Blixtfråga
- Trådstartare Gustafa
- Start datum
maxzomborszki
Aktiv medlem
Är det en sådan här?
http://www.changecamera.co.kr/admin/goods_input/files/aosram.JPG
Egentligen går alla blixtar att använda till digitalkameran, frågan är bara hur mycket man måste göra manuellt och om man behöver någon adapter.
Blixten på bilden verkar ha anslutning via PC-kontakt. Min kamera har inte sådan utan jag använder en adapter i blixtskon på kameran som ger mig sådan.
Ett annat problem är att äldre blixtar kan ha väldigt hög spänning vilket kan skada vissa kameror, då särskilt nya kameror med elektronisk triggning av blixt. Kameror där det sker mekaniskt är inte påverkade av höga spänningar. Klarar inte kameran av spänningen kan man förstöra elektroniken i kameran. Hur höga spänningar kameran klarar bör stå i manualen, annars får man ringa tillverkaren. Hur hög spänning blixten har kan man mäta upp med en voltmeter.
Om inte blixten är tillverkad speciellt för kameran förlorar du vanligtvis alla möjligheter till automatisk blixtexponering utan får ställa effekten på blixten själv. Då finns det bara två varianter. Antingen skaffar man en handhållen blixtljusmätare och mäter själv, eller så provar man sig fram vilket är lite enklare med digitalkamerorna där man kan se resultatet direkt.
Med slavblixt menar man normalt att blixten "känner av" när någon annan blixt utlöses och utöses samtidigt. För att det ska funka måste den lilla sensorn på slavblixten, som ska känna av andra blixtpulser, "se" blixten som kommer. Dvs den ska vara vänd åt "rätt håll" (alternativt få "studs" från den utlösande blixten) och att den utlösande blixten är stark nog.
http://www.changecamera.co.kr/admin/goods_input/files/aosram.JPG
Egentligen går alla blixtar att använda till digitalkameran, frågan är bara hur mycket man måste göra manuellt och om man behöver någon adapter.
Blixten på bilden verkar ha anslutning via PC-kontakt. Min kamera har inte sådan utan jag använder en adapter i blixtskon på kameran som ger mig sådan.
Ett annat problem är att äldre blixtar kan ha väldigt hög spänning vilket kan skada vissa kameror, då särskilt nya kameror med elektronisk triggning av blixt. Kameror där det sker mekaniskt är inte påverkade av höga spänningar. Klarar inte kameran av spänningen kan man förstöra elektroniken i kameran. Hur höga spänningar kameran klarar bör stå i manualen, annars får man ringa tillverkaren. Hur hög spänning blixten har kan man mäta upp med en voltmeter.
Om inte blixten är tillverkad speciellt för kameran förlorar du vanligtvis alla möjligheter till automatisk blixtexponering utan får ställa effekten på blixten själv. Då finns det bara två varianter. Antingen skaffar man en handhållen blixtljusmätare och mäter själv, eller så provar man sig fram vilket är lite enklare med digitalkamerorna där man kan se resultatet direkt.
Med slavblixt menar man normalt att blixten "känner av" när någon annan blixt utlöses och utöses samtidigt. För att det ska funka måste den lilla sensorn på slavblixten, som ska känna av andra blixtpulser, "se" blixten som kommer. Dvs den ska vara vänd åt "rätt håll" (alternativt få "studs" från den utlösande blixten) och att den utlösande blixten är stark nog.
Gustafa
Aktiv medlem
Tack för ditt svar...jo, precis en sån där blixt är det.
Har sett att det finns något som heter optisk slavtändare, hur funkar de? Tydligen finns det med och utan hot shoe-fäste...vad innebär det? Och skulle en sån kunna användas på min digitala kamera (canon 300D) utan att man på något vis förstör kameran?
Har sett att det finns något som heter optisk slavtändare, hur funkar de? Tydligen finns det med och utan hot shoe-fäste...vad innebär det? Och skulle en sån kunna användas på min digitala kamera (canon 300D) utan att man på något vis förstör kameran?
maxzomborszki
Aktiv medlem
Vanligtvis är en optisk slavtändare något du sätter på blixten och är den sensorn som din blixt verkar ha inbyggd. Dessa finns i olika varianter, några har hot-shoe (blixtsko) för att sätta blixten i, andra använder någon annan typ av kontakt exempelvis PC-kontakt eller, om det är studioblixtar de är avsedda för, märkesspecifika kontakter.
