ROYSAN
Aktiv medlem
Vi vet att med en mycket kort brännvidd får vi oxo ett mycket stort skärpedjup. Dvs om vi kunde använda ett 5 mm objektiv på en spegelreflexkamera,ex en D80.
Om vi provar med ett 5 mm objektiv fråne xvis en övervakningskamera finner vi att vi kommer inte tillräckligt nära filmplanet, sensorn.
Använder vi ett 20 mm objektiv är avståndet till sensorn ofta större än objektivets brännvidd, detta gäller i synnerhet för estrema vidvinkelobjektiv. Vad jag är ute efter är att dessa objektiv har någon form av kompensering som gör att brännvidden är längre än den brännvidd man får med objektivet."Ett optiskt knep".
Jo det finns vidvinklar där an måste fälla upp spegeln först.
Ser vi på de specialobjektiv som, heter han Lennart Nilsson? Som fotograferade inuti människan, inne i blodådror etc, så måste han använt mycket korta objektiv, exvis 1 - 5 mm brännvidd. Lika katten är det flera hundra mm till filmen i kameran.
Man har någon form av optik som "töjer ut" så att ett så litet, kort objektiv ändå täcker ut en stor bildcirkel och hamnar på lämpat avstånd från filplanet för att kunan sitta på D80.
Någon form av optik som liknar den i ett perioskop?
Finns det någon som kan förklara detta?
Kanske går det att lösa med ett hembygge?
Förmodligen är det samma typ av optik i en sån där slangkikare som de stoppar ner i maggen och kikar på magsår med.
För visst vore det kul att makrofotografera med 3 mm brännvidd på ett 100 mm långt perisokop på D80:n.
Vanliga Makro system ger ett extremt kort skärpedjup och en kraftig perspektivförvrängning, det ser ut som ett telefoto på 2 cm av stånd.
Om vi provar med ett 5 mm objektiv fråne xvis en övervakningskamera finner vi att vi kommer inte tillräckligt nära filmplanet, sensorn.
Använder vi ett 20 mm objektiv är avståndet till sensorn ofta större än objektivets brännvidd, detta gäller i synnerhet för estrema vidvinkelobjektiv. Vad jag är ute efter är att dessa objektiv har någon form av kompensering som gör att brännvidden är längre än den brännvidd man får med objektivet."Ett optiskt knep".
Jo det finns vidvinklar där an måste fälla upp spegeln först.
Ser vi på de specialobjektiv som, heter han Lennart Nilsson? Som fotograferade inuti människan, inne i blodådror etc, så måste han använt mycket korta objektiv, exvis 1 - 5 mm brännvidd. Lika katten är det flera hundra mm till filmen i kameran.
Man har någon form av optik som "töjer ut" så att ett så litet, kort objektiv ändå täcker ut en stor bildcirkel och hamnar på lämpat avstånd från filplanet för att kunan sitta på D80.
Någon form av optik som liknar den i ett perioskop?
Finns det någon som kan förklara detta?
Kanske går det att lösa med ett hembygge?
Förmodligen är det samma typ av optik i en sån där slangkikare som de stoppar ner i maggen och kikar på magsår med.
För visst vore det kul att makrofotografera med 3 mm brännvidd på ett 100 mm långt perisokop på D80:n.
Vanliga Makro system ger ett extremt kort skärpedjup och en kraftig perspektivförvrängning, det ser ut som ett telefoto på 2 cm av stånd.





