har du testat dessa? Se tex s 87 i den länkade manualen.

Om man inte sätter sig in i en del "fototekniska grejer" så ger en skaplig mobil bättre bilder än kameror gör.

Åh tack, där var ju den inställning, det var ju inte så svårt. Nu minns jag den för jag har sett den någon gång men inte hittat den igen. Stort tack!
Mvh Eva

 

[Lintott]

När det gäller närbild, vet inte hur nära din kamera kan fokusera, men vid makro och närbild öht är ett vanligt knep att man ställer in skärpan manuellt först. Sen gungar man helt enkelt sakta fram och tillbaka tills det man vill fota hamnar i skärpa. Och då är man snabb på avtryckaren inte man förlorar skärpan igen.

Det är ju en metod som borde passa dig också, med tanke på problemet med händerna. Förutsatt att du A) kan ställa skärpan manuellt och B) du kan se i sökaren när bilden är skarp. Obs att du alltså inte behöver ställa in på närmast möjliga avstånd. Det anpassar du efter hur mycket/lite du vill ha med i bilden.

När det gäller nattbilder kan manuellt ställd skärpa också vara bra. Autofokusen funkar inte alltid så bra i mörker. Men om det finns en ljuspunkt, där det blir mer kontrast, brukar autofokus klara det om du ställer skärpan mot den, låser fokus och komponerar om bilden. Om du t.ex. ska fota ett hus där det står en tänd lampa i ett fönster. Lås autofokus på den där lampan och komponera om.

När det gäller exponeringen kör på stor bländare, men inte nödvändigtvis största då många objektiv har lite dålig skärpa där. Men det får du testa dig fram till. Sätt ISO så högt du törs. Sen bör det räcka med att använda exponeringskompensation för att få exponeringen som du vill.

Burkar du köra på helauto? Försök att köra på A istället och att också ställa ISO själv. A = bländarförval, d.v.s. du väljer bländare, kameran väljer tiden. Kan/vill du inte det är din enda inställningsmöjlighet exponeringskompensation. Obs att det kan mycket väl hända att du behöver MINSKA den exponering kameran väljer. Den försöker göra allt medelgrått, vet du (om man tänker i svartvitt). Du vill ju att det ska synas att det är natt och att starka ljuspunkter inte ska bli helt urfrätta. För det krävs ofta mindre exponering än kameran väljer.


Hoppas att du hängde med. Och var inte rädd för det du ser som "tekniskt". Det verkar skrämmande bara för att moderna kameror har så otroligt många inställningar och det är himla synd. Betrakta kameran som en analog kamera från 50 år tillbaka. Det finns tid, bländara, avstånd och ISO. Skit i allt fluff. De inställningarna existerar inte för dig.

Och ta en sak i taget. T.ex. börja öva på att köra på bländarförval eller tidsförval ibland. Det är inte alls krångligt och allt annat sker ju fortfarande automatiskt. Du bara bestämmer om det är bländaren eller tiden som viktig just då och vilken bländare/tid du ska välja. Sen är det bara att knäppa på som vanligt. T.ex. vid nattbilder vill du antagligen ha en stor bländare, men inte säkert största som kameran troligtvis skulle välja. Ska du fota en hund som springer vill du ha en kort slutartid. Svårare än så är det inte.

Åh stort tack för ditt utförliga svar. Det låter inte så svårt när du säger allt detta. Det är nog bara jag som är rädd för dessa tekniska grejer. Jag har alltid bara klickat och fotat utan att hålla på ställa in något. Men jag tappade bort detta med att fota närbilder som jag någon gång såg i kameran. Och som du säger man kan ju vicka lite på kameran så går det men lite jobbigt, när man inte har tålamod.
Ang. nattbilder är det nog lite svårare. Borde egentligen ha ett stativ också. Försökt fota månen men det går inte så bra och speciellt inte genom fönster. Jag borde gå en kurs i just min kameramodell men såna finns ju inte. Jag behöver liksom steg för steg undervisning som jag nu fått här av er.
Jag måste ta mig tid att prova. Och mod!
Tack.
Mvh Eva

 

[fotobollfoto]

Genom ett fönster är sällan en bra idé om du inte särskilt är ute efter de (bi-)effekter som uppstår.
Spegelbilder, förvrängningar, etc.