I ditt fall skulle jag prova att använda den inbyggda blixten och se om blixtens egen slavtändare funkar. Ett problem med digitala kameror och de blixtar som är avsedda att användas till digitala kameror är att de använder förblixtar för att mäta hur mycket blixtljus som behövs. Dessa förblixtar är så snabba att ögat inte hinner uppfatta dem, men de sker innan kameran öppnar slutaren vilket gör att slavblixtar lätt utlöses innan slutaren är öppen.
På något sätt måste man stänga av förblixtar. Om det går på Canon 300D vet jag inte. På tex Nikon D70 ställer man in den interna blixten att köra i manuellt läge.
Ställer du den externa blixten från sidan på motivet kan du se en slagskugga på bilden om den utlöses. Den externa blixten är ju så mycket starkare än kamerans egen blixt i detta fall.
En möjlighet är att skaffa en blixtskoadapter som du stoppar i din blixtsko och ger dig en PC-kontakt. Nu har jag för mig att Canons lite billigare systemkameror inte tål så hög spänning vilket innebär att om blixten har hög spänning måste du skaffa en adapter som sänker spänningen. En sådan kostar en rejäl slant här i Sverige så jag ställer mig tveksam till den lösningen.
I ditt fall skulle jag prova att använda den inbyggda blixten och se om blixtens egen slavtändare funkar. Ett problem med digitala kameror och de blixtar som är avsedda att användas till digitala kameror är att de använder förblixtar för att mäta hur mycket blixtljus som behövs. Dessa förblixtar är så snabba att ögat inte hinner uppfatta dem, men de sker innan kameran öppnar slutaren vilket gör att slavblixtar lätt utlöses innan slutaren är öppen.
På något sätt måste man stänga av förblixtar. Om det går på Canon 300D vet jag inte. På tex Nikon D70 ställer man in den interna blixten att köra i manuellt läge.
Ställer du den externa blixten från sidan på motivet kan du se en slagskugga på bilden om den utlöses. Den externa blixten är ju så mycket starkare än kamerans egen blixt i detta fall.
En möjlighet är att skaffa en blixtskoadapter som du stoppar i din blixtsko och ger dig en PC-kontakt. Nu har jag för mig att Canons lite billigare systemkameror inte tål så hög spänning vilket innebär att om blixten har hög spänning måste du skaffa en adapter som sänker spänningen. En sådan kostar en rejäl slant här i Sverige så jag ställer mig tveksam till den lösningen.
Gustafa
Aktiv medlem
Några frågor till angående blixt...
Om man vill använda denna blixt enbart, alltså att den utlöses utan blixten på kameran, är det en IR-sändare man använder då? Tips om vart man kan köpa en sån?
Sedan finns det en spak man kan dra fram och tillbaka där det står LZ och GN i kanten...siffror som visas är 11, 22, 44...vad har de för funktion.
Tacksam för svar.
//Helena
Om man vill använda denna blixt enbart, alltså att den utlöses utan blixten på kameran, är det en IR-sändare man använder då? Tips om vart man kan köpa en sån?
Sedan finns det en spak man kan dra fram och tillbaka där det står LZ och GN i kanten...siffror som visas är 11, 22, 44...vad har de för funktion.
Tacksam för svar.
//Helena
maxzomborszki
Aktiv medlem
Det är en möjlighet. Testa bara först så att den klarar av att utlösa när den känner av en annan blixt. Annars blir det tråkigt när du väl får IR-sändaren.
Vissa andra använder sig av en bit oexponerad men framkallad diafilm som de klistrar framför tex den inbyggda blixten. Tydligen ska det blockera en hel del av det synliga ljuset men släppa igenom ganska mycket IR som inte syns i bild. Det kan vara ett billigare sätt att testa om din Osram-blixt är känslig för infrarött ljus.
