Här är en sån bild. Skärpan e inte alls som jag vill ha den. Kanske har jag för höga mål?
Jag tycker din bild är väldigt fin.
Jag kan berätta lite om mina förutsättningar så får vi se om det kan vara till nån nytta?
Jag har ett SMC pentax 2,0 50 mm objektiv som är mycket gammalt, helt i metall och helt manuellt, köpt på tradera får mindre pengar än en familjemiddag på McDonalds. Det har till och med börjar visa lite tecken på ytsläpp i kanterna av ytbehandlingen på frontglaset. Det syns endast i vissa viklar när jag tittar. Detta objektiv sätter jag på min 6 Mpix Samsung GX1-L som jag då måste köra i manuellt läge, eventuellt i läge A.
När jag plåtar med denna uppsättning och ungefär de parametrar du beskrivit så liknar din bild i exemplet så som mina bilder blir.
När jag vrider bländarvredet till lägstra nummer/största öppning och tar bilder så får jag visseligen väldigt kort skärpedjup. Men jag får inte heller någon vidare superknivskärpa nånstans heller. Mina bilder får ett lite softat skimmer över hela bilden, både det som ligger i skärpa och det som ligger utanför skärpan. Det påminner lite om bilder tagna med hålkamera.
Om jag vrider upp bländarvredet ett eller två snäpp, så börjar skärpan komma i de skarpa delarna, medan det som ligger utanför skärpedjupet fortfarande är oskarpt. Vrider jag upp ratten ytterligare, så blir inte det skarpa så himla mycket skarpare, men skärpedjupet blir allt djupare ju mer jag vrider upp.
Det här är en egenskap jag tycker mig märka hos alla mina objektiv så jag tror inte det är något unikt för just mitt 50 mm objektiv med lite defekt ytbehandling.
Nästa iaktagelse jag gjort är att min 50 mm objektiv är inte riktigt skarpt över hela bilden. I vissa bländaröppningar, mest största faktiskt, har jag oskärpevinjetering också. När jag minskar öppningen ökar ytan som är skarp för att till sist vara skarp över hela bilden. Det är en egenskap jag gillar, så därför har jag inte kasserat objektivet.
Nu till mitt tycke och smak: Jag tycker din bild är fin. Jag tycker det skulle se väldigt konstigt ut om din bild vore superknivskarp i skärpeplanet om det samtidigt som modellen har kroppsdelar som är väldigt oskarpa. I mitt exempel här är det avsiktligt latjo skärpa (även om ingen del blev direkt superskarp, men det är bara en illustration i tråden)
Jag tror tricket du eftersträvar är vad alla redan förslagit, minska bländaröppningen tills du får den skärpa du vill ha i skärpeplanet, men inte mer än att du behåller oskärpan i bakgrunden.
(Jag undrar om inte texturen på axeln är lite skarpare än ögonen på din bild? Kanske du missar var du sätter skärpan?)
