Det ljus som en telekonverter (d v s en optisk delförstorare) tar bort härrör från den del av motivet som skärs bort i o m att motivvinkeln minskar, det är alltså fråga om ljus som vi helt enkelt inte vill ha med. Själva syftet med telekonvertern är ju att minska motivvinkeln och då kommer ju en mindre del av motivet med om vi inte backar (och om vi backar så avtar ljuset med kvadraten på avståndet på vanligt sätt). Samma ljusmängd tas självfallet också bort om vi minskar motivvinkeln genom en konventionell delförstoring. Det spelar ingen roll HUR vi genomför delförstoringen, det är det faktum ATT vi delförstorar som orsakar behovet av att förlänga exponeringstiden för att undvika ökat brus.
Det är inget mystiskt med telekonvertrar som gör att de trollar bort ljus, det är bara en negativ linsgrupp som sprider ut ljuset över en större yta och eftersom sensorn fortfarande är lika stor så sker då en delförstoring. Alternativt kan man se den negativa linsgruppen som ett "förminskningsglas" som skapar en virtuell sensor som är mindre än den verkliga, och följaktligen har ett lägre (virtuellt) ISO-tal. Det blir samma slutresultat med det synsättet.
Om vi utgår från att vi förfogar över en småbildsstor sensor som är tekniskt lika bra som en 1,5-sensor (d v s har samma fotonverkningsgrad och lika mycket brus orsakat av tekniska brister) så kommer den att ge exakt lika mycket brus i de slutliga färdigförstorade bilderna om och endast om småbildssensorn ställs in på 1,5x1,5 = 2,25 ggr högre ISO-tal än 1,5-sensorn. Detta innebär att om man använder ett 200/2,8 med APS-sensorn på t ex ISO 800 eller ett 300/4,2 med småbildssensorn inställd på ISO 1800 blir bilderna identiska med avseende på brus, rörelseoskärpa, skärpedjup och diffraktion.