 

[Rumpelstiltskin]

Jag borde gå en kurs i just min kameramodell men såna finns ju inte.

Det borde du inte alls. Du måste bara sluta tro att det är så himla svårt och att du inte klarar det.

Ta en sak i taget bara. Och håll dig till det är jag sa: tid, bländare, avstånd och ISO.

Inget fel på auto. Men vill du ta den typ av bilder du pratar om måste du planera lite och det betyder att då måste göra lite inställningar. Eller lita på turen. Du kommer att få en del bra bilder då också, men inte lika många.

 

[Gamle Svarten]

En säkert enkel fråga för er proffs men för mig som oftast använder autofokus utan att behöva ställa in en massa (detta mycket på grund av att jag har artros i mina händer bl.a.).
Min fråga gäller, hur ställer jag in bäst för att t.ex. ta väldigt nära bilder?
Och hur ställer jag in så det blir bäst kvälls eller nattbilder?
Jag kan inte tekniska förklaringar så bra men om någon kan förklara enkelt så vore jag glad.
Har en Canon PowerShot G7 X Mark II.
Om man nu får fråga sånt här?
Mvh Eva

Den stora fördelen med digital fotografering är att man kan slösa i princip ohämmat med "film", dvs man kan pröva sig fram.

Makrofoto är lite klurigt, eftersom skärpedjupet är/blir så litet. Dvs det som är skarpt är bara ett litet område, sedan blir det helt suddigt både framför och bakom. Även jag som har makro som specialområde, slösar friskt och slänger typ 98% av bilderna jag tar. (jag är nog dock lite extrem)
Fotar du i solsken så kan din kamera välja mindre bländare (större skärpdjup) och kortare slutartid (mindre risk för skakoskärpa).
(Din kamera har relativt liten sensor, vilket ger större skärpedjup än med en "proffskamera", vilket underlättar.)

Nattfotograferingens stora problem är det svaga ljuset. För att slippa skakoskärpa så är det näst intill ofrånkomligt att använda ett stativ.
Ett enklare och billigare stativ gör stor nytta.
(Här är den lilla sensorn snarare en försvårande faktor, eftersom den ger mer burs.)

Du ska vara medveten om att du ger på två realtivt krävande uppgifter.
Inte som en anledning att ge upp, utan som en anledning att inte tappa sugen!

Fotografins grunder är inte så omfattande och komplicerade som man kan tro.
Mer än vad som kan förklaras på några rader här, men, egentligen rätt enkelt, när man väl vet.
Resten handlar om att testa och pröva sig fram. Det kan man hålla på med hur länge som helst.

Du gör helt rätt som ber om hjälp.
Det är förmågan att hjälpa varandra som ger oss männsikor livskvalitet.
Petter, Erik och Daniel har gett dig goda råd.
Börja med att kolla i bruksanvisningen som Petter skrev.
Förvänta dig inte att fatta allt när du kliver in i en ny värld. Varje liten sak som fastnar är bra, och ett litet steg framåt.

Mitt tips till dig är att testa att gå med i en fotoklubb.
Har du otur möter du ett elitsatsande, självgott tävlingsgäng som kommer att förakta din okunskap.
Har du tur kommer någon/några att hjälpa dig vidare.
Samtidigt får du inspiration av att se på andras bilder.

Ursäkta mig, jag vet ju inget om din ålder, men helt oavsett det, det finns massa pensionärer med gott om kunskap och tid. Inom PRO, t.ex.
Studieverksamhet.
Kontaktannons.
Sökes: "Nybörjare söker fotokunnig person med stort tålamod. Helst nära
Vinkelboda." (OBS. Skriv inte "Vinkelboda" om du bor på annan ort. Sedan bör du kanske berätta lite mer om dig själv, och mycket mer om vilken kamera du har.)
Tålamod är för övrigt något som är underlättar även för dig.

