Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Ger samma brännvidd + bländare alltid samma skärpedjup?

Produkter
(logga in för att koppla)

Magnus_S

Aktiv medlem
Jag hade en disskution på jobbet idag hurvida men får samma skärpedjup med samma brännvidd och bländare oberoende optik.

Jag har alltid trott att så är fallet. dvs en 18-55 3.5-4.5 zoom @ 50 mm på f4.5 ger samma skärpedjup som en fast 50mm 1.8 på f4.5.

Personen jag pratade med menade på att så inte var fallet utan att skärpedjupet beror på optikens största bländare. Och att en 50 mm 1.8 ger större skärpedjup på f4.5 än vad en 18-55 3.5-4.5 gör @ 50mm.

Hoppas nu fattar vad jag menar och kan förklara hur det ligger till. Har jag rätt eller min arbetskamrat rätt? :)

/ Mange
 
Ok, skönt att höra.. vet inte om jag vågar säga det till honom bara, har har nämligen varit yrkesfotograf under sina unga år. Vill inte komma å verka besservisserig.. :)
 
Magnus_S skrev:
Ok, skönt att höra.. vet inte om jag vågar säga det till honom bara, har har nämligen varit yrkesfotograf under sina unga år. Vill inte komma å verka besservisserig.. :)
Du får hänvisa honom till fotosidan så får han nog ge sig:)

För övrigt så träffade jag 1980 en pressfotograf som hade problem med reflektioner i ett fönster när han skulle fotografera, har du inget polfilter frågade jag? Eh, polfilter?

Jodå, han hade nog hört talas om polfilter men visste faktiskt inte vad det skulle vara bra för utan fick lära sig det av en ung pojkspoling som bara fotograferat med system i två år & knappt visste hur tid & bländare hängde ihop. Jag fick inget gensvar i det jag sa & vet än idag inte om han köpte nåt pol...

//Larsa
 
Sedan kan ju den delen av bilden som ligger i oskärpa få lite olika karraktär beroende på objektivkonstruktionen, s k "bokeh". Det har dock inte med största bländaröppning att göra utan antalet och formen på bländarlamellerna. Vid konstruktionen av nyare objektiv eftersträvas ofta en så cirkulär bländaröppning som möjligt på alla bländartal för att få en så fin och mjuk oskärpa som möjligt i de delar av bilden som ligger ur fokus. Det är kanske detta som din kompis syftade på?
 
SixBySix skrev:
Sedan kan ju den delen av bilden som ligger i oskärpa få lite olika karraktär beroende på objektivkonstruktionen, s k "bokeh". Det har dock inte med största bländaröppning att göra utan antalet och formen på bländarlamellerna. Vid konstruktionen av nyare objektiv eftersträvas ofta en så cirkulär bländaröppning som möjligt på alla bländartal för att få en så fin och mjuk oskärpa som möjligt i de delar av bilden som ligger ur fokus. Det är kanske detta som din kompis syftade på?
Bwööö, inte bara! Det finns objektiv med 6 bländarlameller som ger fin bokeh, och objektiv med många fler som ger skitful bokeh. Det är bara en parameter i det hela. Jag är inte insatt i vad som inverkar utöver detta, men det beror antagligen mest på objektivets konstruktion när det gäller linsgrupper, och kanske också var i objektivet bländaren fysiskt är placerad.
 
Makten skrev:
Bwööö, inte bara! Det finns objektiv med 6 bländarlameller som ger fin bokeh, och objektiv med många fler som ger skitful bokeh. Det är bara en parameter i det hela. Jag är inte insatt i vad som inverkar utöver detta, men det beror antagligen mest på objektivets konstruktion när det gäller linsgrupper, och kanske också var i objektivet bländaren fysiskt är placerad.
Det är i huvudsak sfärisk aberration som ger sig till känna genom att ljusfördelningen inne i oskärpehetscirklarna inte blir jämn. När ljusintensiteten är högst i oskärpehetscirkelns mitt och sedan sjunker ut mot randen så blir bokehn "vacker" och när ljusintensiteten tvärtom är låg i mitten och blir högre utåt tycker vi (oftast) att den är "ful".

Vinjettering är en annan sak som kan påverka, den gör att oskärpehetsfläckarna blir linsformade utåt hörnen och kan ge upphov till en irriterande "karusellkänsla" när man betraktar bilden.
 
Pupillen skrev:
Det är i huvudsak sfärisk aberration som ger sig till känna genom att ljusfördelningen inne i oskärpehetscirklarna inte blir jämn. När ljusintensiteten är högst i oskärpehetscirkelns mitt och sedan sjunker ut mot randen så blir bokehn "vacker" och när ljusintensiteten tvärtom är låg i mitten och blir högre utåt tycker vi (oftast) att den är "ful".
Ja, men vad beror det på rent tekniskt?
 