IR-sändare kan köpas på de flesta kamerabutiker. Titta på Scandinavian Photo, Cyberphoto, Photax och Kaffebrus hemsida. De två sistnämnda vet jag har sådana. Finns ofta under tillbehör till blixtar/studioblixtar.
Ett varningens ord bara. Tänk dig för innan du köper på dig för mycket utrustning. Blixten är gammal och har ingen automatik vilket gör att den i princip bara är användbar när du har mycket tid för en bild. Ska du ha en bild för "festsituationer" där man tar bilder på folk "i farten", vare sig det är på barnen i trädgården eller folk i vimlet så tror jag inte du kommer ha mycket nytta av den här blixten. Men det kan vara kul och lärorikt att leka med den för att lära sig mer. Tänk bara på kostnaderna, det är lätt att det springer iväg med adaptrar och sådant så att man till slut nästan kunde köpt en "riktig" blixt som är avsedd för just din kamera och även ger dig automatik.
Spaken på baksidan visar styrkan. GN står för Guide Number (på svenska heter det ledtal). Enligt vad jag kunnat läsa mig till står LZ för "Leitungszahl", dvs samma sak fast på tyska. Ibland kan siffrorna vara olika för LZ och GN. Då är tydligen ofta LZ i meter och GN i fot (och därmed högre siffror.
Ledtal är det "gamla" manuella stättet att beräkna blixtexponering på. Det fungerar så att du delar ledtalet med avståndet till ditt motiv, det är här enheten meter eller fot kommer in. Blixten är ju lika stark oavsett vilket land du befinner dig i men eftersom man mäter med olika enheter måste ledtalet anges relativt den enheten för att det ska bli korrekt. Resultatet du får är den bländare du ska ha för att få "korrekt" exponering. Har du större bländaröppning (lägre bländartal) får du mer ljus och bilden blir överexponerad och vice versa.
Ledtalet anges normalt för ISO 100 så har man ställt in annat ISO-tal får man räkna om det. För varje två stegs ISO-ökning dubblas numret. Det finns många artiklar på nätet om ledtal. Här är en: http://www.vividlight.com/articles/1214.htm
Märker du att du är så nära motivet att bländaren skulle bli jätteliten kan du sänka uteffekten på blixten till hälften (22) eller en fjärdedel (11). På så sätt kan man ha stor bländare för att få kort skärpedjup men ändå kunna använda blixt.
Alltså:
Ledtal / Avstånd till motiv = Bländartal
Denna blixt är ganska stark. Bra mycket starkare än de inbyggda blixtarna som finns i systemkameror. De brukar ha ett ledtal på 11 eller 12. En rolig sak du kan göra med en så stark blixt är det man brukar kalla för "painting with light". Då ställer du kameran i ett mörkt rum på stativ och sätter en slutartid på säg 30 sekunder. Öppna slutaren och börja smälla av blixten i rummet på olika ställen för att lysa upp det. Denna teknik används när man ska lysa upp stora objekt som normalt inte kan belysas av en blixt/lampa eller för konstnärliga effekter. Genom att räkna på ledtal och avstånd från kameran till väggarna (eller det motiv du vill belysa) kan du se vilken bländare man kan utgå från. Undvik att belysa för många gånger på samma ställe utan spring runt istället och belys olika delar.
Självklart går detta att göra med svagare blixtar och vanliga lampor, men med så starka blixtar kan du lätt lysa upp en villafasad en sen kväll. Du kan få väldigt intressant ljussättning.
Bilden på min framsida av portfolion är två kombinerade långtidsexponeringar där jag i varje exponering har hjälpt till att belysa de mörkare delarna genom att springa runt med en blixt. Utan dessa två "trick" hade det blivit ett ljust fönster och ett kolsvart rum.
Oj. Ursäkta det långa svaret. Jag ska gå och äta frukost istället för att storstäda (och kolla posten) så kanske svaren får lite rimligare längd när depåerna är påfyllda
Vissa andra använder sig av en bit oexponerad men framkallad diafilm som de klistrar framför tex den inbyggda blixten. Tydligen ska det blockera en hel del av det synliga ljuset men släppa igenom ganska mycket IR som inte syns i bild. Det kan vara ett billigare sätt att testa om din Osram-blixt är känslig för infrarött ljus.