Jag känner en person, en barndomsväns fru, som har stort fotointresse och numera svår reumatism. Hon kan knappt ta sig fram, men med lite hjälp att bära stativ, så fotograferar hon fortfarande.
Min hälsa är inte heller så bra, men för makrofotgrafering krävs inte mer än att ta sig utanför dörren, om ens det.
Fotografering är ett intresse som många kan ha livet ut.

Lycka Till!

 

[Lintott]

Den stora fördelen med digital fotografering är att man kan slösa i princip ohämmat med "film", dvs man kan pröva sig fram.

Makrofoto är lite klurigt, eftersom skärpedjupet är/blir så litet. Dvs det som är skarpt är bara ett litet område, sedan blir det helt suddigt både framför och bakom. Även jag som har makro som specialområde, slösar friskt och slänger typ 98% av bilderna jag tar. (jag är nog dock lite extrem)
Fotar du i solsken så kan din kamera välja mindre bländare (större skärpdjup) och kortare slutartid (mindre risk för skakoskärpa).
(Din kamera har relativt liten sensor, vilket ger större skärpedjup än med en "proffskamera", vilket underlättar.)

Nattfotograferingens stora problem är det svaga ljuset. För att slippa skakoskärpa så är det näst intill ofrånkomligt att använda ett stativ.
Ett enklare och billigare stativ gör stor nytta.
(Här är den lilla sensorn snarare en försvårande faktor, eftersom den ger mer burs.)

Du ska vara medveten om att du ger på två realtivt krävande uppgifter.
Inte som en anledning att ge upp, utan som en anledning att inte tappa sugen!

Fotografins grunder är inte så omfattande och komplicerade som man kan tro.
Mer än vad som kan förklaras på några rader här, men, egentligen rätt enkelt, när man väl vet.
Resten handlar om att testa och pröva sig fram. Det kan man hålla på med hur länge som helst.

Du gör helt rätt som ber om hjälp.
Det är förmågan att hjälpa varandra som ger oss männsikor livskvalitet.
Petter, Erik och Daniel har gett dig goda råd.
Börja med att kolla i bruksanvisningen som Petter skrev.
Förvänta dig inte att fatta allt när du kliver in i en ny värld. Varje liten sak som fastnar är bra, och ett litet steg framåt.

Mitt tips till dig är att testa att gå med i en fotoklubb.
Har du otur möter du ett elitsatsande, självgott tävlingsgäng som kommer att förakta din okunskap.
Har du tur kommer någon/några att hjälpa dig vidare.
Samtidigt får du inspiration av att se på andras bilder.

Ursäkta mig, jag vet ju inget om din ålder, men helt oavsett det, det finns massa pensionärer med gott om kunskap och tid. Inom PRO, t.ex.
Studieverksamhet.
Kontaktannons.
Sökes: "Nybörjare söker fotokunnig person med stort tålamod. Helst nära
Vinkelboda." (OBS. Skriv inte "Vinkelboda" om du bor på annan ort. Sedan bör du kanske berätta lite mer om dig själv, och mycket mer om vilken kamera du har.)
Tålamod är för övrigt något som är underlättar även för dig.

Jag känner en person, en barndomsväns fru, som har stort fotointresse och numera svår reumatism. Hon kan knappt ta sig fram, men med lite hjälp att bära stativ, så fotograferar hon fortfarande.
Min hälsa är inte heller så bra, men för makrofotgrafering krävs inte mer än att ta sig utanför dörren, om ens det.
Fotografering är ett intresse som många kan ha livet ut.

Lycka Till!

