Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Förstoringsapparat för digitalfoto

Produkter
(logga in för att koppla)

Tommy Lindholm

Aktiv medlem
Hej!
En fotokompis till mig hävdar att det finns på marknaden förstoringsapparater som konverterar digitala bildfiler och projicerar dem genom förstoringshuvudet till bottenplattan så att man kan ta fram kopior på kemisk väg. För mig är detta intressant. Någon som vet mer?
 
En vanlig videoprojektor kan lösa den uppgiften. Avsvärt bättre tekniskt är att använda t ex ett AGFA D1-labb, som med laser belyser pappret och framkallar det. Den apparaten är hiskligt dyr för hobbyändamål.
 
Som jag ser det är det stora fördelar att fotografera med digital eftersom man kan i princip ta hur många bilder som helst utan att det påverkar filmkostnaden. Men samtidigt kan det aldrig gå upp mot nöjet att själv framställa en i eget tycke perfekt kopia i mörkrummet. De papperskopiorna "känns bättre" än de som kommer ut från skrivaren i datorn. Så känner åtminstånde jag.
 
Om det fanns ett sätt att ta bort fosforytan och nätmasken på en vanlig CRT-skärm skulle man kunna experimentera med alla lägga vanligt fotopapper på skärmen. Det är så jag antar att de tidiga varianterna av digitalprintrar fungerade.
 
PerFogelberg skrev:
Om det fanns ett sätt att ta bort fosforytan och nätmasken på en vanlig CRT-skärm skulle man kunna experimentera med alla lägga vanligt fotopapper på skärmen. Det är så jag antar att de tidiga varianterna av digitalprintrar fungerade.

Fotosättningen på tryckerier innan lasern gjorde entré skedde med hjälp av ett katodstrålerör.
 
Om det fanns ett sätt att ta bort fosforytan och nätmasken på en vanlig CRT-skärm skulle man kunna experimentera med alla lägga vanligt fotopapper på skärmen. Det är så jag antar att de tidiga varianterna av digitalprintrar fungerade.
Du får lite problem bara. Utan nätmasken kommer det att bli problem med konvergensen mellan färgerna, och utan fosforn blir det väldigta problem att få både ljus och färger ur skärmen.

Sen vet jag inte om en elektronström fungerar att exponera korn i ett fotopapper med.
 
Jag vet att det finns fotografer i USA som använder analoga mellan/storformatskameror och som sedan konverterar negativen till digitala filer som behandlas i dator. Därefter framställs ett nytt negativ från den redigerade datorfilen och detta negativ kopieras på vanligt sätt. Man använder även digitalkameror och gör negativ efter att filerna datorredigerats eftersom man vill ha den svartvita mörkrumskopians speciella karaktär och egenskaper. Men hur det går till och vilken utrustning man använder vet jag inte.
 
Tommy Lindholm skrev:
Som jag ser det är det stora fördelar att fotografera med digital eftersom man kan i princip ta hur många bilder som helst utan att det påverkar filmkostnaden. Men samtidigt kan det aldrig gå upp mot nöjet att själv framställa en i eget tycke perfekt kopia i mörkrummet. De papperskopiorna "känns bättre" än de som kommer ut från skrivaren i datorn. Så känner åtminstånde jag.

Jag tycker inte i alla lägen att det är en fördel att kunna bränna hur många bilder som helst. Det triggar åtmisntone min kreativitet att bara ha 12 rutor (om du kör 6 x 6 ) att bränna. Men det är en fråga om tycke och smak.

Om man vill ha sina digitala bilder på äkta fotopapper finns det en ganska enkel lösning på det. In med filen i Photoshop, fixa kontrast, efterbelys och stå i. Sedan skriver du ut bilden i den storlek du vill ha den slutgiltiga bilden på en plastfilm (t.ex OH-film). Sedan är det bara att traska in i mörkrummet och göra en kontaktkopia. Med lite uppfinningsrikedom behöver du faktskt inte ens en förstoringsapparat.

F
 
ANNONS
Götaplatsens Foto