IR-sändare kan köpas på de flesta kamerabutiker. Titta på Scandinavian Photo, Cyberphoto, Photax och Kaffebrus hemsida. De två sistnämnda vet jag har sådana. Finns ofta under tillbehör till blixtar/studioblixtar.
Ett varningens ord bara. Tänk dig för innan du köper på dig för mycket utrustning. Blixten är gammal och har ingen automatik vilket gör att den i princip bara är användbar när du har mycket tid för en bild. Ska du ha en bild för "festsituationer" där man tar bilder på folk "i farten", vare sig det är på barnen i trädgården eller folk i vimlet så tror jag inte du kommer ha mycket nytta av den här blixten. Men det kan vara kul och lärorikt att leka med den för att lära sig mer. Tänk bara på kostnaderna, det är lätt att det springer iväg med adaptrar och sådant så att man till slut nästan kunde köpt en "riktig" blixt som är avsedd för just din kamera och även ger dig automatik.
Spaken på baksidan visar styrkan. GN står för Guide Number (på svenska heter det ledtal). Enligt vad jag kunnat läsa mig till står LZ för "Leitungszahl", dvs samma sak fast på tyska. Ibland kan siffrorna vara olika för LZ och GN. Då är tydligen ofta LZ i meter och GN i fot (och därmed högre siffror.
Ledtal är det "gamla" manuella stättet att beräkna blixtexponering på. Det fungerar så att du delar ledtalet med avståndet till ditt motiv, det är här enheten meter eller fot kommer in. Blixten är ju lika stark oavsett vilket land du befinner dig i men eftersom man mäter med olika enheter måste ledtalet anges relativt den enheten för att det ska bli korrekt. Resultatet du får är den bländare du ska ha för att få "korrekt" exponering. Har du större bländaröppning (lägre bländartal) får du mer ljus och bilden blir överexponerad och vice versa.
Ledtalet anges normalt för ISO 100 så har man ställt in annat ISO-tal får man räkna om det. För varje två stegs ISO-ökning dubblas numret. Det finns många artiklar på nätet om ledtal. Här är en: http://www.vividlight.com/articles/1214.htm
Märker du att du är så nära motivet att bländaren skulle bli jätteliten kan du sänka uteffekten på blixten till hälften (22) eller en fjärdedel (11). På så sätt kan man ha stor bländare för att få kort skärpedjup men ändå kunna använda blixt.
Alltså:
Ledtal / Avstånd till motiv = Bländartal
Denna blixt är ganska stark. Bra mycket starkare än de inbyggda blixtarna som finns i systemkameror. De brukar ha ett ledtal på 11 eller 12. En rolig sak du kan göra med en så stark blixt är det man brukar kalla för "painting with light". Då ställer du kameran i ett mörkt rum på stativ och sätter en slutartid på säg 30 sekunder. Öppna slutaren och börja smälla av blixten i rummet på olika ställen för att lysa upp det. Denna teknik används när man ska lysa upp stora objekt som normalt inte kan belysas av en blixt/lampa eller för konstnärliga effekter. Genom att räkna på ledtal och avstånd från kameran till väggarna (eller det motiv du vill belysa) kan du se vilken bländare man kan utgå från. Undvik att belysa för många gånger på samma ställe utan spring runt istället och belys olika delar.
Självklart går detta att göra med svagare blixtar och vanliga lampor, men med så starka blixtar kan du lätt lysa upp en villafasad en sen kväll. Du kan få väldigt intressant ljussättning.
Bilden på min framsida av portfolion är två kombinerade långtidsexponeringar där jag i varje exponering har hjälpt till att belysa de mörkare delarna genom att springa runt med en blixt. Utan dessa två "trick" hade det blivit ett ljust fönster och ett kolsvart rum.
Oj. Ursäkta det långa svaret. Jag ska gå och äta frukost istället för att storstäda (och kolla posten) så kanske svaren får lite rimligare längd när depåerna är påfyllda