Tack för ditt svar!
Jo jag frågar hellre här än försöker läsa mig till saker jag inte begriper och hoppas jag får enkla svar som jag kan följa. Har lite svårt att läsa enormt långa tekniska grejer som jag inte förstår. Det säger mig inget med slutare, bländare, iso hit och iso dit osv osv.
Men jag lär mig ff. trots mina 66 år och lite handikapp som artros och annat. Går med rullator.
Fotar mycket från bilen numera.
Närbilderna behöver jag mest till att fota inomhus just nu till smycken och manschettknappar som jag säljer ibland.
Att gå med i en fotoklubb vore ju bra men jag gillar inte gruppgrejer heller.
Jag försöker så gott jag kan och inte tappar jag sugen på att fota än heller. Det är väl så att latmasken och den envisa och den som inte har tålamod träder fram ibland här.
Stort tack för hjälp och tips här.
Mvh Eva

 

[Rumpelstiltskin]

Se där! En sak till din fördel - rollatorn. Då har du ju ett stativ med dig! Stöd kameran mot rollatorn bara. Men, om din kamera har bildstabilisering så kan du kanske klara dig utan stöd också också, beroende på hur stadig du är på handen. Misstänker att du kanske inte är det.

Ett billigt och lättburet stativ är en s.k. beanbag. Alltså en tygpåse som man fyller med nåt lämpligt. Ärtor och bönor har använts (därav namnet), men tycker nog de är både väl tunga och fuktkänsliga ifall det skulle börja regna... Grejen är många små prylar som låter påsen forma om sig. Som en saccosäck för kameran.

Lägg påsen på rollatorn och kameran på påsen. Eller tryck påsen mot en vägg och tryck kameran mot påsen. Eller för macro, lägg påsen på marken.

Använde en i min svunna ungdom och det funkar otroligt bra. Nu har jag skaffat mig en igen, men den väntar fotfarande på att bli fylld med nåt och det kommer inte att bli bönor!

Eftersom du har en liten och lätt kamera är ett ministitiv med ben som kan lindas om saker, t.ex. en lyktstolpe, inte dumt heller. Googla gorillapod så ser du vad jag menar. Men det finns många märken och varianter.

Ett enbensstativ är också användbart och lättare att få med sig än ett trebent. Speciellt som du har rollatorn som du borde kunna använda för att stötta upp stativet. Det funkar inte att plantera ett enbensstativ rakt upp och ner framför sig som man gör med ett trebent. Men kan man liksom spänna det mot sin egen kropp, t.ex genom att sticka det mellan fötterna och liksom linda ena benet runt det så brukar det gå rätt bra. Du borde kunna använda rollatorn istället för din egen kropp.

Ett ännu billigare och lättare stativ är - ett snöre. Ett gammalt knep. Du fäster på något sätt snöret i kameran, en ögla lämpligt placerad t.ex. Sen låter du snöret hänga ner och ställer dig på det med foten. När du spänner snöret genom att så att säga trycka kameran uppåt ger det mer stablitet än man kan tro. Rätt längd på snöret bara så du ser genom sökaren. Och det är ingen höjdare för macro.

Så, ut och öva med dig nu!

 

[Lintott]

Se där! En sak till din fördel - rollatorn. Då har du ju ett stativ med dig! Stöd kameran mot rollatorn bara. Men, om din kamera har bildstabilisering så kan du kanske klara dig utan stöd också också, beroende på hur stadig du är på handen. Misstänker att du kanske inte är det.

Ett billigt och lättburet stativ är en s.k. beanbag. Alltså en tygpåse som man fyller med nåt lämpligt. Ärtor och bönor har använts (därav namnet), men tycker nog de är både väl tunga och fuktkänsliga ifall det skulle börja regna... Grejen är många små prylar som låter påsen forma om sig. Som en saccosäck för kameran.

Lägg påsen på rollatorn och kameran på påsen. Eller tryck påsen mot en vägg och tryck kameran mot påsen. Eller för macro, lägg påsen på marken.

Använde en i min svunna ungdom och det funkar otroligt bra. Nu har jag skaffat mig en igen, men den väntar fotfarande på att bli fylld med nåt och det kommer inte att bli bönor!

Eftersom du har en liten och lätt kamera är ett ministitiv med ben som kan lindas om saker, t.ex. en lyktstolpe, inte dumt heller. Googla gorillapod så ser du vad jag menar. Men det finns många märken och varianter.