Det är farligt att försöka förklara estetiska upplevelser i tekniska termer, men en delförklaring bör vara de "analoga artefakter" som oskärpehetscirklar ger upphov till, d v s att OTF-kurvan blir negativ i vissa frekvensområden (absolutbeloppet av OTF-värdet är det mer kända MTF-värdet). Räknar man nu på fläckar med annan ljusfördelning så kommer OTF-värdet för "fula" fläckar att nå lägre negativa värden och därmed kommer "artefakterna" att synas tydligare, medan fläckar med "vackrare" ljusfördelning kanske inte ens når negativa värden överhuvudtaget.

Ett negativt OTF-värde vid en viss frekvens innebär att bilden blir negativ vid just den frekvensen, d v s om man fotograferar av ett linjemönster så kommer de svarta linjerna att avbildas med en lite ljusare (!) mellangrå ton än de vita mellanrummen. Kraftigare negativa OTF-värden leder sedan till att de svarta linjerna avbildas alltmer ljusa och de vita allt mörkare.
 
Pupillen skrev:
Det är farligt att försöka förklara estetiska upplevelser i tekniska termer, men en delförklaring bör vara de "analoga artefakter" som oskärpehetscirklar ger upphov till, d v s att OTF-kurvan blir negativ i vissa frekvensområden (absolutbeloppet av OTF-värdet är det mer kända MTF-värdet). Räknar man nu på fläckar med annan ljusfördelning så kommer OTF-värdet för "fula" fläckar att nå lägre negativa värden och därmed kommer "artefakterna" att synas tydligare, medan fläckar med "vackrare" ljusfördelning kanske inte ens når negativa värden överhuvudtaget.

Ett negativt OTF-värde vid en viss frekvens innebär att bilden blir negativ vid just den frekvensen, d v s om man fotograferar av ett linjemönster så kommer de svarta linjerna att avbildas med en lite ljusare (!) mellangrå ton än de vita mellanrummen. Kraftigare negativa OTF-värden leder sedan till att de svarta linjerna avbildas alltmer ljusa och de vita allt mörkare.
Du kanske missuppfattade mig, men det jag undrar är VAD det är rent tekniskt i objektivets konstruktion som ger upphov till olika utseende på oskärpan;-) Det ovanstående är ju bara en teknisk beskrivning av hur det ser ut.
Alltså; varför ger ett visst objektiv en viss bokeh?
 
Ah, där hade vi svaret!

"It would be an over simplification to say that normal spherical aberration (as for the Imagon) leads to 'good boke' while over-corrected spherical aberration leads to 'bad boke', but it is probably true that out-of-focus backgrounds are more likely to be encountered and are potentially more disturbing than out-of-focus foregrounds.

Whether a lens exhibits the 'bright ring' or 'bright core' circle of confusion depends upon the details of how the spherical aberration is corrected. It will in general also change with the actual aperture used. And it can depend upon how the lens is corrected off-axis. In my tests, the 180/5.6 Nikkor yielded a slightly worse 'bright ring' effect off-axis than it did on-axis."


Är sfärisk aberration samma sak som vi brukar kalla distortion tro?
 
Makten skrev:
Är sfärisk aberration samma sak som vi brukar kalla distortion tro?

Nej, Distorsion är när raka linjer blir böjda, oftast med vidvinkelobjektiv. Denna kan vara kuddformig eller tunnformig (beroende på vilket håll bilden buktar).

Sfärisk abberation är när objektivet inte klarar att återge alla ljusstrålar på samma avstånd. De olika färgerna har ju olika brytningsindex och därför måste man kompensera detta i linssystemet så att alla färger bryts till samma fokuspunkt.
 
Jeppe skrev:
Sfärisk abberation är när objektivet inte klarar att återge alla ljusstrålar på samma avstånd. De olika färgerna har ju olika brytningsindex och därför måste man kompensera detta i linssystemet så att alla färger bryts till samma fokuspunkt.
Det låter som en bra definition av kromatisk aberration. Sfärisk aberration har inte med våglängderna att göra utan beror på att linserna inte har samma brännvidd över hela ytan, vilket ger en oskarp bild eftersom motivet avbildas med fokus i olika plan bakom objektivet.
 
Magnus_S skrev:
Jag hade en disskution på jobbet idag hurvida men får samma skärpedjup med samma brännvidd och bländare oberoende optik.
/ Mange [/B]

Är det nån som vet hur det ligger till med de objektiv som har diffraktionslinser? De lär ju släppa in mer ljus i relation till öppningens diameter än andra objektiv. Det är väl därför de är betydligt mindre än motsvarande "vanliga" linser. Då bör ju faktiskt skärpedjupet bli lite bättre än på vanliga objektiv på samma bländare.
 
Med diffraktionslinser kan objektiven byggas kortare och bli lite lättare, däremot påverkas inte diametern på ingångsöppningen på något sätt. Ett 400 mm f/4 måste alltså fortfarande ha en frontlins på minst 400/4=100 mm o s v.
 
ANNONS
Götaplatsens Foto