Ett enbensstativ är också användbart och lättare att få med sig än ett trebent. Speciellt som du har rollatorn som du borde kunna använda för att stötta upp stativet. Det funkar inte att plantera ett enbensstativ rakt upp och ner framför sig som man gör med ett trebent. Men kan man liksom spänna det mot sin egen kropp, t.ex genom att sticka det mellan fötterna och liksom linda ena benet runt det så brukar det gå rätt bra. Du borde kunna använda rollatorn istället för din egen kropp.

Ett ännu billigare och lättare stativ är - ett snöre. Ett gammalt knep. Du fäster på något sätt snöret i kameran, en ögla lämpligt placerad t.ex. Sen låter du snöret hänga ner och ställer dig på det med foten. När du spänner snöret genom att så att säga trycka kameran uppåt ger det mer stablitet än man kan tro. Rätt längd på snöret bara så du ser genom sökaren. Och det är ingen höjdare för macro.

Så, ut och öva med dig nu!

Ojoj oj vad tips. Men snöre kan vi skippa, mina händer funkar inte så och enbensstativ för ostadigt. Påse med bönor går ej, kan inte böja mig så bra. Visst vanligt stativ skulle ju funka som den där Gorillapoden men det beror på hur svårt det är att sätta fast kameran på den? Är ju väldigt sällan jag går ut i natten och fotar nu. Inte alls skulle jag säga. Nä jag får nog hålla mig till min kamera att bara hålla i den. Jodå har nog använt rullatorn ibland att luta mig till handtaget med kameran, längre ner än så kan jag nog inte böja mig utan att det gör ont. Den har rätt bra stabilisering ändå. Och jag måste hålla bandet runt handleden för jag är rädd att tappa den. Tycker inte kameran är så lätt, den är tyngre än min förra. Men bättre.
Mvh Eva

 

[Rumpelstiltskin]

Jämfört med en systemkamera är den lätt.

Hmm. Mycket som inte funkar. Du får försöka så gott det går utan stativ då. Att luta sig mot en vägg eller stolpe, så kroppen kan slappna av, är också något som hjälper. Det kanske funkar?

Och när det gäller närbilder - börja träna inne. Då kan du placera ut saker på ett bord, sitta på en stol o.s.v. Även om du inte är intresserad av att fota föremålen tränar du tekniken.

 

[Lintott]

Jämfört med en systemkamera är den lätt.

Hmm. Mycket som inte funkar. Du får försöka så gott det går utan stativ då. Att luta sig mot en vägg eller stolpe, så kroppen kan slappna av, är också något som hjälper. Det kanske funkar?

Och när det gäller närbilder - börja träna inne. Då kan du placera ut saker på ett bord, sitta på en stol o.s.v. Även om du inte är intresserad av att fota föremålen tränar du tekniken.

Jo tack, ska fota massa närbilder här snart. Nu när jag hittat knappen
Ja man får anpassa sig till det man klarar av numera. Och vara nöjd med det.
Mvh Eva

 

[Gamle Svarten]

Tack för ditt svar!
Jo jag frågar hellre här än försöker läsa mig till saker jag inte begriper och hoppas jag får enkla svar som jag kan följa. Har lite svårt att läsa enormt långa tekniska grejer som jag inte förstår. Det säger mig inget med slutare, bländare, iso hit och iso dit osv osv.
Men jag lär mig ff. trots mina 66 år och lite handikapp som artros och annat. Går med rullator.
Fotar mycket från bilen numera.
Närbilderna behöver jag mest till att fota inomhus just nu till smycken och manschettknappar som jag säljer ibland.
Att gå med i en fotoklubb vore ju bra men jag gillar inte gruppgrejer heller.
Jag försöker så gott jag kan och inte tappar jag sugen på att fota än heller. Det är väl så att latmasken och den envisa och den som inte har tålamod träder fram ibland här.
Stort tack för hjälp och tips här.
Mvh Eva

66 år? Junior!
Rollator?
Se på dokumentären om Martin Parr, en riktig mästerforotgraf. Han tog sig fram med stor kamera och rollator.

Jag är Martin Parr

Martin Parr är en av de mest framstående fotograferna i modern tid: en distanserad observatör av en alltmer absurd värld, en ironisk krönikör av brittisk kitsch, en skarp kritiker av konsumtionssamhället - men framför allt en historieberättare som balanserar mellan komedi och tragedi. Engelsk...

www.svtplay.se

Du talar om kameratermer som jag talar om datorer och appar.
Skillnaderna är dock ganska stora. Som mellan en liten köksträdgård och Amazonas djungler.
Fotografins grunder är inte så kompicerade som man skulle kunna tro.
Få har gått totalt vilse i sin köksträdgård.
(OBS. Jag skriver inte detta för att du ska börja plugga stenhårt.)

Grattis!
Med exakthet har du räknat upp exponeringens grunder; slutare, bländare och ISO !!!

Exponering.
Det handlar om att bilden man ska ta blir lagom ljus/mörk.
Man kan förstås påverka hur ljust det man ska fotografera är, med lampor, blixtar genom att välja när på dygnet/året man fotograferar, osv.

Sedan gäller det kamerans inställningar.
ISO. Man skulle kunna säga att det handlar om hur känslig sensorn ska vara inställd. Om den ska ställas in för att det ska komma mycket ljus, eller för att det ska komma lite ljus.
Slutare. Det handlar om hur lång tid som det ska släppas fram ljus till sensorn. Släpps det fram ljus under en längre tid, så kommer det fram mer ljus. Logiskt, eller hur. Det kallas för exponeringstid.
Bländaren. Den sitter i objektivet. Fungerar precis som dina ögons iris. Det som är i mitten på ögat. När det är mörkt, blir det svarta hålet i mitten stort, det kommer in mer ljus. När det är ljust, t.ex. vid starkt solsken, blir hålet litet.
Skillnaden gentemot objektivet, är att ögat alltid är inställt på automatik, medan du med objektivet (ofta genom order via kameran) själv bestämmer hur stor ljusöppningen ska vara.
Dubbelt (och hälften) så mycket ljus kallas för ett "bländarsteg".

Kameran kan förstås välja ut helt själv vad den tror är en lämplig kombination mellan ISO, slutartid och bländare.
Fast, ofta vet man själv bättre vad som man tycker är viktigast, för just den blid man vill ta. Kan man det, blir det lite roligare också. Men, man behöver inte nödvändigtvis göra det.

Intressant att du räknade upp just de tre saker som styr exponeringen, just det, och inget annat.
Hur kom det sig ???

Min hälsa är också ganska skrutt.
Jag tar mig fram med utanpåliggande gångjärn, och har förutom det massa andra olika handikapp. En del samlar på frimärken ......

Inte gilla gruppgrejer ......
Jag tänkte inte att du skulle ta med dig hela fotoklubben eller pensionärsföreningen på dina fotoäventyr, utan mer att det skulle vara ett forum där du skulle kunna träffa någon enskild person, som har kunskap att dela ut till dig. Knyta kontakt.

Konkreta tips, var det du frågade efter.
1. Köp ett stativ.
Du talar om nattfotografering, närbilder och ibland lite skakiga fingrar.
För alla de tre sakerna har du stor nytta av ett stativ.
2. Närbildsfotografering av smycken och manchettknappar.
A. Ordna en plats på ett bord. Lägg dit en sammetsduk eller något annat tyg, eller vad du tycker passar.
B. Lägg dit smyckena.
C. Belys med minst två olika lampor från lite olika håll. Prova dig fram så det ser bra ut.
D. Sätt kameran på stativet och rikta in mot smyckena. Zooma in lagom. OBS. Testa på lite olika avstånd med kameran.
E. Pröva dig fram tills du blir nöjd.
3. Nattfoto.
A. Sätt kameran på stativet och rikta den mot det du vill fotografera.
B. Kolla om det finns någon inställning för nattfoto, annars kör med bara auto, och se hur det blir.

Allmänt tips - utomhus.
Oömma kläder.
Jag har inte krupit så här mycket sedan tiden före jag lärde mig gå.
Man får vara sitt eget stativ, på magen med armbågarna som två stativben, eller lutandes mot en vägg, ett träd eller en stolpe.
Gör man så blir man sedd av sin omgivning.
Ibland blir man tillfrågad om de ska ringa ambulans, någon kan muttra nedsättande om alkohol, och om man säger att man fotograferar myror kan folk se väldigt undrande ut, eventuellt upprepa frågan om ambulans.

Lycka Till!

 

[Lintott]

66 år? Junior!
Rollator?
Se på dokumentären om Martin Parr, en riktig mästerforotgraf. Han tog sig fram med stor kamera och rollator.

Jag är Martin Parr

Martin Parr är en av de mest framstående fotograferna i modern tid: en distanserad observatör av en alltmer absurd värld, en ironisk krönikör av brittisk kitsch, en skarp kritiker av konsumtionssamhället - men framför allt en historieberättare som balanserar mellan komedi och tragedi. Engelsk...

www.svtplay.se

Du talar om kameratermer som jag talar om datorer och appar.
Skillnaderna är dock ganska stora. Som mellan en liten köksträdgård och Amazonas djungler.
Fotografins grunder är inte så kompicerade som man skulle kunna tro.
Få har gått totalt vilse i sin köksträdgård.
(OBS. Jag skriver inte detta för att du ska börja plugga stenhårt.)

Grattis!
Med exakthet har du räknat upp exponeringens grunder; slutare, bländare och ISO !!!

Exponering.
Det handlar om att bilden man ska ta blir lagom ljus/mörk.
Man kan förstås påverka hur ljust det man ska fotografera är, med lampor, blixtar genom att välja när på dygnet/året man fotograferar, osv.

Sedan gäller det kamerans inställningar.
ISO. Man skulle kunna säga att det handlar om hur känslig sensorn ska vara inställd. Om den ska ställas in för att det ska komma mycket ljus, eller för att det ska komma lite ljus.
Slutare. Det handlar om hur lång tid som det ska släppas fram ljus till sensorn. Släpps det fram ljus under en längre tid, så kommer det fram mer ljus. Logiskt, eller hur. Det kallas för exponeringstid.
Bländaren. Den sitter i objektivet. Fungerar precis som dina ögons iris. Det som är i mitten på ögat. När det är mörkt, blir det svarta hålet i mitten stort, det kommer in mer ljus. När det är ljust, t.ex. vid starkt solsken, blir hålet litet.
Skillnaden gentemot objektivet, är att ögat alltid är inställt på automatik, medan du med objektivet (ofta genom order via kameran) själv bestämmer hur stor ljusöppningen ska vara.
Dubbelt (och hälften) så mycket ljus kallas för ett "bländarsteg".

Kameran kan förstås välja ut helt själv vad den tror är en lämplig kombination mellan ISO, slutartid och bländare.
Fast, ofta vet man själv bättre vad som man tycker är viktigast, för just den blid man vill ta. Kan man det, blir det lite roligare också. Men, man behöver inte nödvändigtvis göra det.

Intressant att du räknade upp just de tre saker som styr exponeringen, just det, och inget annat.
Hur kom det sig ???

Min hälsa är också ganska skrutt.
Jag tar mig fram med utanpåliggande gångjärn, och har förutom det massa andra olika handikapp. En del samlar på frimärken ......

Inte gilla gruppgrejer ......
Jag tänkte inte att du skulle ta med dig hela fotoklubben eller pensionärsföreningen på dina fotoäventyr, utan mer att det skulle vara ett forum där du skulle kunna träffa någon enskild person, som har kunskap att dela ut till dig. Knyta kontakt.

Konkreta tips, var det du frågade efter.
1. Köp ett stativ.
Du talar om nattfotografering, närbilder och ibland lite skakiga fingrar.
För alla de tre sakerna har du stor nytta av ett stativ.
2. Närbildsfotografering av smycken och manchettknappar.
A. Ordna en plats på ett bord. Lägg dit en sammetsduk eller något annat tyg, eller vad du tycker passar.
B. Lägg dit smyckena.
C. Belys med minst två olika lampor från lite olika håll. Prova dig fram så det ser bra ut.
D. Sätt kameran på stativet och rikta in mot smyckena. Zooma in lagom. OBS. Testa på lite olika avstånd med kameran.
E. Pröva dig fram tills du blir nöjd.
3. Nattfoto.
A. Sätt kameran på stativet och rikta den mot det du vill fotografera.
B. Kolla om det finns någon inställning för nattfoto, annars kör med bara auto, och se hur det blir.

Allmänt tips - utomhus.
Oömma kläder.
Jag har inte krupit så här mycket sedan tiden före jag lärde mig gå.
Man får vara sitt eget stativ, på magen med armbågarna som två stativben, eller lutandes mot en vägg, ett träd eller en stolpe.
Gör man så blir man sedd av sin omgivning.
Ibland blir man tillfrågad om de ska ringa ambulans, någon kan muttra nedsättande om alkohol, och om man säger att man fotograferar myror kan folk se väldigt undrande ut, eventuellt upprepa frågan om ambulans.

Lycka Till!

Ojoj, jag tycker du kan starta en fråga Gamle Svarten-tråd! Och även ni andra som svarat så kunnigt här.
Du är ju kunnig i allt vad foto heter.
Nej, plugga tänker jag verkligen inte börja med. Vill inte hålla på med sånt, vill göra allt enkelt och lätt utan krusiduller som jag brukar säga.
Och ta fram massa lampor och sånt det är också för mycket krusiduller, har klarat mig ganska bra med mina vanliga ljus.
Jag nämnde dem för det är sånt man alltid hör talas om man jag aldrig begriper, slutare, bländare och iso.
Blir lite irriterad att man jämt måste fylla i sånt när man skickar in någon bild och skriver "vet ej" på allt.
En bild på ett exempel av det jag fotar just nu som ska säljas bl.a. Och som ni ser är den inte klar men nu när jag hittat knappen så kanske den blir bättre.
Mvh Eva

 

[Rumpelstiltskin]

Men du. Du ber ju faktiskt om råd. Och sen avfärdar du alla råd med att det är för krångligt. Nu menar jag inte de saker som är fysiskt besvärliga för dig. Vi förstår att du inte kan lägga dig platt på marken o.s.v. Men du kan ta dig till Google och faktiskt ta reda på vad bländare och slutartid är och vilken effekt de har på bilden.

Vad är det för typ av råd du vill ha? Det finns ingen magisk knapp på din kamera som gör att alla typer av bilder blir bra. Den mest magiska som finns är Auto och den här du redan hittat. Är du inte nöjd med det måste du gå vidare eller ge upp.

 

[Jonas gbg]

Nu har jag läst igenom tråden två gånger.
Jag tror att ett enkelt billigt trebensstativ med flip lock-mekanism för låsning av benlängden skulle vara till stor hjälp. Det, en arca-swissplatta och självutlösare på några sekunder.

Med en rullator väger ju inte ett sånt stativ någonting, flip locken gör det enkelt att sätta upp (inga vridande rörelser för handlederna) och i slutändan ingen rörelseoskärpa på grund av kamerarörelser.

När du är hemma och tar närbilder så är stativ också till stor hjälp.

 

[Lintott]

Men du. Du ber ju faktiskt om råd. Och sen avfärdar du alla råd med att det är för krångligt. Nu menar jag inte de saker som är fysiskt besvärliga för dig. Vi förstår att du inte kan lägga dig platt på marken o.s.v. Men du kan ta dig till Google och faktiskt ta reda på vad bländare och slutartid är och vilken effekt de har på bilden.

Vad är det för typ av råd du vill ha? Det finns ingen magisk knapp på din kamera som gör att alla typer av bilder blir bra. Den mest magiska som finns är Auto och den här du redan hittat. Är du inte nöjd med det måste du gå vidare eller ge upp.

Ja jag bad om råd om att hitta att fota närbilder och frågade om natt foto och jag är tacksam för alla råd jag fått här. Men jag fick mycket mer än så här. Vissa tar jag till mig vissa är krångliga. Jag fick en himla massa råd och tar tacksamt emot dem och tror att kanske andra också får lite tips. Och jag svarar alla också om hur jag ser på saken. Men visst kan man googla på allt. Men tack jag ska inte besvära mer.
Mvh Eva